Browsing Category

Träning

Träning

En Vätternrunda småbarnsmorse-style

I går var vi en sväng till Motala och hängde i den nya stora lekparken som ligger precis i Vätternrundans målområde. Nostalgin var total, och jag minns känslan efter målgång som igår, fast det är hela nio år sedan jag körde själv. Lyckan, stelbentheten, ryggömheten, och framförallt tröttheten! Som gjorde att jag somnade mitt i målgångsmaten…

Just nu är jag ju verkligen inte i närheten av tränad för en runda runt pölen, men idag blev jag faktiskt klar med cykelmomentet i Ica-klassikern – samma distans som Vätternrundan. Så här kommer min racereport från en åtta veckors Vätternrunda kan man säga… Varsågoda!

  • Jag har tagit duttcyklingen till nya nivåer. Ingen cykeltur har nämligen varit längre än 17km. Men ibland har jag cyklat tre gånger per dag. Med och utan barn på släp.
  • Racern står fortfarande och samlar damm i garaget – den här rundan har gjorts med MTB och en helt vanlig cykel, oftast med mellan 11 och 18,5 kg last bakpå.

  • Jag har klarat mig med marginal eftersom jag bara registrerat helt avklarade kilometrar. Så om klockan visat t ex 14,8km har jag antingen fått lov att cykla 200m extra för att få registrera 15, eller vackert fått nöja mig med 14. Oftast det senare. Så totaldistansen ligger nog på ca 305-310km skulle jag tro.
  • Jag har cyklat skog, grus, landsväg och cykelbana.

  • Precis som förra året, så tjuvar Ica lite och förlängde stopptiden, men jag klarade mig på den ursprungliga perioden. Så inget rävspel från min sida…
  • Det var faktiskt knivigare än jag trodde att få ihop cyklingen. Mest för att jag värderar nattsömn och matförberedelser högre än cykelkilometrar. Men nöjesrundorna med barnen underlättade helt klart.
  • Vi har numera en ettåring här hemma som alltid svarar ”schykkaaaaa” när vi frågar vad hon vill göra. Oftast följt av ”tattooooo”, eftersom det allra bästa hon vet är att ta en cykeltur och kolla på traktorer!

  • Det ryggonda jag led av i början har tack och lov hållit sig undan nu på slutet.
  • Jag har inte sprungit en enda kilometer sedan i april. All tillgänglig träningstid har lagts på cykling (och yoga, den försummar jag helst inte). Det säger kanske en del om hur mycket sån där egentid jag har.
  • Jag har bara cyklat en enda gång i regn. Så kom inte och säg att det har varit dåligt väder i vår!

  • Min runda runt pölen har jag duttat med i åtta veckor typ. Johan Olsson (ni vet, skidåkaren…) tog inte ens åtta timmar på sig…
  • När det begav sig på riktigt hade jag under samma period tillryggalagt ca 100mil. Nu 30. Tant börjar bli gammal och klen. Eller småbarnstrött. Eller prioriterar annat än långa långpass. Den där sömnen…
  • På avslutningsrundan idag var hela familjen med (i cyklar och cykelstolar) och utlåtandet blev att ”jag tror du fått lite klipp i benen i alla fall, för nu behöver jag inte vänta på dig hela tiden…”

Nu väntar vilomånad i Ica-klassikern, innan sim-delen startar 17 juli. Jag tänkte först köra den i bassäng, men efter en kommentar på min Facebook-sida är jag bra sugen att köra den i öppet vatten som på riktigt. Frågan är bara var jag ska hålla hus då… Tips, någon?

Träning

Mina fyra bästa yogiska andningsövningar

Som jag skrev om förra måndagen så tänkte jag ägna den här veckans inlägg på temat #yogamaj åt andningen. För den kan verkligen göra väldigt stor skillnad. Utan fokuserad och medveten andning blir yogan liksom bara stretch och styrka. Så idag bjuder jag på mina fyra favoriter bland yogiska andningsövningar. Pranayama med ett mer yogiskt ord.

