Browsing Tag

En bättre värld

Tankar

En månad efter Stockholm

Fredag 7 april, ca kl 16

Jag har varit gräsänka några dagar, med support från min pappa. Väntar hem mannen från tjänsteresa i Kazakstan och är ganska sliten efter en intensiv vecka. Har en gammal kollega från Holland på besök. Vi har inte setts på fem år och snattrar ikapp en del. 

Taxin med en lika sliten make kommer när barnen leker på framsidan av huset. Han säger att de pratar på radion om ett terrordåd i Stockholm. Jag hör orden men förstår inte… Kan inte ta in det.

Lördag 8 april, kring kl 9 på morgonen

Jag går en långsam tur med vagnen i skogen. Då kommer tårarna, i ett stilla men ganska intensivt flöde. En blandning av sorg, maktlöshet, vanmakt och tacksamhet vill ut. En instagrambild med tillhörande förklaring fick symbolisera.

Söndag 9 april, på förmiddagen

Vi pratar lite obetänksamt om lastbilen som kört in i ett hus och att det verkar finnas barn bland dödsoffren. Det mycket uppmärksamma Stor-Trollet hör och ställer en massa helt befogade frågor som hamnade på min privata Facebook.

”Varför var det någon som körde på ett barn med lastbil? Går huset sönder när lastbilen kör på det? Hur lagar man ett hus som en lastbil haft sönder? Måste barnet åka ambulans när lastbilen körde på det? Blev det mycket skadat så det gjorde jätteont? Varför gjorde någon så? Kanske den körde fel? Eller var väldigt trött?”

Frågorna är väldigt många när snart 4-åringen får höra att någon kört på människor med en lastbil. Helt rimliga frågor och jag försökte svara så sakligt det gick men de här frågorna ska man ju inte behöva ställa som litet busfrö…

Måndag 10 april, på eftermiddagen

Jag sitter i väntrummet på hematologen med en sällan skådad nervositet inför ett återbesök som dragit ut på tiden. Får vänta länge och fördriver tid med att läsa kommentarer kring hur man borde ha reagerat på sociala medier efter dådet i Stockholm, ien Facebook-grupp jag är med i . Det är överlag ganska nedlåtande och dömande kommentarer om hur det ”är på sin plats” att man beter sig i sorg. 

Jag blir arg och kommenterar att alla inte sörjer likadant, eller reagerar likadant och att det inte finns några ”borde” i sådana här situationer. Jag får ett gäng ganska bitska kommentarer tillbaka att det minsann visst finns det. Läser Mias inlägg och blir varm i hjärtat och tänker att det i allafall är nån som har förstått att alla är olika. 

En stund senare sitter jag i bilen hem efter att ha blivit frisläppt på hematologen. På radion spelas Jill Johnssons version av Himlen är oskyldigt blå. Därefter kommer Stefan Löfvens tal på Stockholms stadshus.  Tårarna rinner så att jag knappt ser var jag kör. Jag tackar ett rödljus för att jag får tid att samla mig lite.

Därefter ljuder Take me home country road i högtalarna. Ja, precis. Ta mig hem till min familj! Det enda jag vill just då är att komma hem och krama dem! Är så otroligt tacksam för att jag lever och har en familj att komma hem till. Både med anledning av sjukdomen, och med tanke på vad som hände i Stockholm.

Så vad vill jag säga med det här då?

Egentligen flera saker. Först och främst att vi är olika. Vi ska vara olika. Vi ska gilla olika. Vi reagerar olika i pressade situationer. Vissa handlar direkt och är väldigt offentliga och i behov av att visa alla andra hur de reagerar. Andra har kanske svårt att fatta och ta in. Tänker och funderar och vill inte lägga allt på sociala medier i stundens hetta. Båda är ok, för alla väljer sitt eget sätt och det viktiga (tycker jag) är att vi låter varandra vara olika och inte bara klappar oss för bröstet när vi gjort som alla andra i en helt ofattbar situation och skrivit ”rätt” ord på Facebook. Då om någonsin är det ännu viktigare att våga vara sig själv, och våga låta andra vara annorlunda. Om de vill.

