Jag har alltid varit matglad. Ända sedan jag var liten dagisunge, då jag åt havregrynsgröt hemma och sen fortsatte med frukost nr 2 på dagis – klappgröt! Kanske därför jag fortfarande är ett stort grötfan? Tack och lov har jag aldrig haft anlag för att lägga på mig kilon och därför aldrig haft behov av att följa någon diet. Ändå är jag intresserad av kost och vill gärna äta hyfsat ”ren” mat. Hellre råvaror än färdiglagat och halvfabrikat liksom. Men tänk om man skulle vara tvungen att äta ”rätt”, vad skulle man göra då? För vad är rätt? Det skulle kunna bli t ex så här snurrigt:
- Frukt innehåller mycket vitaminer och mineraler som är bra att få i sig
- Men frukt är fullt av kolhydrater, ja rentav socker, och det hävdas det här och var att man bör undvika
- Dessutom riskerar man att få frätskador på tänderna av syrorna i frukten
- Det kan i sin tur minskas om man sköljer munnen med mjölk eller äter nån mejeriprodukt efter frukten
- Men mejeriprodukten sägs minska upptaget av vissa vitaminer i frukten och bör därför inte ätas samtidigt med åtminstone C-vitaminrika frukter
- Feta mjölkprodukter förespråkas i vissa dieter
- Samtidigt som det sägs att en femtedel av västvärldens befolkning är laktosintoleranta (däribland jag själv) eller mjölkproteinallergiska
- Och att för mycket mjölk kan orsaka sjukdomar
- Fett i allmänhet är en ren djungel i sig själv. Mättade, fleromättade, enkelomättade. Vilka man bör eller får stoppa i sig finns det lika många meningar om som det finns fettkällor känns det som.
- Fet fisk sägs ju ofta vara en bra fettkälla.
- Det som verkar vara ”den nya fiskpinnen”, laxen, tycks å andra sidan inte vara helt OK ur miljösynpunkt, eftersom åtminstone den odlade varianten får foder som är gjort på andra fiskar och bidrar till utfiskningen i världshaven.
- Bättre då att äta t ex makrill. Om man gillar att plocka ben i evighet.
- Fast fisk är ju många också allergiska emot. Kanske bättre då att hålla sig till kött?
- Rött kött innehåller mycket protein.
- Men det sägs också bidra till vissa cancerformer. Åtminstone i stora mängder. Sägs också bidra till miljöförstöringen.
- Så därför man kanske ändå borde undvika kött
- Äta grönsaker istället.
- Då behöver man se till att få i sig tillräckligt med proteiner och andra näringsämnen.
- T ex från soya.
- Som kan vara genmodifierad.
- Men grönsaker generellt då. Beror väl på vilken diet man beslutat sig för.
- Vissa ratar grönsaker och rotfrukter som växer nere i jorden. För mycket kolhydrater.
- Även om det mesta gröna innehåller mycket nyttigheter.
- Så verkar de av vissa anses ”farliga” för vikten.
- Kanske bäst att hålla sig till ”vatten och bröd” då.
- Men bröd, liksom pasta, innehåller oftast gluten, vilket det verkar börja bli på modet att undvika i olika dieter också.
- Samtidigt framställs grova bröd som nyttiga, gärna med mycket frön och nötter i.
- Fibrer kan man också få i sig från det grova brödet.
- Även om det här och var skrivs om att man får se upp så att ens lilla mage inte får i sig för mycket fibrer och gör uppror.
Inte mycket raka bud när det gäller mat alltså. Man kanske helt enkelt gör bäst i att göra som Karl-Alfred och leva på spenat!
Eller, vänta nu… Spenat innehåller ju mycket nitrat, som i stora mängder omvandlas till nitrit, som ju inte är bra…
Jag raljerar såklart, men om man vill försöka ”göra rätt”, både ur närings-, miljö-, dietmodesynpunkt, och dessutom ska tänka på sina egna preferenser, då kan det nog vara lätt att bli snurrig! Lätt att förbjuda sig själv att äta vissa saker, att stirra sig blind på det som skrivs och få en osund syn på mat och ätande.
Själv är jag, vilket är tur för mig, väldigt otrendig när det gäller mat. Mina smaklökar och min mages välmående styr typ allt jag äter. Ibland till viss del samvetet, framförallt när det gäller tillsatser och miljö och ursprung på maten. Jag äter verkligen det mesta, utom då vanliga mejeriprodukter, som jag är känslig mot. Däremot är jag väldigt intresserad av att testa nya saker. Både när det gäller smaker och hur maten får mig att må. Därigenom tror jag att min mage gillar grönsaker mer än kött. Och är lite nyfiken på att testa att vara vegan. Men är lite orolig att jag isåfall skulle gå hungrig och bli väldigt ensam med en stor köttätare i huset…
Det som hamnar på tallriken här hemma är därför väldigt varierat. Darlingen hävdar bestämt att för mycket grönsaker gör magen konstig (vilket är helt sant för honom) medan jag älskar allt som stavas grönsaker och frukt. Korv är en favorit hos honom men inte särskilt poppis hos mig. Vi äter båda mycket och gärna, och lagar nästan allt själva, från råvara till färdig rätt. Jag bakar i princip allt bröd vi äter. Läser faktiskt gärna innehållsförteckningar och undviker som sagt tillsatser. Tycker färdiglagade köttbullar smakar äckligt, men har gärna bacon i min caesarsallad. Älskar avocado (my God, skulle kunna föräta mig!) men ratar sambons favorit barbequesås. Dricker nästan bara vatten till maten, oavsett hur ”fin” den är, det mesta annat smakar bara sött och slibbigt. Älskar ost (sambon kallar min familj för Familjen Ost, så mycket är det) men tycker smågodis är bland det äckligaste som finns, samtidigt som jag verkligen är svag för mörk choklad med havssalt. Äter nötter som snacks men gillar inte popcorn så värst. Kan storäta färsk ananas men avstår helst kokt torsk, mamma Scans köttbullar och köttbitar fulla med fett och brosk.
Inget särskilt tema alltså. Bara mycket. Bara mat. Riktig mat.
Ja fy sjutton, vilken djungel! Jag har i många år provat dieter och läst för mycket kvällstidningsrepotage och man blir ju till slut galen av alla motsägelser. Jag har, till skillnad från dig, mycket lätt att lägga på mig kilon (har samma hormonrubbning som Sara, träningsglädje.se) Nu är jag urless och försöker istället göra som du, testa vad kroppen mår bra av. Jag försöker också använda bra råvaror och äta varierat. Jag har alltid varit en usel fruktätare och jag är trött på att forcera och därmed slänga en massa rutten frukt. Nu struntar jag i det eller dricker Froosch. Så får det vara! Jag försöker att rikta energin, som tidigare gick åt till att fundera över mat, förbud och extra kilon, mot roliga aktiviteter och fysisk rörelse. Det är mycket roligare!
Hursomhelst, bra raljerat!!!
Kan inte riktigt föreställa mig hur det är att kämpa med vikten åt det hållet, jag tror inte jag skulle klara att gå hungrig! För mig har det alltid varit andra hållet. Folk trodde jag var anorektisk fast jag åt som en häst (och fortfarande gör det). Numera sätter sig lite mer…
Men hur som helst, skönt att du hittat din väg och har roligare på kuppen 🙂