Jag har bara ett motto som jag verkligen tycker är bra. Det mottot tycker jag å andra sidan är jättebra, eftersom det säger allt på något sätt.
”Ein kjem ikkje till fjells når ein går på flat veg”
Jag såg det för första gången på väg upp till Reindalsetra i Tafjordfjella i Norge 2001. Jag var ganska otränad och tyckte det var svettigt och jobbigt. Sällskapet var däremot jättehärligt – alla mina guidekompisar som jag hade en fantastisk sommar ihop med!
 |
| Vi kallade oss Fröysa Fjellservice. Foto: privat |
Belöningen när vi kom upp var också fantastisk. Utsikten, atmosfären och maten vi fick i storstugan var så himla värt allt slit på vägen dit. Det är just det jag tycker det här mottot fångar så bra.
 |
| Efter övernattning vid Storvatnet och en nattlig topptur fick vi en härlig tur ner till civilisationen igen. Foto: privat |
Man kommer ingenstans utan ansträngning. Men när man anstränger sig kan man komma till toppen av världen. Belöningen när man väl kommer dit man strävat är oftast så väldans härlig, att all ansträngning i världen var värd det. Tillfredsställelsen när man nått sitt mål efter att ha jobbar hårt för det är oslagbar.
 |
| Besseggen 2010. Ett annat ställe man inte kommer till utan ansträngning. Foto: M. Eklund |
Så sant! Och härliga bilder!
Tack 🙂