Men det som jag tycker är ännu viktigare, och som skrämmer mig, är hur tyst det är såhär en månad senare. Precis som jag visste att det skulle bli. Precis som det blev om allt annat som hände i resten av värden där några dagar i april. Sarin-attacker i Syrien som drabbade hundratals redan hårt drabbade glömdes bort blixtsnabbt när händelserna i Stockholm övertog allt medieutrymme. Jag tycker det är läskigt ibland hur självcentrerad vi och media är.

Därför lovade jag mig själv att skriva det här inlägget som svar till de som tyckte att väl valda, likriktade ord på sociala medier där och då var enda rätta sättet att reagera. För att bryta tystnaden. För att påminna om att vi inte ska glömma att vi kan göra något av det som hände. Ta vara på känslorna, insikterna och allt annat vi upplevde. För vi har en enorm möjlighet att använda det hemska till att förändra och göra gott. Jag tycker att vi ska ta chansen att VARA förändringen. GÖRA något. Vara Medmänniskor! Jag tycker vi kan ta med oss tre saker att ha i bakhuvudet efter det som hände i Stockholm.

Kom ihåg rädslan och skräcken

Beroende på om man var på plats eller i närheten, eller tog del av det på håll, så var vi nog många som kände rädsla och kanske till och med skräck. Kom ihåg hur det kändes!

Naturligtvis ska vi inte vältra oss i det. Men bara att påminna sig om att det på flera håll i världen finns människor som upplever det dagligen tror jag gör skillnad i hur vi agerar mot vår omgivning. I andra delar av världen har de dessutom ofta inte något tryggt hem att återvända till efter att hemska saker hänt. De kan inte markera sig som i säkerhet på Facebook…

Så kom ihåg känslan och fundera på om du vill göra något av den för att hjälpa och stötta dem som lever med konstant rädsla och skräck.

Minns solidariteten och kärleken

Minns hur människor öppnade sina hem för de som behövde en trygg tillflyktsort. Hur människor slöt upp, öppnade sina hjärtan. Gemensamt manifesterade att vi håller ihop när det verkligen gäller och ställer upp för varandra. Var tacksam för att vi lever i ett samhälle där sådana värderingar sätts högt. Där gemenskap och medmänsklighet i utsatta situationer ses som något naturligt och fint.

Men glöm heller inte att dela med dig av solidariteten och kärleken även på andra håll. Till dem som kanske behöver ännu mer och som kanske aldrig har fått uppleva den. Genom att göra det tror jag faktiskt att vi på lång sikt kan åstadkomma förändring som verkligen betyder något.

Uppskatta stabiliteten

När terrordådet i Stockholm inträffade visade alla vitala funktioner i Sverige att de är rustade för något sådant här. Att de som ska skydda oss också gör det. Att de som ska ta hand om drabbade har det de behöver för att göra det. Att lugnet trots allt behålls och att man vet vad man ska göra. Det tycker jag känns otroligt tryggt och jag är väldigt tacksam för att leva i ett sådant samhälle. Det behöver vi verkligen ta vara på, bevara och upprätthålla. Det kan vara värt att ha i åtanke i eventuella hetsiga politiska debatter och när fokus ska läggas för prioriteringar och när valkampanjer kommer med sköna ord.

Men det är också något att vara enormt tacksam för. Att hjälpa till att sprida utanför våra gränser om man har chansen. Att vara ett gott exempel på det sätt som Sverige är bra på. Återigen för att vara förändringen och inte glömma bort att ta lärdom av en oerhört tragisk, hemsk och ofattbar händelse som nog på något sätt drabbat de allra flesta.

