Det slitsamma kontorslivet

Att långvarigt stillasittande inte är bra för människan vet nog de flesta om vid det här laget. Däremot kan det vara svårt att komma ur om man, som jag, har ett kontorsjobb med mycket möten. Johan på Hjärnfysikbloggen (som skriver lättillgängligt men vetenskapligt om alla möjliga saker) skrev om den s k Sittsjukan och dess negativa effekter för ett bra tag sedan, samt ur ytterligare en vinkel för några dagar sedan. och jag har märkt väldigt påtagligt vid flera tillfällen hur stillasittandet faktiskt påverkar mig negativt.  Exempelvis när jag började jobba efter föräldraledigheten, eller nu senast efter semestern. När jag är hemma på dagarna sitter jag sällan stilla längre perioder. Det är saker som ska fixas, städas, tvättas, lagas. Mat ska på bordet. Vi leker på tvååringens villkor och hänger mycket i lekparken och i grannskapet, något som även Annika tipsar om är bra sätt att aktivera sig, och lära av barnens aktiva livsstil. Även om jag ofta är ganska trött på kvällarna efter hemma-dagar med mycket vardagsmotion, så har jag sällan ont någonstans.

Däremot krävs inte många dagar, eller timmar, i kontorsstolen för att kroppen konkret ska börja protestera. Knän känns stela, gamnacken blir påtaglig och kroppen känns allmänt ur balans. I alla fall de dagar som kantas av mötesrace, där jag (tyvärr) inte rör på mig så värst mycket mer än när jag transporterar mig mellan mötena. Länge trodde jag att mina knäproblem berodde på löpningen, men numera tror jag faktiskt att det orsakas mer av stillasittande med benen i kors i dåliga sittställningar. Faktiskt lite skrämmande. Att inaktivitet kan vara så slitsamt. Enligt forskningen som Johan hänvisar till är stillasittandet också en riskfaktor för mer allvarliga sjukdomar som hjärtsjukdomar, cancer och diabetes, vilket känns rätt hemskt, särskilt för mig i det läge jag befinner mig i just nu, även om jag inte kan göra något åt det så här i efterhand, mer än att motverka fler negativa effekter av stillasittandet.

Eftersom jag så påtagligt har märkt hur jag direkt påverkas negativt av alltför långvarigt sittande så försöker jag utnyttja de möjligheter som finns för att bryta inaktiviteten och påverka hälsan positivt (åtminstone för stunden, förhoppningsvis även långsiktigt). I byggnaden jag sitter nu för tiden är det standard med höj- och sänkbart skrivbord, så alla har möjlighet att stå och jobba vid skrivbordet. Vi har också kreativa (konferens)rum där det inte finns bord och stolar utan på sin höjd ett ståbord, eller några sittpuffar. Så faktiskt går det om man vill att inte bli alltför statiskt sittande. Att däremot helt få bort sittandet i kontorsvardagen känns inte helt rimligt, eller kanske snarare praktiskt så jag försöker fokusera på att få avbrott i sittandet så ofta som möjligt. Eftersom människan (eller i alla fall jag) är lat av naturen är det ju lätt att bli sittande, så därför brukar jag locka mig själv till avbrott med små ”regler”:

• Sitt inte mer än en timme i sträck när du är vid skrivbordet. Upp med skrivbordet, och stå minst en halvtimme innan du sätter dig ner igen. Gör man detta halvtimmen innan en rast, så riskerar man dessutom mindre långvarigt sittande, eftersom man sedan måste resa sig från fikarasten ganska snart igen, och kommer tillbaka till ståbordet en halvtimme till. Jag försöker också öka mängden ståtid successivt, men periodvis är det svårt, särskilt nu på senare tid när jag varit trött och hängig av olika orsaker.
• Gå hellre en sväng och kolla om kollegan du tänkt maila eller ringa finns på plats, så att ni kan prata på riktigt istället. Bra både för det jobbsociala livet, och för kroppen. Extra effektivt om kollegan sitter på annan våning eller i andra änden av huset.
• Skippa hissen om den inte är på den våning du ska åka ifrån. Simpel men ganska effektiv ”regel” som spelar på stillasittandesamvetet.
• Köp hellre go-kaffe i fiket i källaren (jag sitter på fjärde våningen) än i närmsta kaffeautomat. Använd trapporna för att ta dig dit och tillbaka.
• Sätt upp små mål med vardagsrörelsen. T ex minst fem stå-halvtimmar per dag, eller minst lika många trappor som huset är högt per dag.
• Prioritera lunchpromenader. Ger inte bara lite aktivitet utan även otroligt välbehövlig friskluft, vilket även Clara skrivit om häromdagen. Vissa dagar går jag bara till en annan byggnad för att hämta lunch. Andra dagar tar jag längre rundor på uppemot halvtimmen. Ibland finns ju inte så väldigt mycket tid.  Men lite finns det nästan alltid.
• Skaffa en stegräknare. Vem är inte tävlingsmänniska liksom, och vill ha så många steg som möjligt? Jag har inte gjort det själv än, men tjuvkikar ofta i Hälsa-appen i telefonen, som räknar steg. De gånger telefonen hänger med i alla fall.
• Träna när du kan (såklart!). Nu visar ju studien som Johan refererar till i länken ovan att långvarigt stillasittande tyvärr inte uppvägs av träning, men för mig så fungerar träningen som en positiv inverkan på en mer aktiv kontorsvardag också. När jag tränar orkar jag mer och orkar vara mer aktiv i vardagen. Win-win! Fast som Ida skriver, så kan det ju faktiskt vara lika mycket åt andra hållet också – att träningen, eller tävlingar för den delen, går så mycket lättare om man har en massa vardagsmotion som bas. 

 

 
Hur gör du för att vara mer aktiv i vardagen? Vill du läsa fler tips kan du titta t ex hos Maria och Camilla.