Fredagsröj

Rubriken syftar egentligen till att beskriva dagens träningspass, men när jag tänker efter, så har nog hela dagen varit röjig. När jag känner efter så kommer jag ännu mer fram till att det nog varit rejält röjigt. Särskilt huvudet känner det..

Hursomhelst, under röjet på jobbet så kände jag mer och mer ju längre dagen gick att jag verkligen, VERKLIGEN behövde få röja runt på ett danspass efter jobbet. Vicka på höfterna, hoppa, snurra och bara låta musiken svepa mig bort. Låta musiken ta mig med till fjärran platser där rytmer, musik och dans dominerar tillvaron. Sååå välbehövligt! Ren och skär återhämtningsträning för mig, upptäcker jag varje gång jag unnar mig att gå på de passen. ShBam var det idag, och eftersom ganska få var där (många var väl hemma och kollade på handboll) kunde man verkligen ta ut svängarna utan att ramla in i en hög av ben och armar. Kanoners! (som man skulle säga på ”öschötska” om man nu skulle ha den läggningen…)

Efter endast en arbetsvecka efter semestern så inser jag att det behövs röj i arbetslivet också. Jag vet bara inte riktigt ännu hur jag ska göra verklighet av det ännu. Idag var också en ovanligt röjig dag med mycket rotande, ringande och fixande. Situationer som får mig att inse att jag är på rätt spår i tankarna jag haft under semestern. Situationer som får mig att inse att den enda som är beroende av att jag gör något åt tankarna är jag själv. Att man ibland måste ställa sig frågan för vems skull man gör saker och om det är värt den energi man lägger ner på det. Om det ger energi eller bara tar energi. Det sistnämnda är inte hållbart i längden. Och det är så det ofta är i nuläget. Att jag insett det är ett steg i rätt riktning. För då kan jag ju göra något, förändra. Istället för att sitta och riskera att bli bitter. Det gagnar ju verkligen ingen.