Browsing Tag

meditation

Träning

Yoga- och meditationstips

De här små yogastunderna jag unnar mig på kvällarna känns så himla värda! Lugnet sprider sig i kroppen och den känns mer i balans både fysiskt och mentalt. Det är också fascinerande hur man, när kroppen lär sig att snabbare blir mer närvarande, uppfattar nuets skiftningar så annorlunda och mycket starkare.

Hur luften plötsligt blir markant kyligare när de sista solstrålarna sjunker bakom träden. Hur mörk röst grannen med hundarna som alltid pratar i telefon har. Hur märkligt det känns att grilloset börjar sprida sig från en annan granne när det är nästan läggdags för mig!

Just idag hittade jag yoga- och meditationsinspirationen i min vackraste, och mest lättillgängliga, yogabok: Yoga när som helst, var som helst.


Ett lugnt kvällspass med välgörande sträck och flex för rygg och ben. Följt av meditation för sinnesro.

Strax tänker jag avsluta det hela med duschmeditation (hittade instruktionen hos Yogainspiration på instagram):

Varje gång du duschar – föreställ dig hur du tvättar bort stress och oro. Koncentrera dig på känslan av vattnet mot din hud. Visualisera hur vattnets kraft spolar bort alla negativa tankar. Känn hur ledsamhet, ånger, ilska och nedstämdhet tvättas bort. Låt alltihop försvinna med vattnet ner i avloppet. Du kommer känna dig lättare och klarare i sinnet.

(Fritt översatt)

Testa du också, vettja! Meditation behöver liksom inte vara så svårt.

Träning

En bra start på dagen

 Jag är, och har nästan alltid varit, morgonmänniska. Älskar att få världen för mig själv på morgonen. Höra ljuden som försvinner i allt annat brus under resten av dagen. Känna dofter och uppleva stillhet. Är en sån där #morgonpiggjävel helt enkelt…

Nu för tiden blir det inte så ofta sådana drömmiga morgnar i ensamhet, eftersom det är två små troll här hemma som också är morgonmänniskor och oftast väldigt hungriga sådana! Mysigt, men kanske inte så mycket mindfullness, utan snarare vardagskaotiskt. Därför ligger min egen stund för mig själv oftast på kvällen numera, och jag försöker avsluta dagen med fokus på det som varit positivt (även om det har hänt lite väl ofta på sistone att jag glömt den där skrivboken i lådan). 

Nu i juni har Emma och Victoria dragit igång ett initiativ för att ge sig själv bra förutsättningar för en bra dag genom att fokusera på en #positivstart och därigenom lägga grunden för hela dagen.

Jag gillar verkligen tanken, även om just morgonen, för mig som morgonmänniska, redan är det bästa på dagen (även om jag då och då går upp så tidigt att många nog nästan skulle räkna det som fortfarande natt!). 

Detta till trots så finns det ändå några saker som måste finnas på plats för att lägga den där grunden för dagen. Givetvis min gröt! Ingen riktig morgon utan den! Kaffe behövs också (spelar däremot inte så stor roll vilken sort). En stund för mig själv i badrummet (utopi för en småbarnsförälder!). 

Får jag detta är jag nöjd. Det som skulle kunna förhöja morgonen ännu mer är träning. Innan jag blev sjukskriven tränade jag ofta tidigt på morgonen. Det skapar ett skönt lugn i kroppen inför en dag i kontorsstolen och ökar min stresstålighet markant. 

I nuläget är det inte aktuellt med någon intensivare morgonträning för mig, men det jag faktiskt skulle behöva är att få in mer yoga och meditation i tillvaron igen, och det skulle nog faktiskt kunna fungera även med småtrollen, åtminstone ibland (trots att morgnarna oftast drar igång senast 6.30). Så min twist på initiativet #positivstart får bli att få till en bra rutin för morgonyoga eller -meditation. Det räcker med en liten stund, högre ambitioner finns inte. Men bara några minuter för mig själv, med fokus på att stilla sinnet och sätta intentionen för dagen, skulle kunna göra stor skillnad resten av dagen. Om inte annat för tålamodet!

Får hoppas bara att småtrollen inte börjar vakna ännu tidigare, för då blir det nästan fakir-uppstigning! Och det är det nog inte värt…

En fin morgon!


Vill du läsa mer om morgonträning? Kolla här:

En tidig morgon i utegymmet

En morgonspringtur

En annan tidig morgon i utegymmet

En annan morgonspringtur 

Vill du ta del av fler kloka tankar om morgonrutiner?