Så även om det rent medialt (som förväntat) blivit tyst om Stockholm, så hoppas jag att fler med mig bär med sig att det faktiskt kan hända även oss, men att det också tyvärr händer betydligt många fler ute i världen betydligt oftare. Vilket vi, med våra resurser, faktiskt kan vara med att förändra. Kanske inte i stort, men i vårt dagliga agerande och våra prioriteringar och värderingar. Jag hoppas i alla fall det!

Hållbarhet

Efter earth hour – det vi gör varje dag 

I lördags var det #earthhour. En timme om året när vi klappar oss för bröstet och tänker på klimatet. Såklart jättebra att det uppmärksammas! Men en timme räcker inte så långt för vår stackars planet. Ofta får Earth hour dessutom liksom lite fel fokus tycker jag, eller blir kanske snarare kontraproduktivt.

Kommuner som deltar uppmanar till att tända ljus, och delar ut gratisgrejer som tagit massor av resurser att producera, och som kanske inte ens används. Helt emot hela syftet med earth hour. För faktum är att levande ljus, särskilt om det är paraffinljus, faktiskt kan vara värre för klimatet än el, beroende på vilken el.

Just resursslöseriet behöver verkligen komma i fokus, eftersom den s k Overshoot Day (den dag varje år då vi förbrukat årets resurser) oftast inträffar tidigt i augusti. Dvs vi lever över våra tillgångar en tredjedel av året. Det låter ju lite hemskt och deppigt. Men… även om ingen kan göra allt så kan alla göra något! Därför bjuder jag idag på några enkla tips på hur man kan leva lite mer resurssnålt varje dag.

Vistas i naturen

Hur hjälper det?! Jag tänker så här: genom att uppleva naturen så som den fortfarande finns, så blir vi mer intresserade av att ta vara på den för framtiden. Så, bli en friluftsare vettja!


Ät medvetet

Här finns massor att göra, många bäckar små!

  • Ät upp maten, för det första.
  • Ät rester även om det inte är gott alltid. Därigenom sparas massor av resurser, både i livsmedelsproduktion och sophantering.
  • Ät grönsaker efter säsong. Inte heller så kul alltid, men hur kul är det att t ex bidra till vattenbrist?
  • Laga maten själv, av råvaror. Då vet du vad du äter och får dessutom i dig mindre konstiga tillsatser. Win både för sig och klimatet!

För att bara nämna något…

Investera istället för att konsumera

Köp saker av bra kvalitet. Som kan användas länge. Av märken som har eko-tänk. Vi har fått kommentarer att vi köper för dyra kläder till våra barn. Men exempelvis Gneis-overallen som slitits dagligen i en hel säsong ser inte ens använd ut och kommer kunna användas av lillasyster också, och säkerligen någon mer. Istället för att vi skulle ha behövt köpa nytt till bägge och kanske även byta under säsong. Både dyrare och mer resurskrävande i längden.

Tänk också på att köpa sådant som modemässigt håller mer än en säsong. Klassiker liksom. Som håller färg och form. Så slipper du falla för reafynd som bara håller nån tvätt och inte tål att visa sig i nästa år. Jag har en del tröjor som när jag tänker efter är typ 15 år gamla! Utan att se skabbiga ut. Då är de inte så dyra även om de kostade en slant i inköpspris…

Prioritera din sömn

Kan låta jätteknasigt kanske, men det här är en riktig win-win. Stäng av mobilen, och gå och lägg dig tidigt. Somnar man redan kring 22-tiden så blir kroppens återhämtning som bäst. Bra för hälsan alltså! Förutom att man förbrukar mindre energi genom att släcka lamporna, stänga av TV’n och slå av datorn…

Det finns så klart många fler tips, bl a på sidan för Overshoot Day som jag länkade ovan. Lite mer kommer också här inom en snar framtid!