Alla mina favoriter bland yogiska andningsövningar är bra för den som är stressad och kanske har tankarna på annat håll väldigt ofta. De sägs balansera nervsystemet och på så sätt också balansera vårt mående. Vissa dagar när jag av olika anledningar inte orkar så mycket fysisk yoga på kvällen (för det är oftast då jag har tid att yoga) så är pranayama faktiskt det som kan få mig betydligt mer i balans.

Nodi Shodana (växelvis andning)

Det här är min absoluta favorit bland yogiska andningsövningar. Jag tog mig tid att göra den i stort sett dagligen när jag var nära att gå in i väggen hösten 2014, och den var verkligen en räddare i nöden. Den sägs balansera nervsystemet och lugna yviga tankar. Jag känner mig alltid lugnare och mer fokuserad efter nodi shodana. Vissa hävdar också att den hjälper mot PMS och mensvärk.

Så här gör du:

  1. Sitt bekvämt, t ex i lätt meditationsställning. Lägg vänster hand bekvämt på vänster knä, med tummen och pekfingret mot varandra.
  2. Placera höger pekfinger och långfinger mot mot tredje ögat, punkten mellan ögonbrynen.
  3. Placera höger tumme på höger näsborre och stäng igen.
  4. Andas in genom vänster näsborre och täpp sedan till den med höger ringfinger.
  5. Släpp högertummen och andas ut genom höger näsborre.
  6. Andas sedan in genom höger näsborre, täpp till igen med tummen och släpp ringfingret och andas ut genom vänster näsborre.

Detta är ett varv. Börja med kanske tre varv om du är nybörjare, och jobba dig sedan upp till elva, som sägs vara det ”magiska” inom yogan. Vill du fördjupa lite, så tänk SAT på inandning och NAM på utandning.

Det här är den grundläggande varianten av växelandning. I mer avancerade varianter håller man andan ett tag mellan växlingarna och mellan in- och utandning.

Ujjayi pranayama – havsandning

Havsandning är andning som låter som havets brusande vågor. Den används i hela yogapasset för att reglera intensitet i positionerna med hjälp av andningen. Man kan liksom lyssna till ljudet i andningen och höra när man har nått sin gräns i positionen.

yogiska andningsoevningar - havsandning

Men jag brukar även använda den vid meditation och visualiserar då havsvågorna i takt med andningen. För mig är det otroligt rogivande.

Ujjayi sägs öka uthållighet och fokus samt lugna, syresätta och sänka blodtrycket. Så här gör du:

  1. Sitt bekvämt.
  2. Dra ihop stämbanden i halsen för att kunna skapa ett brusande, hest ljud när du andas. Tänk att du ska göra imma på en spegel fast med stängd mun.
  3. Andas långt bak i halsen och känn havsvågorna lugna hela dig.

Bhramari – humlan

Bhramari är en ganska ny upptäckt för min del, men den är väldigt häftig på sitt sätt och får därför komma med bland mina favoriter bland yogiska andningsövningar. Den här övningen sägs ha en direkt avspännande effekt på spänningar, oro och ilska. Det påstås även att den lugnar nervsystemet och kan sänka högt blodtryck om man gör den några minuter om dagen. Bhramari lugnar sinnet ganska omedelbart och förbättrar minne och koncentration. Den sägs även hjälpa mot huvudvärk, sköldkörtelobalanser och sömnproblem. Om allt stämmer låter jag dock vara osagt.

yogiska andingsoevningar - humlan

Så här gör du:

  1. Sitt bekvämt med rak rygg och andas långa djupa andetag.
  2. Andas in genom näsan, och när du andas ut gör du ett jämnt, djupt och ganska kraftigt brummande ljud. Som en surrande humla, därav namnet.
  3. Ha munnen stängd men käkarna avslappnade så att de inte rör vid varandra.
  4. Känn ljudvibrationerna och hur de fyller huvudet och kroppen.
  5. Upprepa i sex varv (varje varv är en inandning och en utandning). Pausa genom att andas normalt en stund och fortsätt sedan i sex ytterligare varv om det känns bra.
  6. Vill du förstärka, så håll tummarna framför flikarna framför örongången så att du täpper till hörselgången och brummandet hörs liksom inne i huvudet istället. Om man vill förstärka ytterligare lägger man på det s k Shanmuki mudra med fingrarna på olika punkter i ansiktet.