Erika börjar gärna dagen med morgonpromenader

Emma skriver klokt om att hitta sin kropps egna morgonrutiner för att på så sätt må som bäst

Tankar

Om att hjälpa huvudet på traven

När 2016 började visste jag inte riktigt hur det skulle arta sig, mer än att det nog skulle bli rätt jobbigt i perioder. Därför bestämde jag mig för att aktivt försöka göra vad jag kan för att inte göra det mer jobbigt än nödvändigt, åtminstone på det mentala planet. Som Anna skrev för ett tag sedan, kan man göra lite som Pollyanna och försöka hitta det positiva i alla situationer. Det är just i de stunder och perioder där detta kan kännas omöjligt, som man behöver det mest, just för att påminnas om att man har ganska mycket positiva saker i sitt liv även när det känns mörkt och tungt.

Det är inte för att blunda för det mörka och inte tillåta sig att se det jobbiga, utan för att påminna sig om att det faktiskt (oftast) finns även positiva inslag även i de mörkaste dagarna, som detta fungerar så bra som en mental strategi.

Det jag bestämde mig för när 2016 började var att lägga en fin skrivbok i lådan i sängbordet, och avsluta varje dag med att vid läggdags sammanfatta det som varit positivt under dagen, och även sådant som jag var tacksam för. För att få huvudet att avsluta dagen med en positiv känsla. Kunna sova bättre, och blicka framåt mot fler positiva saker och saker jag är tacksam för. För att hjälpa mig själv att komma ihåg även dessa och inte hamna i en alltför långt nedåtgående spiral när tillvaron känns tung och ibland orättvis.

Positivt fokus2

Min positivitetsbok

Vissa dagar har det såklart varit svårare än andra att finna positiva saker. De dagar sjukvården gång på gång har visat prov på okänslighet, dålig planering och framförhållning och avsaknad av empati till exempel. Men det går alltid att hitta något. Särskilt när man har sin härliga lilla familj som livar upp tillvaron.

Ibland blir det inte många rader som dagens noteringar i positivitetsboken. Ibland fyller jag en hel sida eller mer. Det hänger inte nödvändigtvis ihop med hur mycket eller lite negativa saker dagen innehållit. Vissa dagar är liksom mer av allt.

Jag hade på känn när året började att jag skulle ha nytta av att hjälpa huvudet på traven för att inte falla alltför långt ner i mörka hål. Men jag trodde nog inte att jag verkligen skulle uppskatta den här dagliga summeringen av de positiva inslagen i tillvaron så mycket som jag faktiskt gör. Det är väldigt bra mental träning att lära huvudet fokusera även på det som är bra, ännu mer än vad jag kanske gjort innan. Just för att det i vissa perioder behövs mer än annars. För att hålla näsan över ytan. För att hålla sig mentalt sansad och hjälpa både kropp och sinne på traven. Lite som skriftlig meditation på något vis. Som man till och med kan gå tillbaka och läsa sedan och hitta ännu mer kraft i när det behövs. Påminna sig om att de tunga perioderna inte bara var tunga utan även innehöll många ljuspunkter.

Positivt fokus1

Vackra tulpaner kan liva upp en grå tillvaro.

 

Träning

Att prova något nytt

Just nu testar jag nya grejer varje dag, ibland inte så frivilligt. Det här att vara tvåbarnsmamma har sina utmaningar, särskilt när det ska kombineras med lite ytterligare press och stress på grund av den oavklarade cancerbehandlingen.

Men den senaste veckans härdsmältor här hemma är liksom inte så spännande eller givande att skriva om här, trots att det är veckans tema hos Bloggar om Hälsa att testa något nytt. Den nya versionen av vardagskaos får helt enkelt stanna på skrivblad där ingen läser, som terapi enbart för mig själv.

Jag skulle kanske kunna skriva om det där luriga soya-baserade yoghurtsubstitutet jag testade häromdagen för att hitta energitäta mellanmålsalternativ som inte är mjölkbaserat (eftersom jag är rätt känslig mot laktos). Men nä, den var långt ifrån god, så den är inget jag rekommenderar. Kanske snarare varnar för då…

Inte att rekommendera…

En som däremot är en hejare på att testa nytt är Bureborn, som ska testa något nytt varje vecka i år. Hittills har det blivit test av allt möjligt, från Flexpass till digital detox och P1. Lästips!

Idétorkan var länge ganska total inför detta ämne, och jag vet inte riktigt varför jag hoppade på. Men så slog det mig i torsdags, med tanke på ovan nämnda härdsmälta, vad jag behövde som mest: Ta och testa den där mindfulness-appen som jag förmodligen är typ sist i landet med att testa.

Det var verkligen mumma. Till och med de kortaste guidade meditationerna gjorde att axlarna klättrade ner ett antal trappsteg och en helt annan rymd spred sig i kroppen (känslan när spänningar man inte ens märkt bara släpper, för att man börjar andas ordentligt igen och vara i nuet).


Nu har jag ställt in påminnelser så att jag ska ta mig de här ministrarna mer regelbundet. För tydligen behöver jag påminnas. Föresatsen jag hade för ett tag sedan har inte fungerat så bra…

Vill du läsa mer på temat ”BoH testar”? Kolla hos Anna som testat att springa utan gadgets.

