I helgen som var hade vi dop för lill-Trollet. En familjetillställning med tio vuxna och fyra barn. Vi ville bjuda på mat men inte laga själva. Så vi anlitade en närliggande restaurang för catering. God mat var det. Men när kocken ringde häromdagen och frågade om vi var nöjda med allt så kände jag att jag inte svarade helt sanningsenligt när jag sa ja. För detta var vad vi fick (foto: kära syster):
På allvar. För tio vuxna och fyra små barn! Inte ens om man bara tagit en av varje grej får det ju plats på en tallrik! Såna mängder så det är rent löjligt!
Trots att vi åt så vi storknade hela helgen, bjöd bort matlådor och frös in det som gick fick vi ändå slänga kilovis med mat. Jag övervägde om det fanns nåt typ soppkök att lämna in det på, men på måndagen började ju grönsaker och sånt redan bli dåligt.
Det är ju såklart bra att det fanns tillräckligt åt alla men sådana här enorma mängder känns bara så onödigt. Är valuta för pengarna alltid lika med mängd i cateringvärlden?
Vad hände med lagom liksom?
Verkligen tråkigt att behöva slänga! Du kanske ändå skulle svara sanningsenligt så de inte gör om det?
Ja, i eftertankens kranka blekhet så skulle jag ju gjort det 🙂
Oj! Räknade de med att samtliga vuxna var ryska kulstötare måntro?
Tror iofs att cateringfirmor har en tendens att ta de säkra före det osäkra när det gäller mängder. Samon fyllde 40 häromsistens = thaicatering. Vi åt vårrullar i veckor efteråt.
Kanske var det så det var! Fast det säkra hade ju inte varit osäkert utan räckt gott och väl eftersom vi var mer fågelungar än kulstötare