Övrigt

Om parfymer, kemikalier och annat läskigt

Idag är det Parfymfria dagen. Den anordnas för att uppmärksamma hur problematiskt det kan vara i vardagen om man är överkänslig mot parfymer, eller mögel och kemikalier. Även för oss som inte (ännu) är sjuka av kemikalierna så är det verkligen värt att tänka till vad vi får i oss i vardagen, ibland omedvetet.

Personligen tycker jag det är läskigt med alla kemikalier vi får i oss på alla möjliga vis. Redan för flera år sedan började jag försöka banta kemikaliemängden jag får i mig, vilket jag har skrivit om tidigare. Sedan jag fick barn är jag ännu mer noga med vad som kommer innanför våra dörrar. 
Här har det t ex inte förekommit parfymerat tvättmedel på jag vet inte hur länge. Parfym i sig använder jag inte alls längre (är superläskigt att de kan innehålla upp till 500 kemikalier, vissa till och med förbjudna; andra ”bara” hormonstörande eller cancerframkallande). Inget jag vill utsätta mitt barn för.
Dofter förekommer på så himla många ställen där man inte tänker på det. Hannah råkade t ex köpa parfymerade bindor häromdagen. Hur sjukt är inte det? Att det ens finns, alltså! Läs hennes inlägg, det säger allt.
Jag har läst på en hel del om just det här med kemikalier på senare år. Är väldigt kräsen med vad jag kan tänka mig att använda. Har bidragit med kunskap på förskolan. Är glad att det dragits igång ett projekt som heter Giftfri förskola och även om jag inte tror att det går att få förskolan helt giftfri på kortare sikt så hoppas jag att projektet kan ge en bättre inom- och utomhusmiljö för våra små, utan de största hälso- och miljöbovarna. 
Eftersom det är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat, och som jag gärna gör vad jag kan för att bidra till förbättring inom, så tänkte jag starta en liten serie med tips om detta, när jag får igång nya bloggen på riktigt. Fortsättning följer alltså. Någon gång i framtiden.
Övrigt

Jordens dag

Idag är det jordens dag. Säkert något många redan vet, men jag tycker ändå det är en bra grej att uppmärksamma. För vi lever ju faktiskt över våra tillgångar, de allra flesta av oss. WWF har en tankeväckande kalkylator för ditt eget ekologiska fotavtryck. För mig blev det som förväntat – det är de miljövidriga bilresorna till och från jobbet som ställer till det. Annars ganska lågt avtryck. Trots bilresorna ändå lägre än genomsnittssvensken…

Vill man konkret ha tips om vad man själv kan göra för en mer hållbar framtid så är Naturskyddsföreningens app Grön Guide riktigt bra. För oss i träningssvängen så finns såklart också en hel del att göra så jag tänkte ge några tips:

  • Undvik träningskläder med bakteriedödande eller luktbekämpande medel i tyget. Inte bra nånstans. Särskilt inte för barn. Vissa ”bra” skor går knappt att hitta utan luktmedel – ställ då ut dem på vädring några veckor innan du använder dem (men det är såklart bara bra för hälsan, inte miljön)
  • Köp ekologiskt så långt det går, eller fråga efter det om det inte finns.
  • Tänk på vad du tvättar dig och kläderna med. Välj miljömärkta eller ekologiska produkter. Dosera mindre, så lite som går. Just vad vi har i badrumsskåpet tänkte jag skriva lite mer om framöver, för där har vi faktiskt kommit rätt långt hemma hos oss, även om det fortfarande finns nötter att knäcka.
  • Tvätta inte så ofta – ullkläder klarar sig längre utan tvätt och vädring kan göra underverk. Därmed inte sagt att man behöver gå så långt att man går och luktar ingrodd svett…
  • Köp inte mer grejer än du verkligen behöver, inte bara sådant du ”vill ha”. Jättesvårt bland alla superfina träningskläder. Men undvik särskilt dem som luktar kemiskt (se första punkten). Och välj hellre dem som har en tydlig miljöprofil och törs deklarera vad de preparerar kläder eller produkter med.
  • Det självklara: Undvik att ta bilen till träningen
  • Det nästan lika självklara: Välj bra energipåfyllning efteråt. Inte konstiga pulver med luriga tillsatser. Riktig mat räcker långt. Sådant vi vet vad det innehåller.

