Browsing Tag

I köket

Övrigt

Odokumenterad

Den här semestern har jag verkligen tagit semester känns det som. Framförallt från telefon- och datorgluttande. Olästa blogginlägg hopar sig, och Instagram har försummats. Ganska skönt, men lite tråkigt också. Inte har jag lyckats ta så mycket bilder heller. I allafall inte sådana som platsar i bloggen.

Trots det, så händer det ju lite grejer i semestervardagen. Jag har t ex:

  • Sprungit min favoritstig och insett att det nog bara är jag som har den som favorit, för den är i princip helt igenvuxen. Såg idag att det finns planer på att eventuellt röja den lite, eftersom den är del av ett uppmärkt MTB- spår.
  • Bakat sjukt goda kanelbullar. Med massa smör och socker i. Från boken Smaker från Saltå Kvarn, om någon skulle vilja testa.
  • Varit en vända på jobbet i söndagskväll och gjort mig lite kontaktbar igen. När man är chef och både dator, mail och telefon slutar fungera, då får man liksom göra något åt det. Blev min kortaste vistelse hittills på jobbet.
  • Yogat på uteplatsen rätt ofta, i både kvällssol och duggregn. Hittat på egna flöden och sedan insett någon dag senare att det fanns ett pass på Yogobe som var snarlikt. Kanske borde jag bli yogafröken ändå?
  • Äntligen lyckats få till en riktigt god Pad thai. Fortfarande inte helt som ursprungsversionen men helt klart god. Enligt hela familjen dessutom. Trodde jag tog en frestande bild också, i fint ljus, men den verkar inte ha fastnat i kameran, så ni får föreställa er mästerverket!
Övrigt

Energirik

Det här inlägget kan säkert få vissa att ta illa upp. Men jag vill skriva det ändå. För att visa att det faktiskt finns sådana som mig också. Även om man litegrann kastar sten i glashus bara genom att finnas till.

Ni som läst här ett tag vet ju att jag haft problem med vikten sedan jag fick barn. Fast åt fel håll. Inget stannar kvar, typ. Fast egentligen är det inte vikten, utan energinivån, som varit problemet för mig. Att jag inte orkat så mycket som jag velat. Känt mig matt, trött, tjurig. Typ för jämnan… Vikten är liksom bara ett mer mätbart uttryck för den bristande energin.
Egentligen har jag nog haft det här problemet så länge jag kan minnas, men det blev liksom mer akut när jag skulle ge näring även till ett barn. Absolut inget kvar till mig! 
Det här är som sagt inget man pratar högt om till vardags eftersom det är som att svära i kyrkan och de flesta bara tittar snett och tycker man ska vara glad att inget fastnar. De jag har pratat med, eller försiktigt frågat om råd har svarat samma sak allihop: det löser sig när du slutar amma!
Well, det gjorde det inte, och kring nyår började jag bli rejält trött på att vara trött jämt. Bestämde mig för att ta hjälp av ett proffs.Och herregud, vad det har hjälpt!
Hade jag haft en aning innan så hade jag såklart gjort det långt tidigare. Men jag trodde ju det skulle lösa sig. Hur svårt kan det vara att äta upp sig?? Om man inte bara är ute efter tomma kilon alltså… Tydligen svårare än man tror, om man är som jag…
Första månaden på förutbestämd kost låg jag på ca 2800kcal per dag. Då stod jag still i vikt, eller gick ner vissa veckor. Men redan då började energin återvända. Bättre innehåll och fördelning på vad jag stoppade i mig alltså. Men fortfarande ofta hungrig.
Till andra månaden fick jag lite tillägg men det hände inte särskilt mycket då heller. Jag hade också några veckor där jag dels var på kurs, dels tokvabbade och inte följde planen helt, vilket ju såklart kan ha påverkat en hel del.
Så nu senaste månaden blev det ordentlig ökning och jag har legat på drygt 3300kcal om dagen de dagar jag tränar. Hur mycket mat det är? Typ såhär:
Frukt , bär och grönt: 950g

Kött, fisk, fågel:ca 3- 400g
Ris, potatis, quinoa etc: ca 300g
Mjölkprodukter: 6-7dl
Bröd, gryn: 200-350g
Juice: 2-3dl
Nötter, frön, mandlar: 50-80g
Ägg: 1-3st
Nu har jag också i princip fått tillbaka vikten jag hade innan graviditeten, och orkar träna igen! På riktigt alltså.
När brottarsmoothien inte får plats i ett glas får man ta till monster-tekoppen. Foto: M. Eklund