Eldandning

Eldandningen är den mest kraftfulla av de yogiska andningsövningar som är mina favoriter. Den är karaktäriserande för kundaliniyoga och det var också där jag lärde mig den. Eldandning kan vara rätt svår att lära sig, men ha tålamod, inget går ju perfekt från början!

Rätt använd ger eldandningen kraft och energi. Det sägs att 3 min rensar blodet på slaggprodukter och att 11 min om dagen håller de flesta sjukdomar borta. Den stärker nervsystemet och hjälper till att fokusera och tänka klart. Men börja försiktigt, för det kan kännas väldigt konstigt för den ovane, och man kan bli både yr och illamående.

yogiska andingsoevningar - eldandning

Så här gör du:

  1. Eldandning kan användas för att förstärka effekten av yogapositioner, men vill du använda den bara som den är så sitt bekvämt, t ex i lätt meditationsställning, med rak rygg.
  2. När man eldandas andas man korta snabba andetag in och ut genom näsan. Tänk att det ska låta som en hund som flåsar i sommarvärme, fast med stängd mun.
  3. In och utandning ska vara lika långa, och hastigheten ca 2-3 andetag i sekunden. Men börja gärna långsammare tills du lärt dig tekniken. Vissa kan tycka att det är lättare att börja med öppen mun.
  4. Magen ska rör sig rytmiskt med andetagen, och putar ut när vi andas in och sjunker ner när vi andas ut. Men forcera inte magrörelserna utan var så avslappnad som möjligt.
  5. Tänk på att slappna av i käkar, skuldror och bröstkorg.
  6. Vill du förstärka, så tänk SAT på inandning och NAM på utandning och fokusera blicken i tredje ögat (punkten mellan ögonen)

Eldandning ska inte göras om man är gravid eller under mensens första dagar.

Alla bilder i inlägget kommer från Unsplash.

Träning

Njae… Nytt försök va?

Lite knasig rubrik kanske… Men det är den bästa sammanfattningen jag kan komma på för den senaste veckans yoga. Och jag har ju lovat att uppdatera varje måndag hur det går med min lilla utmaning yoga-maj.

Fast helt åt skogen är det inte. Jag har yogat.  Säkert fyra-fem dagar skulle jag tro. Men det har varit ganska ofokuserat och oengagerat på något sätt. Jag har fått påminna mig själv ordentligt om varför jag vill få igång yogan igen. 


Samtidigt som det har känts lite blaha blaha, så vill jag nog ändå klappa mig själv på axeln för att jag inte bara lägger ner när det känns trögt och jag inte riktigt hittar yoga-flowet. För jag tror jag vet vad det beror på – morgondagens återvändande till jobb – och jag hoppas att det ska släppa när jag hittat lite nya vardagsrutiner. Det pågår rätt mycket i kulisserna också, som tar tankekraft och energi. Som jag också hoppas ska ha löst sig framåt sommaren.

Min kvällslektyr för tillfället består (delvis) av en guide till yoga sutras – yogans bibel eller vad man ska säga. Där finns en hel del väldigt bra och tänkvärda grejer att ta med sig när yogan inte riktigt finner sin plats. För det är lite det som är grejen just nu – det är så mycket som vill ha prioritet!

I ljuset av det så tror jag att jag ska lägga fokus på andningsövningar – pranayama – under veckan som kommer. Så får ni tips på mina favoriter nästa måndag!

Hur har det gått för er som läser? Har ni några bra tips för att prioritera in yogan i en full vardag?

Träning

Den märkliga (cykel)kroppen

Alltså, jag förstår ibland inte. Hur kroppen kan vara så oförutsägbar. Och inte alls leverera det jag förväntar mig. Varken när det är åt det positiva eller negativa hållet. 