Mycket känns för mig som självklarheter, men för tio år sedan var jag inte så påläst och hade nog inte tänkt på alls många av punkterna. Så jag hoppas det finns någon som kan hitta lite inspiration till att vara rädd om vårt klot.

Övrigt

Nyårslöfte

Nu när jag varit föräldraledig och därmed har lite lägre inkomst än vanligtvis så har jag funderat (extra) mycket på det här med konsumtion. Ännu mer funderingar blir det ju såhär i konsumtionshetsen som omger en kring jul. Jag tycker faktiskt det är motbjudande ibland hur man konsumerar och konsumerar, ofta utan att tänka efter ett endaste dugg.

Förmodligen är jag inte ett dugg bättre än någon annan på den fronten, men jag har blivit mycket bättre än jag var för några år sedan, och det är det som räknas; hur man bättrat sig jämfört med sig själv. Jag tänker efter mer vad jag köper, om det är nödvändigt, och nöjesshoppar mycket mindre. Även om jag nog aldrig varit en sån där riktig storshoppare faktiskt.

Trots lägre inkomst så går det absolut ingen nöd på mig nu, och det mesta som shoppas är till en liten en. Jag klarar mig finfint på mindre än det vanliga. Det har också gjort att jag tänkt en hel del på det här med utgifter och konsumtion. Hur mycket man skulle kunna spara om man slopade det där onödiga som handlas in.

Häromveckan började jag dessutom Projekt garderobsrensning, vilket var ytterligare en bricka i spelet. Jag skrattade högt åt mig själv när jag insåg hur mycket kläder jag har, framför allt träningskläder, som inte används sådär jätteofta. Jag menar, man behöver faktiskt inte nitton träningströjor och tjugotre träningslinnen… Ett betydande antal av dem ska nu få bättre behövande ägare.

Så med allt det här i åtanke tänkte jag, till skillnad från förra året, faktiskt avge nyårslöfte i år. Jag döper det till medveten konsumtion. Det ska inte köpas massa onödiga prylar bara för att man kan, för att förnyelse är kul eller för att det är billigt eller nåt. Istället utmanar jag mig själv att klara mig fint på det jag har. Att inte köpa nya saker förrän något behöver bytas ut. Att tänka en gång till på om en pryl verkligen behövs eller bara är kul för stunden. Att fundera över varför jag vill/behöver köpa.

Min gissning är att detta kommer ge en hel del extra sparkronor. Rakt in på upplevelsekontot tänker jag mig. För upplevelser är något jag fortfarande tycker är väl värt att lägga pengar på. Något som skapar roliga minnen. Som ger glädje. Som stärker kropp och sinne.

Gott Nytt 2014!

Övrigt

Loppi Blogbag Gravid & Baby

För nån vecka sedan skrev jag upp mig för att testa lite produkter i en Loppi Blogbag, mest på kul. Så jag blev lite förvånad när den sedan dök upp i posten, trodde inte jag skulle bli utvald. Jag har funderat en del, och googlat på vad andra skrivit, innan jag skrivit mitt utlåtande, för jag är inte allt igenom positiv till produkterna, vilket många andra verkar vara. Men jag är som jag är och lusläser innehållsförteckningar och ogillar onödiga kemikalier. Vissa av produkterna kommer jag inte att använda, men då väljer jag att istället ge dem till öppna förskolan så att andra som vill kan använda dem. För militant är jag inte att jag hindrar andra från att använda saker som jag själv väljer bort.