Efter de här månaderna måste jag också säga att jag har mycket mer förståelse för de som orkar följa dieter under en längre tid. Det kräver ju riktigt psyke! Och god support från omgivningen. Och målfokusering – varför gör jag det?
För min del har fokus hela tiden varit på orken, och att skapa långsiktiga vanor. Jag har egentligen inte ätit så dåligt innan, utan visste inte riktigt vad mer jag skulle göra, förutom att typ dryga ut med sötsaker. Hade inte kunnat föreställa mig att jag behövde kvällsmål med typ ett kvarts kilo kvarg med frukt och nötter! Jag trodde snarare att nu när jag inte är näring åt någon annan skulle jag knappt behöva kvällsmål alls…
Hursomhelst så är jag så tacksam att jag var så ego att jag tog hjälp med min energibrist så att jag nu faktiskt kan orka en hel dag utan att bli jättesömnig och hängig. Att jag hittade någon som var kunnig nog att faktiskt kunna hjälpa mig, och peppat mig när jag svajat. Så att jag orkar träna igen. Och vet vad jag ska fylla på med när orken tryter. Och har energi att göra det jag vill och som ger mig glädje, och orka prioritera och balansera. #glädjebalansenergi, ni vet… Det här har varit en viktig del för att uppnå och upprätthålla det.
Övrigt

Grötkaka

I påskhelgen fick jag chansen att baka lite. Det var sannerligen på tiden. En riktigt smarrig kaka för sådana som mig, som älskar gröt. Originalreceptet hittade jag i senaste numret av Buffé, finns även på nätet. Där heter det müslikaka och beskrivs som en frukosträtt, men för mig känns det mer som en till-twistad och fika-anpassad version av morgongröten, så att man ska kunna njuta gröt även till kaffet en solig eftermiddag. Det kräver ganska många skålar, men är annars en rätt snabb kaka att baka, dessutom glutenfri om man nu gillar eller behöver det.
Skål!

Du behöver:
5 dl havregryn
0,5 tsk kanel
0,5 tsk kardemumma
0,5 tsk vaniljpulver
1 dl hackade torkade aprikoser, eller russin
2 ägg
5 dl mjölk
0,5 dl honung
0,75 dl pumpafrön
0,25 dl sesamfrön
0,25 dl hackade hasselnötter
0,5 dl honung
2 msk raps- eller kokosolja
2 dl frysta hallon och blåbär
Olja till formen
Turkisk yoghurt till servering
Sätt ugnen på 175 grader. Blanda de torra ingredienserna i en skål. Vispa ihop mjölk, ägg och honung i en annan skål. Blanda frön, honung och olja i en tredje. Lägg de torra ingredienserna i en smord form. Häll på mjölkblandningen. Strö sist över frötoppingen och frysta bär. Grädda i 30 min, höj därefter värmen till 225 grader och grädda fem min till. Låt svalna så att den är ljummen och servera med en ordentlig klick turkisk yoghurt och nybryggt kaffe.

Tips från coachen: Använd INTE en form med löstagbar kant. Då rinner en del av mjölken igenom innan kakan börjar stelna och man får sig en extra ugnsstädning på köpet.
Övrigt

Fatrensar-smoothie

När frukt börjar bli lite väl mogen hemma hos oss, svängs det ofta ihop en smoothie eller två. Ofta sammanfaller det också med att jag känner att jag behöver lite extra vitaminer och därför tycker det är smidigt att klumpa ihop massa frukt (och ibland grönt) i ett glas och klunka i mig. Min senaste variant blev riktigt god om jag får säga det själv!

Foto: M. Eklund

Innehåll:
Ett päron
En halv cantaloupemelon
En passionsfrukt
En banan
En stor klick kokosolja
Saft från en blodgrape
Slurpislurp!
Övrigt

När man har tid

Jag tror jag skrivit det förut: av någon anledning tycks det ställas mycket högre krav på vegetarisk mat för att den ska gå hem och kunna ätas fler gånger. Konstigt egentligen; falukorv och makaroner är ju inte direkt något kulinariskt underverk men det är liksom okej att äta titt som tätt ändå, det verkar liksom vara det normala överallt.

Eftersom jag lobbar för mer vegetariskt försöker jag göra mig till ibland och göra något extra av det köttfria. Har jag tid letar jag gärna upp något i min bok Green Kitchen Stories. Det mesta där (som jag testat) är gott och mättande, men tar lång tid. Dagens gör-mig-till-kok kom däremot från bloggen med samma namn (och samma författare) efter tacksamt emottaget insidertips. Involtini de Melanzane. Bara namnet imponerar ju!
Slutresultat efter att nästan helt ha följt receptet. Händer inte ofta här. Foto: M. Eklund

Gott blev det! Mätta blev vi oxå. Men det är inget man ställer sig och lagar en stressig tisdagkväll.
Övrigt

Bebismat

Jag lagar nästan all mat själv till Trollet här hemma. Främsta anledningen är faktiskt att det är så lågt näringsinnehåll i färdig barnmat. Sedan är det ju lite kul att koka och mixa och så också. Tack och lov gillar hon det mesta som ställs framför henne i matväg, vilket ju gör det lättare att experimentera. Men egentligen är det faktiskt inte så svårt, tidskrävande eller omständigt, även om bebis skulle vara kinkig med maten. Jag brukar se till att ha kyckling, fisk och kött kokt och fryst i iskubsstorlek (1 msk), kryddat med det som kan tänkas vara populärt.

