Den här veckan har jag börjat jobba igen. Än så länge utan dator eftersom den kraschat. Så det är kanske dags att sammanfatta semestern. Träningsmässigt blev det faktiskt inte alls som jag tänkt. Så långt ifrån att jag faktiskt skulle kunna vara lite bitter. Men jag väljer ändå att inte vara det.
När jag summerar får jag ihop det till:
- Fyra löppass – inget av dem alls i närheten av mina normala längder eller tider
- Två styrkepass – korta men ändå ok. Fick till och med träningsvärk
- Yoga ungefär varannan dag. Helt acceptabelt, skönt och nog det som gjort mest nytta.
Mycket mer låg i planeringen. Jag hade nog också kunnat tvinga mig till några fler pass. Men det hade nog inte gjort varken till eller från. För orken och företagsamheten har lyst så totalt med sin frånvaro att jag stundtals mest legat på sofflocket. Ni märker ju säkert också att bloggen blivit lidande med. Har helt enkelt inte orkat, eller haft lust.
Det positiva i det hela är att annat istället fått utrymme. Mys med den härligaste tvååring jag vet. Att se världen genom hennes ögon är verkligen hjärtevärmande och det som gjort att jag ändå tycker att semestern varit semester. Kolmårdsbesök, hotellmys, cykelturer, utefika och lekparkshäng är inte fy skam i minnesbanken.
Dessutom är ju sommaren inte slut bara för att jag börjar jobba igen, och förhoppningsvis kan augusti bjuda på mer träninginspiration. För jag vet ju att jag egentligen mår så mycket bättre när jag tränar ordentligt.
Det enda riktigt retliga är bara att den här sommaren ju egentligen varit optimal ur tränings- och utehänseende. Lagom varmt, frisk luft, uppfriskande regn då och då, och ingen tryckande hetta. Så jag hoppas jag snart tar mig i kragen och utnyttjat läget!