Produkterna har hur som helst baby-fokus och innehållet ser ut så här:

En nappflaska för barn från 0 månader och en drickmugg för barn från 12 månader, båda från Philips Avent. Drickmuggen har vi inte testat än eftersom Trollet bara är drygt sex månader, men den kan nog vara en bra träningssak på vägen att lära sig dricka ur vanligt glas. Jag undrar dock lite hur man håller den ren ordentligt då den ser ganska svårdiskad ut. Nappflaskan har Trollet fått vatten ur, som hon dricker till sina smakportioner. I övrigt använder hon ju inte nappflaska eftersom hon ammas, och hon är inte riktigt van vid det utan sätter lätt i halsen. Både med denna nappflaska och med den vi har sedan innan som är i glas. Fördelen med den här från Philips är att den är så liten och lätt att hon själv kan hålla i den och suga i/på den. Både muggen och flaskan från Philips är gjorda av polypropylen (tror jag, på drickmuggen framgår det inte) och för mig som försöker undvika plaster till lill-tjejen skulle det nog inte varit något förstahandsval om jag skulle köpt det själv. Polypropylen är dock en av de ”bättre” plasterna, så länge det inte är nersmutsat med andra kemikalier som fäller ut vid användning.

Barnkittet från Folksam innehåller plåster, brännsårsplåster, brännskadegel, torkare och solskyddskräm. Praktiskt litet kit som säkert kommer att komma till användning men tack och lov inte har gjort det ännu.

Natusan first touch baby oil ska vara utvecklad för att skydda nyfödd hud. Tyvärr innehåller den mestadels paraffinum liquidum som är en mineralolja och något jag försöker undvika i hudprodukter eftersom den är miljöskadlig och inte tillför huden någon näring utan bara lägger sig som en hinna utanpå.

Natusan intensive care wash. Innehåller bl a cocoamidopropyl betaine som
är en hudirriterande, allergen tensid (tvättämne), varför jag tyvärr
inte vill använda den till ömtålig babyhud (eller min egen hud heller
för den delen).

Natusan first touch lotion känns innehållsmässigt mer OK även om den innehåller både phenoxyethanol (kan vara allergent) och isopropyl palmitate (görs av bl a palmolja och kan vara hudirriterande). Den är dock såväl parfym- och parabenfri och fri från silikoner och mineraloljor. Denna lotion har också en betydligt bättre innehållsförteckning än den vi har blivit rekommenderade av BVC till dotterns torra fötter, så denna har hamnat i badrumsskåpet och används. Jag har också testat den till mina supertorra händer och tycker den lägger sig som en hinna mer än att gå in i huden, men när den väl absorberats verkar den absolut göra nytta.

Natusan first touch zinksalva är avsedd för att skydda blöjområdet vid röd och irriterad hud. Innehållet känns ganska OK och denna kommer vi nog använda om behovet uppstår, vilket det inte gjort hittills men kanske kommer göra nu när Trollet dels sitter upp mer och dels har mer kläder på sig, vilket gör att det lättare blir tätt och fuktigt.

Sist men inte minst en ganska skrikig och smårolig påse. Praktiskt till lite allt möjligt faktiskt!

Det innehåll som får tummen upp. Foto: M. Eklund

Dessa kommer inte att användas hemma hos oss. Foto: M. Eklund
Övrigt

Veggo-tips

Jag har hittat en ny superbra inspiration till vegetariska rätter. Goda, enkla, ofta snabblagade. Källan är SVT’s Go’kväll, som jag ofta ser nuförtiden när busfröt ska äta för natten. Kocken Susanne Jonsson lagar gott och ofta vegetariskt, vilket ju inte är fel så här när det är extra i ropet att dra ner på köttkonsumtionen. Gillar också att det är rejäla rätter, så att ”man inte ska sakna kött”. Inte för att jag skulle göra det, men tänket att det liksom ska vara ordentligt med mat är liksom tilltalande.

