Idag tog jag och stora Trollet bussen till Bergs slussar för att titta på när mina föräldrar skulle åka på kanalkryssning. Ett riktigt äventyr för henne (bara bussresan hade hon kunnat leva länge på!), och en riktigt fin utflykt för oss bägge! En härlig ävenflykt således (ännu ett himla bra ord som kommer från Johanna).
Bergs slussar visade sig inte från sin soligaste sida, men faktiskt gillar jag när himlen inte bara är tråkigt blå utan även bjuder på lite dramatiska moln.
Trollungen hade fått välja om fikat skulle tas med eller köpas, och valde medhavd fikaryggsäck så vi kunde fika på filt. Men först båtspaning och en del traskande upp och ner med och utan vagn. Bra vardagsmotion att släpa på typ 20kg inklusive allt!
När båten lättat ankar hittade vi en fin picknickplats några slussar längre upp och bredde ut vår filt. Mumsade mackor, banan och supergod brownie som vi bakade igår. Kollade på folk som intog roliga positioner i jakt på bra kanalbilder.
När båten närmade sig fick vi en liten pratstund med mormor och morfar och sisådär 20 av dagens ”Varför?” från Trollet.
Båten susade snart förbi och vi återvände till den avslutande delen av ävenflykten – bussresan hem.
På väg hem i bussen insåg jag att jag faktiskt kände mig riktigt lycklig just då. Att kunna ha dagar som dessa med fina upplevelser, många skratt och gemensamma minnen, det är faktiskt det som gör mig gladast och lyckligast. Oavsett om det är runt knuten eller långt borta. Upplevelse som upplevelse liksom!
Tänk ändå så långt det kan räcka med bussresa och picnic för att skapa ett äventyr! Speciellt om ma nsjälv också tar på sig ”Trollögon”.
Just Trollögonen är nog nyckeln till många stora upplevelser!
Underbart 🙂 Ja det räcker väldigt långt med såna ”små” utflykter, man behöver absolut inte tänka lekland extra allt för att barnen ska bli underhållna.
Verkligen inte. Ibland snarare tvärtom – de kan ha lite svårt att ta in de där stora grejerna, i allafall våra.