Träning

Meditera mera

Nu när jag är förkyld blir det inte av att jag mediterar. Det är så svårt att få till harmonisk andning när man knappt får luft alls. För mig är andningen en central del av meditationen, så därför blir det  moment 22 på något sätt.

Däremot känner jag att jag skulle må bra av att meditera mera. Jag märker det på mitt humör om inte annat. Nu när jag yogat mindre pga gravidkrämpor blir det inte heller av lika naturligt i samband med det.

Meditation Dingzeyu Li unsplash

Rofylld meditation. Bildkälla: Unsplash.com (Dingzeyu Li)

Meditation behöver inte vara så svårt heller, eller flummigt. Man måste inte sitta i timtals, även om många kanske har den bilden av de som mediterar… Jag brukar ha som mål att meditera fem minuter, men oftast blir det betydligt längre för att jag går på känsla och sitter tills jag är ”klar”. Är tiden begränsad händer det att jag sätter en timer, för att inte behöva fundera på när tiden”är ute”.

Annars använder jag ofta andningen som tidtagning. Jag vet att jag andas fem-sex andetag per minut när jag är hyfsat avslappnad, så därför blir det lite som en meditation i meditationen att fokusera på andetagen och på så sätt ha väldigt bra koll på hur lång tid som förflutit.

Just att bara lägga händerna på magen, andas genom magen och fokusera på hur magen rör sig ut och in (eller upp och ner om man ligger ner) och andningen går som vågor genom kroppen, är en av de enklaste meditationerna, samtidigt som den är riktigt lugnande och rensar hjärnan väldigt bra efter en stressig dag.

Meditation Simon Schmitt unsplash

Meditation kan också vara att sitta och titta på havet! Bildkälla: unsplash.com (Simon Schmitt)

En annan av mina favoriter är tacksamhetsmeditation, där fokus helt enkelt ligger på saker/personer/situationer som du har i ditt liv som du är tacksam för, med syftet att få en att må bättre de dagar allt känns skit. Genom tacksamheten inser man att allt inte är nattsvart, är tanken.

Tacksamhetsmeditationen upptäckte jag via Kerri Verna, vars meditationer jag hittat jag via CodyApp, och som nog är dem jag använder mest om jag vill ha guidning. Kerris meditationer är ganska korta, och hon har en sådan lugn och behaglig röst, vilket för mig är jätteviktigt för att komma i rätt stämning och hitta lugn och fokus. Av någon anledning gillar jag också vägledning på engelska mer än på svenska, vet inte riktigt varför.

Nu när värsta snuvan släppt tänker jag att det är dags att komma igång och meditera mera igen. Mer regelbundet. För min egen och omgivningens skull. Det behöver ju som sagt inte vara så komplicerat. Det gäller bara att hitta en fokuspunkt som fungerar för en själv, och liksom rensar sinnet så att det där speciella lugnet infinner sig.

If the ocean can calm itself, so can you. We are both salt water mixed with air.

– meditation 

Tankar

Läget

Igår var dagen då bebis genom fasta tillrättavisande händer skulle förstå sitt eget bästa och vända sig med huvudet nedåt. 

Jag har både fått höra och läsa om diverse både lyckade och mindre lyckade vändningar. Skräckhistorier om fruktansvärda upplevelser som slutat i akutsnitt, blandat med axelryckningar och uppmuntrande berättelser om att det inte alls var så farligt. 

Därför hade jag egentligen ingen uppfattning om vad som väntade, mer än att jag inte såg framemot läkemedlet som skulle få livmodern att slappna av och mig att bli skakig och få hjärtklappning.

Min historia blir en av det där mer uppmuntrande slaget. Även om vi spenderade hela eftermiddagen på förlossningen så utgjorde typ 95% av tiden väntan på tillgänglig läkare, eftersom det pågick några komplicerade förlossningar samtidigt, som självklart hade företräde. Bebis fick visa upp sina hjärtslag både före och efter vändning, och själva manövern tog nog inte mer än fem minuter, eftersom bebis (just då) samarbetade och jag enligt läkaren var ”så duktig på att slappna av” (tack yogan och andningen för det!). Inga smärtor. I princip inget obehag. Ingen skräckupplevelse. Kanske tack vare mina förberedelser, kanske inte…

Däremot misstänker jag att sista ordet inte har sagt angående det här bebisläget. Jag vaknade i natt av ett väldigt rumsterande i magen, och misstänker starkt att bebis nu fullföljt sin kullerbytta hela varvet runt och är tillbaka där hen började… Lite mentalt jobbigt att gå omkring och känna efter, eftersom det nu åligger mig att ”genast höra av mig om den vänder sig tillbaka”.

 

Snälla bebis, samarbeta!

 
Fortsättning följer. Nu får det bli yogaövningar för att få bebis på bättre tankar igen och vända näsan neråt.