Eftersom jag är utpräglad vintermänniska så sitter det rätt hårt inne att erkänna att även sommaren kan ha sin charm. Eller i alla fall våren. För den där riktiga tryckande högsommarvärmen, den har jag faktiskt inget till övers för.
Men idag var det sådär lagom försommarvarmt och även om diverse flygande kryp börjat invadera tillvaron, så var det riktigt härligt. Dagen har, precis som förra söndagen, präglats av cykling. På förmiddagen tog vi en tur hela familjen eftersom vi numera har cykelstol till både stort och litet troll. Den turen blev lite längre än tänkt pga slussar som var öppna, och avslutades med riktigt ordentligt mjölksyratramp uppför den berömda dagisbacken där löparklubben springer mördarbackintervaller.
Efter lunchpaus ville stora Trollet cykla igen medan lillasyrran sov, och jag var såklart inte sen att haka på. I första uppförsbacken undrade sällskapen i cykelstolen om det var jobbigt. När jag svarade ”lite” så sa hon ”men mamma, jag kan putta på” och satte bägge händerna på min rumpa. Tack så mycket, goa Troll!
Vi ägnade oss åt en del båtspaning vid Göta Kanal (såg hela sex privatbåtar) och kastade lite stenar i vattnet. Tack vare lite barnarbete så fick jag även en bild på mig själv som inte är en usel selfie. Inte illa för att vara tre, snart fyra, år!
Efter glassinköp på vägen hem hade den snälla hjälpsamheten från första backen bytts ut mot ett irriterat ”varför kör du så sakta, mamma?!” när jag körde sista sucken ur benen i den långa uppförsbacken hem… Mysigt ändå, allt har sin charm liksom.
Hur har din helg varit? Springig, cyklig, eller bara skön?
Vilket grönt och härligt inlägg! Njuter allt jag kan av det nu när jag är i Göteborg, hemma i Östersund är det långt ifrån så här grönt.
Tack! Säkert kommer ju grönskan till Östersund med snart! Jag skulle göra ganska mycket för lite fräsch fjälluft nu om inte annat…