I lördags hade jag ätit bra och kände mig ganska fräsch, och tänkte mig en längre cykeltur med vardagscykeln på kvällen. Men fick ge mig betydligt tidigare än planerat. Pga en väldigt seg kropp men framförallt pga en riktigt trasslande höft/ryggslut. 

I tisdags morse rastade jag mig själv och Lill-fisen med mannens cykel (för den har vi cykelstol på). Mest för att testa ryggen och få luft. Inget krångel alls från nån del av kroppen.


Och igår kväll tänkte jag ta en runda med min vardagscykel mest för att rensa huvudet efter en ganska rörig och energikrävande dag. Men den rundan blev längre än planerat. Och ännu lite längre. För benen kändes rappa och ryggen lugn. Kände bara lite lite allra sista biten. 

Så vad är det som händer egentligen? Vad avgör dagsform och krämpor? Hemmalyften under dagen inverkar ju säkert när det gäller ryggen, och mat och yoga för resten av kroppen. Men samtidigt jag ser egentligen inget samband. Fräsch när jag tror jag är trött. Och låg och öm när jag känner mig laddad. Jag fattar inget. Så det är nog kanske inget att grubbla över. Utan bara att gilla läget och hänga med…

Och kanske ta och säsongsinviga racern snart!

Träning

Yoga-maj: Första veckan

Det har redan gått en vecka av maj och från sommarvärmen häromdagen har jag idag brottats med inte mindre än tre hagelstormar!

Men det var ju inte väder jag skulle skriva om, utan yoga. Och närmare bestämt min lilla utmaning #yogamaj. Är ni några fler som hakat på? Använd taggen på instagram så peppar vi varandra där också! Jag tänkte lägga ut lite små tips i veckan som kommer.


För egen del har första veckan innehållit ganska mycket yoga. Alla dagar utom lördag tror jag bestämt. I varierande grad kan man väl säga. Så första veckan kan nog beskrivas lite som yogalek. Det har varit både långa och korta pass. Meditation blandat med fysiskt ansträngande sekvenser. Nya bekantskaper och gamla favoriter. Lite sådär som yoga får lov att vara ibland, när man ska hitta hem till den igen.

Allra mest yogalek blev det nog i söndags, när stor-Trollet och jag lekte på mattan och gjorde yoga-djur. Katt, ko, hund, fisk och fjäril har vi testat hittills. Finns ju många fler att testa, så risken / möjligheten till fler mor-och-dotter-pass är nog stor. Hoppas jag!

Hur har din yogavecka sett ut?

Träning

Yoga-maj

Det är fortfarande lite sådär att jag prioriterar bort det jag behöver mest – yogan – för andra ”måsten” och saker på att-göra-listan. Sådär så jag nästan blir lite irriterad på mig själv. Därför tänkte jag att jag ska ta tag i det lite mer strukturerat och prioriterat. Inte så det blir något tvång eller stress och press utan mer som en intention att ta mig till mattan.

yoga-maj 1
Jag tänkte köra yoga-maj helt enkelt. Med målsättningen att yoga de flesta dagarna i maj. Utan krav på tid på mattan. Utan krav på att det görs varenda dag i maj, för det är jag ganska övertygad att jag inte kommer klara. Och det är ju dumt att göra sig själv besviken direkt.

Jag gör der alltså i första hand för att hitta tillbaka till yogan som en lika naturlig del av dagen som tandborstningen. För att skapa en god vana. Med längre pass ibland och kortare ibland. Meditation och pranayama för att jag behöver det! Uteyoga fina kvällar. Kanske några solhälsningar en tidig morgon eller uppmjukande övningar en stel kväll efter träning. Inga krav, inga begränsningar. Mer än att den ska bli av, min yoga i yoga-maj!

yoga-maj 2
Det vore himla kul om fler ville hänga på mig och göra yogan till en vana i yoga-maj! Så kan vi dela med oss av hur vi får till yogan i vardagen. Inspirera varandra och ge tips. På mattan eller utanför (för yoga är ju så mycket mer än asanas!).

