Jag tror jag skrivit det förut: av någon anledning tycks det ställas mycket högre krav på vegetarisk mat för att den ska gå hem och kunna ätas fler gånger. Konstigt egentligen; falukorv och makaroner är ju inte direkt något kulinariskt underverk men det är liksom okej att äta titt som tätt ändå, det verkar liksom vara det normala överallt.
Eftersom jag lobbar för mer vegetariskt försöker jag göra mig till ibland och göra något extra av det köttfria. Har jag tid letar jag gärna upp något i min bok Green Kitchen Stories. Det mesta där (som jag testat) är gott och mättande, men tar lång tid. Dagens gör-mig-till-kok kom däremot från bloggen med samma namn (och samma författare) efter tacksamt emottaget insidertips. Involtini de Melanzane. Bara namnet imponerar ju!
 |
| Slutresultat efter att nästan helt ha följt receptet. Händer inte ofta här. Foto: M. Eklund |
Gott blev det! Mätta blev vi oxå. Men det är inget man ställer sig och lagar en stressig tisdagkväll.
Oj, det där var minsann rätt meckigt! Men det ser och låter otroligt gott!
Vegetariska recept är ofta rätt omständliga, tycker jag. Vilket tyvärr får konsekvenser på antalet veggodagar hemma hos oss.
Ja, fast frågan är ju om de behöver vara det? Man kan ju lika gärna slänga ihop något utan kött som med egentligen. Om man sänker kraven 🙂
Ja precis så är det! Vegomat måste vara extra speciellt och dessutom måste man (nästan) alltid förklara och försvara sig till varför man väljer att inte äta kött. Det är liksom ok att ifrågasätta men tvärtom… Big NO NO!
Ja, precis. Så bakvänt egentligen.