Gravidlistan

Idag är det dags att fira igen. Vi har inte längre någon bebis här hemma, eftersom det Lilla Charmtrollet fyller ett år idag, hurra, hurra! Känns faktiskt helt overkligt att det är ett helt år sedan hon bestämde sig för att komma ut fort som attans.

Eftersom jag skarpt gillar listor så tänkte jag fira med en lista jag hittade hos Underbara Clara för typ jättelänge sedan – en gravidlista! För om jag får bestämma själv kommer jag aldrig vara gravid igen. Jag pallar det helt enkelt inte mentalt, efter det som hände när Lill-Trollet var inneboende. Dessutom tror jag faktiskt inte jag skulle tycka det var värt det igen rent fysiskt och sömnmässigt heller. Nu har jag ju två underbara, härliga, envisa, charmiga, intelligenta, gulliga och varmhjärtade tjejer som behöver få all uppmärksamhet de kan få. Så nej, inga fler graviditeter! Men en skojig gravidlista och tillbakablick!

När blev du mamma?

Första gången i maj 2013. Andra gången för ett år sedan.

Hur många barn har du?

Två.

Var graviditeterna planerade?

Planerade och planerade. Tror aldrig man helt kan planera sådant. Kroppen gör som den vill. Jag var gravid med tvillingar innan stor-Trollet kom, men det slutade i missfall, vilket inte var ”planerat”, om man säger så. Båda barnen var inte oplanerade, men vi har haft otroligt lätt för att bli gravida kan man väl säga…

När berättade du om graviditeterna? 

Tvillingarna berättade vi om typ i vecka 7, för att jag mådde så dåligt. Men med tanke på hur jobbigt vi tyckte det var att hantera de reaktioner vi fick på missfallet, så väntade vi längre att berätta med bägge Trollen. Typ tills efter ultraljudet i vecka 12-13.

Hur många barn vill du ha?

Är helt nöjd med de jag har.

Tätt ihop eller långt isär?

Föredrar nog tätare än längre, så de kan ha mer glädje av varandra som kompisar.

Har du oroat dig mycket under graviditeterna?

Med stor-Trollet, ja. Eftersom jag visste hur det kan gå efter missfallet med tvillingarna. Men ju fler veckor som gick desto säkrare kände jag mig. Även om jag nog funderade mer än vad man kanske borde.

Med Lill-Trollet var det ju tyvärr helt andra saker jag oroade mig för, eftersom jag ju då gick under hashtaggen #pregnantwithcancer och graviditeten flöt mest med i allt det andra. Lite som barnläkaren sa: efter v24-25, då klarar vi i princip alla. Det var skönt att ha i ryggen även om cancerläkarna sa att de tänkte vänta ut graviditeten om inget oförutsett hände. Det är fördelen med att bo nära ett av världens sju neonatalcertifierade universitetssjukhus. Även om vi tack och lov inte behövde utnyttja just neonatalavdelningen.

Hur var graviditeterna?

Upp och ner. På olika sätt. Jag fick graviditetsklåda med både ettan och tvåan. Tvåan låg åt fel håll och fick vändas manuellt i magen. Jag är inte jättebra på att hantera hormoner, och for känslomässigt mycket upp och ner, men hade i princip inga fysiska problem under graviditeterna.

Var vid första graviditeten ganska chockad över hur bedömd man blev av alla och hur lovligt byte man tycktes vara. Jag var van vid att få ha min kropp i fred och tog ganska illa vid mig i början, även om jag vande mig och gav svar på tal på slutet.

Gillade du att vara gravid? 

Ja, älskade min mage, bägge gångerna! Älskade att få chansen att bli någons mamma, och känna sparkar och hicka och gå omkring i mysiga mammakläder och äntligen få lite bröst. Men samtidigt –  nej, avskydde att ständigt oroa mig och känna mig låst och som att allt jag gjorde riskerade att vara orsak till ett eventuellt missfall. Avskydde pressen på hur man skulle vara och känna som gravid, men lärde mig också att strunta i det och ändå vara gravid på mitt sätt.

Visste du vilket kön det skulle bli? 

Nej, ville bli överraskad och var sjukt road över allas spekulationer.

Apropå förlossningar. Hur har de varit?

HELT olika. Efter första var jag både fysiskt och mentalt på botten, av olika anledningar. Efter andra kände jag mig som superwoman som kunde hänga i pulkabacken på dagen, laga mat på eftermiddagen, och sedan åka in och föda barn nån timme senare. Och sedan traska iväg till duschen själv nästan direkt.

Hur var första bebistiden? 

Också väldigt olika. Omtumlande och ganska jobbig med första, framförallt pga blodbristen. Mycket mer relax och carpe diem med tvåan, men sedan övergick ju mammaledigheten ganska snart i cellgifter och annat skit.

Hade du bestämt namnen sedan innan? 

Nej.

Ett råd till blivande mödrar? 

Lyssna inte på alla råd du får från alla möjliga håll utan lyssna på vad som känns bäst för dig.