Jag tänkte att jag uppdaterar här hur det går varje måndag i maj. Och lägger ut inläggen på bloggens Facebooksida såklart. På instagram tänkte jag att vi helt enkelt kör under taggen #yogamaj och peppar varandra. Och om det är någon som skriver egna blogginlägg om det får ni gärna länka hit för jag vill gärna läsa, och länkar gärna tillbaka. Eller släng bara in en kommentar och berätta hur det går.

yoga-maj med hashtag
Ha nu en yogisk maj!

Namaste

Träning

Kvällsrunda och morgontur

Långa härliga cykelrundor är lite av en utopi här. Så för att skrapa ihop trettio mil på någon av cyklarna för min Ica-klassiker kör jag i allafall nu i början enligt devisen många bäckar små. Och även om träningseffekten av korta cykelpass såklart kan diskuteras, så kan de vara härliga ändå.

De senaste 18 timmarna har jag hunnit med två rundor. Igår kväll efter att barnen somnat trampade jag ett varv runt sjön och avslutade med en sväng längs Göta Kanal. En helt spegelblank kanal, kan tilläggas. Med tillhörande helt fantastisk kvällssol. En runda som inte blev mer än ca en mil eftersom jag skulle hinna till affären innan den stängde också.



Imorse cyklade vi till dagis och efter lämning tog Liten I Cykelstol och jag en runda och kollade in djur och framförallt hennes stora intresse: bilar! Brrrrmm…. Lät det hela tiden bakom ryggen på mig.  Den rundan blev lite kortare men kändes i benen ändå tack vare lasten där bak!

Fast även om de här korta rundorna är trevliga så måste jag erkänna att jag längtar efter en något längre tur också. Kanske till helgen, vem vet?!

Träning

Cykellek i skogen

Hehe, autokorrekt ville döpa det här inlägget till cykelled i skogen. Det är förvisso också sant, men det var inte det jag tänkte skriva om. 

Faktum är att jag nog inte riktigt vet vad jag tänkte skriva egentligen. Mer än att jag ville dela med mig av cykellyckan. Den där som uppstår när man oväntat får en lucka i vardagskaoset och på knock bestämmer sig för att rasta MTBn. Som man inte ens vårservat…


Men asch, lite pumpning, kontroll av bromsar och dämpning fick räcka för mig. Jag är ju trots allt bara en glad amatör!

Sedan gav jag mig ut i min älskade skog och lekte lite på stigarna. Kan konstatera att både modet och balansen är bättre än sist jag prövade lyckan till skogs. Men benstyrka har jag ingen… Och svåra stenpartier som förbipasserande proffs (?) hoppade uppför, de klev jag av och gick uppför…


Lika glad var jag ändå, och som bonus fick jag en extra cykeltur på eftermiddagen sedan, fast då med en snattrande fiskbensflätprydd liten tjej i cykelstol på släp, och vanlig människocykel modell herre. Det har sina utmaningar det också!

Träning

Nytt försök med Ica-klassikern

Om någon frågar mig om jag är tävlingsmänniska så svarar jag oftast nej. För jag är ingen sån där klassisk vinnarskalle när det gäller sport. Som inte viker ner sig i dueller eller som kämpar i lagsporter tills jag får blodsmak i munnen. Det är inte så viktigt för mig.

Men samtidigt är jag en riktig prestations- och statistiknörd. Jag älskar att övervinna mina tidigare egna resultat och att med statistik följa mina förbättringar. Jag är rätt tjurskallig och seg, men inte särskilt snabb. Så på sätt och vis är jag ju en tävlingsmänniska.

Jag älskar lopp men deltar inte för placeringen. Förutom jämfört med mig själv. Kanske för att jag oftast inte har någon chans på topp 10. Men oftast är rätt bra på att nå mina egna mål och slå mina egna tidigare resultat.