Ska det sedan gå snabbt (oftast bra, eftersom Bebis ofta blir JÄTTEhungrig JÄTTEfort) så går det på typ tio minuter att skala, tärna och koka en eller två potatisar, slänga i lite ärtor eller broccoli mot slutet av koktiden och sedan mosa med gaffel och slänga i några kuber kött/fisk/kyckling och spetsa med olja eller smör.

Vill man lyxa till det och variera (och det vill man ju) så kan man t ex laga färdiga grytor med lite fler ingredienser. För sådana utsvävningar så finns det en toppenblogg att hämta inspiration från. Lilla matdériven har skojiga recept med jättefina bilder. Jag har lagat en hel del därifrån. Sötpotatis- och linsgrytan är populär både hos bebis (för smaken) och mamman (för att den är näringsrik och veggo), och de näringstäta mellanmålen är toppen för vår lilla storförbrukare. Annars utgår jag också ofta från recepten i Andra mosboken och twistar till dem lite med andra kryddor eller proportioner.

Vad annat kan man egentligen göra när en burk barnmat bara innehåller typ 65 kcal per portion. Vem blir mätt och växer på det liksom??

Övrigt

Skåprensar-veggo: Quinoasallad

Det är inte alltid matlagningen går som man tänkt sig. Idag var det som vanligt dags för Köttfri måndag och det skulle bjussas på quinoasallad. Med ruccola och granatäpplen bland annat. Men granatäppelkärnorna hade för länge sedan sett sina bästa dagar och ruccolan hade jag glömt att handla…

Så det fick helt enkelt bli lite skåprensning på vad som fanns hemma och det blev rätt gott det oxå.

Till fyra rejäla portioner:
3 dl quinoa
2 vitlöksklyftor
Grönsaksbuljong
250g svamp
1 zucchini
1 rödlök
ca 3/4 ask körsbärstomater
1 paket fetaost
1 burk kidneybönor
Rostade hasselnötter
Olivolja
Balsamvinäger
Skiva vitlöksklyftorna. Skölj quinoan och fräs den och vitlöken i olja eller smör och lite ingefära (helst färsk, men det hade jag heller ingen…). Häll över ca 6dl buljong och låt koka 15 min. Skär zucchini i stavar och svampen i lagom bitar, skiva rödlöken. Fräs zucchini och svamp tills vätskan försvunnit, släng i rödlöken mot slutet. Tärna fetaosten och halvera tomaterna. När allt är klart: Varva quinoa, zucchini, bönor, feta, tomater och nötter i en skål. Dressa med olivolja och balsamvinäger emellan. Krydda mer om du vill. 
Övrigt

Veggo-tips

Jag har hittat en ny superbra inspiration till vegetariska rätter. Goda, enkla, ofta snabblagade. Källan är SVT’s Go’kväll, som jag ofta ser nuförtiden när busfröt ska äta för natten. Kocken Susanne Jonsson lagar gott och ofta vegetariskt, vilket ju inte är fel så här när det är extra i ropet att dra ner på köttkonsumtionen. Gillar också att det är rejäla rätter, så att ”man inte ska sakna kött”. Inte för att jag skulle göra det, men tänket att det liksom ska vara ordentligt med mat är liksom tilltalande.

Och så blir ju faktiskt vegetarisk mat mycket snyggare än en tråkig kötträtt. Jag har t ex testat den här färgsprakande kreationen (men gjorde om den lite, baserat på vad som fanns hemma och som fanns tid till). Idag, som ju är köttfri måndag, blir det lasagne. Verkar lovande den också!

Övrigt

Det där vegetariska

Målet för året har ju varit att äta vegetariskt åtminstone en gång i veckan, i Köttfri-måndag-anda. Även om jag inte skrivit så mycket om det senaste månaderna så finns ambitionen där fortfarande, och det är faktiskt de flesta veckor det oxå blivit av. Det var några veckor där i början av juni då jag var nöjd och glad bara nån stoppade näring i munnen på mig överhuvudtaget, men sen har fanan hållits högt.

Det har blivit falafel, ratatouille med pasta, grön pizza från det här gänget, diverse sallader, pastasåser och annat. Faktum är att jag gärna skulle äta ännu mer vegetariskt, men jag har inte helt lyckats sälja in konceptet så då får det bli kompromisser. 
Rena kötträtter står det däremot ganska sällan på bordet här. Av flera orsaker. Jag har dålig fantasi när det gäller kött. Tycker mest det hör till sommarens grillkvällar. Men framförallt så har jag blivit så himla besviken på kvaliteten på köttet de senaste gångerna vi köpt kött i butik. Därför blir det nog kött direkt från gård framöver. I hopp om bättre kvalitet på det lilla kött jag äter.