Och så blir ju faktiskt vegetarisk mat mycket snyggare än en tråkig kötträtt. Jag har t ex testat den här färgsprakande kreationen (men gjorde om den lite, baserat på vad som fanns hemma och som fanns tid till). Idag, som ju är köttfri måndag, blir det lasagne. Verkar lovande den också!

Övrigt

Det där vegetariska

Målet för året har ju varit att äta vegetariskt åtminstone en gång i veckan, i Köttfri-måndag-anda. Även om jag inte skrivit så mycket om det senaste månaderna så finns ambitionen där fortfarande, och det är faktiskt de flesta veckor det oxå blivit av. Det var några veckor där i början av juni då jag var nöjd och glad bara nån stoppade näring i munnen på mig överhuvudtaget, men sen har fanan hållits högt.

Det har blivit falafel, ratatouille med pasta, grön pizza från det här gänget, diverse sallader, pastasåser och annat. Faktum är att jag gärna skulle äta ännu mer vegetariskt, men jag har inte helt lyckats sälja in konceptet så då får det bli kompromisser. 
Rena kötträtter står det däremot ganska sällan på bordet här. Av flera orsaker. Jag har dålig fantasi när det gäller kött. Tycker mest det hör till sommarens grillkvällar. Men framförallt så har jag blivit så himla besviken på kvaliteten på köttet de senaste gångerna vi köpt kött i butik. Därför blir det nog kött direkt från gård framöver. I hopp om bättre kvalitet på det lilla kött jag äter.
Övrigt

Matsvinn helt i onödan

I helgen som var hade vi dop för lill-Trollet. En familjetillställning med tio vuxna och fyra barn. Vi ville bjuda på mat men inte laga själva. Så vi anlitade en närliggande restaurang för catering. God mat var det. Men när kocken ringde häromdagen och frågade om vi var nöjda med allt så kände jag att jag inte svarade helt sanningsenligt när jag sa ja. För detta var vad vi fick (foto: kära syster):

På allvar. För tio vuxna och fyra små barn! Inte ens om man bara tagit en av varje grej får det ju plats på en tallrik! Såna mängder så det är rent löjligt!
Trots att vi åt så vi storknade hela helgen, bjöd bort matlådor och frös in det som gick fick vi ändå slänga kilovis med mat. Jag övervägde om det fanns nåt typ soppkök att lämna in det på, men på måndagen började ju grönsaker och sånt redan bli dåligt.
Det är ju såklart bra att det fanns tillräckligt åt alla men sådana här enorma mängder känns bara så onödigt. Är valuta för pengarna alltid lika med mängd i cateringvärlden?
Vad hände med lagom liksom? 
Övrigt

Kiva

Det är ganska sällan jag donerar pengar till välgörenhet så där i största allmänhet. Det känns på något vis som att man inte riktigt vet var det hamnar. Däremot om det är särskilda projekt, eller tydligt identifierade mottagare, så är jag mer benägen att punga ut med en slant.

Något som jag ”donerat” till i några år är Kiva. Egentligen är det ju inte donationer heller, eftersom det faktiskt är lån man gör. Man väljer låntagare som finns registrerade på deras sida, där det också står vad pengarna ska användas till. Ofta småföretagare i fattigare länder som behöver lite hjälp på traven för att få sin verksamhet att gå runt eller blomstra. Den tanken gillar jag. Hjälpa människor att hjälpa sig själva liksom. Hittills har inte ett enda av de lån jag bidragit till förblivit obetalt utan pengarna har så sakteliga återbetalats, och därefter har jag lånat ut igen. Det är för mig liksom en konstant summa som ligger där och lånas ut. Ganska fiffigt.

Nu vet jag i och för sig inte om pengarna verkligen går till de låntagare jag valt, det har jag faktiskt inte kontrollerat ner till den individuella låntagaren. Men som sagt, jag gillar konceptet att inte bara skänka pengar i ett svart hål utan mer för att hjälpa till självhjälp. Om du också vill börja, så gå in här och registrera dig vetja.