Därför ger jag mig på Ica-klassikern igen. För att jag gjorde DNF på tre av fyra grenar förra året. För att jag borde kunna så mycket bättre än så i år, med tanke på att jag har helt andra förutsättningar. För att om jag inte klarar det i år, ja då kan man verkligen undra hur jag ska ta mig igenom en Nattvasa! För att jag behöver variera min träning till mer än bara yoga, löpning och sporadisk styrketräning.

Den här gången tänker jag också höja kraven lite och faktiskt kräva originalgrenarna av mig själv. Dvs cykling, simning, löpning och skidåkning. Inga promenader, roddmaskiner eller stavgång.

Cyklingen

Från och med idag när jag anmälde mig har jag 63 dagar på mig att cykla 30 mil. Det blir i snitt knappt 5km om dagen. Det är verkligen ingen omöjlighet! Men kan ändå bli en utmaning i det allmänna vardagspusslet. För det är inte helt lätt att cykla med två barn på släp. Så det kräver åtminstone till viss del barnfri tid. Eller inköp av cykelstol eller cykeltillbehör till Charioten.

Vaetternrundan

Den enda gången jag cyklat 30 mil i ett sträck – Vätternrundan 2008

Simningen

Därefter ska det simmas. I sommar. Borde också vara plättlätt med tanke på säsong och situation. Om inte annat så kan jag göra tre besök i simhallen några morgnar innan jobbet och bränna av en kilometer varje gång. Precis som när jag gjorde riktiga klassikern så känns det här som en lätt match.

Vansbrosimningen

Snygg i våtdräkt… Som sedan mest använts till kajakande.

Löpningen

Löpningen borde också gå ganska lätt. Men beroende på livspussel och annat så kan det nog ändå bli en viss utmaning i det här momentet. Fast jag hoppas inte det! Fem kilometer i veckan med löpning är nästan i minsta laget om förberedelserna för Nattvasan ska kunna anses vara i fas. Beroende på vad som tränas i övrigt såklart.

Lidingoeloppet

30km var ingen match när jag fortfarande hade benmuskler… Men hur tänkte jag med långärmat och långbenat i september?!

Skidåkningen

Skidåkningen får jag bara inte missa. Jag menar, får jag inte ens till nio skidmil inför den där Nattvasan, då får det nog bli DNS på den! För så oförberedd vill nog varken jag eller medtävlaren att jag ska vara! Träningsläger kan dock komma att krävas!

Oeppet spaar

Ribban är satt. Den är betydligt högre än förra året. Känns också betydligt roligare! För nu känns det ändå som träning. Bra träning till och med! Dags att pumpa cykeln och vänta ut en raspig hals.

Träning

Tant på grönbete!

April ser ut att lyssna på mina böner än så länge. För idag sprang jag en snutt för första gången sedan i januari. Det låter ju som en evighet sedan! Men det har ju varit lite vinter däremellan, och då brukar jag prioritera skidåkning framför löpning.

tant paa groenbete

Det var ändå en ganska ringrostig tant som snörde på sig löparskorna den här blåsiga eftermiddagen. Hon begav sig ut på MTB-stigarna i den närliggande skogen. Med känslan av en ko på grönbete, stolpiga ben och ovana fotleder sprang hon runt där på stigarna i nästan en halvtimme innan det var dags att vända hemåt igen för mellanmål med de ystra små kalvarna och en inte lika yster äkta hälft.

Det märktes verkligen att det var ett tag sedan jag sprang. För jag hade nästan glömt det där nöjda sköna lugnet i kroppen som man får efteråt. Om det här är nyckeln för att inte vara så tjurig ibland på eftermiddagarna, så är det nog dags för tant att pallra sig ut i skogen lite oftare!

tant paa groenbete 2

När jag lufsar i skogen är det sällan jag springer med musik förresten. Det finns så mycket andra ljud att lyssna på. Idag hade jag dessutom superhiten Här kommer Pippi Långstrump på hjärnan hela rundan! Det finns många fördelar med att ha småbarn minsann. Om inte annat, så orsakar det ofrivilliga leenden när man inser vad ens hjärna fokuserar på…