Så är det ny månad igen och kalendermässigt en av mina favoritårstider. Vädermässigt känns det däremot fortfarande som sommar även om gula löv syns här och var, och vindarna ibland övar inför höststormarna.
Som vanligt promeneras det en del här. Och funderas. Faktiskt osäker på om det är promenerandet eller funderandet som dominerar… Ofta görs det samtidigt och det är många saker som far runt i mitt lilla huvud. Eller egentligen är det nog bara en sak, fast ur många olika vinklar.
Idag drog vi hur som helst till skogs igen. Det är liksom minst störningsmoment där, som kan riskera att väcka världens (på dagtid) mest lättväckta bebis.
Trots miljarder inte alltid så upplyftande tankar, så lyckas jag ändå se en hel del i skogen. Sånt som inte var där när jag gick där sist för någon dag sedan.
Jag och vagnen, och stigarna, var oss däremot ganska sig lika.
Vi ses nog snart igen, kära skog!
