Browsing Tag

Träning

Övrigt

Så hur var sommaren?

Den här veckan förgyller Bloggar om Hälsa bloggläsandet med härliga inlägg om Sommarens finaste träningsminne. Emma skriver t ex om tre härliga löprundor som gör mig smått blå av avund. Sa jag att jag är springsugen??

Här hos mig har det ju däremot tyvärr inte tränats sådär mycket som jag kanske skulle vilja, och jag har egentligen bara ett pass (som förvisso var superduperhärligt!) som ens etsat sig kvar i minnet.

Därför tänkte jag istället ta tillfället i akt och utvärdera min sommarlista.

För även om det fortfarande är augusti så känns det som att sommaren verkligen är på väg att ta slut och hösten håller på att ta över.

Och sommaren har ju på många sätt varit både jättelång och superkort. Så här blev den:

  • Äta mycket svenska, och altanodlade jordgubbar.

De altanodlade tog treåringen de flesta av… Svenska köpa åt jag faktiskt väldigt många. Fler än jag trodde!

  • Gå på strövtåg i skogen på egen hand

Har jag väl gjort. En gång…

  • Läsa minst en skönlitterär bok

Dubbelcheck! Två böcker hittills, och en tredje påbörjad. Samt en inte så skönlitterär, men ganska nyttig.

  • Rasta MTBn på mjuk, barrdoftande stig, med mina fina cykelkläder jag belönade mig med i vintras

Inte hänt tyvärr. Eller. Kläderna testade jag ju på mitt typ enda pass, men MTBn är fortfarande rastlös. Imorgon kanske?!

  • Grilla något riktigt gott!

Nja… Grillat har jag gjort. Men riktigt gott? Får nog säga pass på den också… 

  • Rasta racern på solvarm landsväg (förhoppningsvis orkar jag längre än bara runt Ljungsjön!)

Inte det heller…

  • Mysa i soffan med bebis med regnet smattrande på altantaket (utan att smygglutta på AjFånen när hon sover)

Alltså, det har ju typ inte regnat!! Vi har ju fått vattna gräsmattan för att den inte ska torka bort helt.

  • Fem eller fler yogapass på altanen

Puh, äntligen ett check på något!

  • Bara ha sköna, lekvänliga kläder på mig. Kanske helt enkelt en sommar i enbart stretch!

Nästan-check. Ibland måste man ju visa sig bland folk också…

  • Bad i sjö eller hav med skrattande barn

Halvt här med. Barnet har gjort det, men inte mamman. 

  • Uppbyggnads- och rehabträna så att jag börjar känna igen mig själv orkesmässigt igen

Hmm… Nu blev det svårt. Gravidrehaben går utmärkt. Resten har väl lite mer att önska. Sånt som jag inte riktigt rår på själv. 

  • Hoppa i vattenpölar och gräva i lera och njuta av det!

Det var ju det där med regnandet… Fast vi har verkligen tagit chansen de få gånger den funnits!

  • Sitta vid en blank sjö och summera dagen i ensamhet 

Jo, nästan i alla fall. Dock inte den sjö jag tänkt.

  • Titta på båtar och äta glass i Berg

Ett flertal gånger faktiskt!

  • Göra smoothie med smak av mynta – det är sommar det!

Yes! Jag slutar på topp, för den har jag också lyckats med!

Dessutom har ju sommaren faktiskt innehållit en massa andra härliga grejer. Som den där julikalendern. Lite överraskningar som jag kanske avslöjar någon gång. Och massa häng med busiga barn och lite mys med fina vänner. Idag blev det till och med eget häng på mitt favvoställe i stan. Om än inte av en så mysig orsak.


Hur har din sommar varit? Några oförglömliga träningspass?

Tankar

Stresshantering eller stressreducering?

I nätverket Bloggar om Hälsa är det flera som är eller har varit och nosat på den berömda väggen. Några har kraschat in i den rejält. Jag har själv inte varit ända in i väggen, men jag har varit såpass nära att varningstecken börjat poppa upp: minnesförlust, svårt att sova, kort stubin utan anledning osv. Oftast på höstarna, av någon anledning. Eller egentligen de senaste två höstarna… Kanske av förklarliga skäl, när jag tänker efter.

Jag har också sett på nära håll hur det kan gå om man inte tar de där signalerna på allvar och drar i bromsen. Ofta är det från ganska oväntade håll krascherna kommer. Ni vet, de där personerna som man inte väntade sig det av, och som är kloka, högpresterande och verkar lugna och hur stresståliga som helst på ytan.

Så jag har funderat en del på vad det är som gör att det är fler och fler som drabbas av stressrelaterade sjukdomar, och om man kan undvika att hamna där. Eftersom jag har ett jobb där jag behöver kunna se signalerna för mycket stress, och kunna förebygga att det går för långt, har jag letat efter goda exempel och även själv funderat på vad jag skulle vilja införa för förbättringar. Men det är egentligen en helt annan sak, ville nog bara säga att jag tycker ämnet är väldigt intressant.

Tipsen och tankarna här är egentligen inga svar, utan jag spekulerar bara utifrån mina egna erfarenheter och upplevelser.

No stress 1

Jag tror att en anledning till stora stresspåslag är brist på kontroll och kanske också sammanhang eller meningsfullhet. Otydliga eller orimliga krav som i längden inte fungerar ihop med ens övriga liv. För det är nog sällan enbart en faktor som gör att det blir för mycket. Utan kombinationen av hela livssituationen. Är det lugna gatan på hemmaplan är det kanske mindre risk att en stressig jobbperiod blir för mycket. Men har man konstant sömnbrist pga småbarn, och det sedan kör ihop sig totalt på jobbet en längre period och man dessutom måste vabba frekvent pga nyinskolat barn på dagis (min vardag förra hösten), så är nog risken betydligt större.

Därför tror jag det är viktigt att ha medvetna strategier för stresshantering. Eller helst stressreducering. Så att man undviker att gå över gränsen i de perioder det blir för mycket på något plan. Så att man på förhand har en strategi för att hålla näsan över ytan, och kunna förebygga och bromsa i tid så att gränsen för vad man klarar aldrig överskrids. Här kommer därför mina tips på det som hittills har fungerat för mig för att ta udden av stressen:

Skriv ner. Om man ligger och grubblar på kvällar och nätter över saker som ”måste” göras, eller är ofokuserad på jobbet för att man tänker på allt som måste fixas och kommas ihåg. Skriv ner det på något bra ställe, så kan hjärnan släppa det för stunden, och man kan slappna av eller fokusera där det behövs just då. Undvik dock att använda mobilen för att anteckna, eftersom den bör hållas utanför sovrummet, pga att det är en stressfaktor i sig.

Döda spökena. Min erfarenhet är att saker och ting ofta är mycket värre när de snurrar okontrollerat inne i ens eget huvud än om man lite mer logiskt och kritiskt granskande analyserar stressmomenten. En fråga som är bra att ställa sig (som tar udden av ganska mycket) är: vad är det värsta som kan hända? Oftast är svaret, vid lite eftertanke, inte alls så katastrofalt som man först föreställt sig. Bara det sänker den upplevda stressen.

Prioritera pauser och andrum. Även om det ibland känns som att man inte har tid för fikaraster, lunchpauser eller träningspass, så är de ofta då de behövs som mest. Av två anledningar: dels för att pausen och återhämtningen i sig minskar stressen, men också för att risken annars är stor att man måste göra om saker dagen efter för att hjärnan var för trött och fullmatad för att göra rätt från början. Dubbelfel, typ.

Var medveten om din kropp och hållning. Stanna upp då och då (ställ påminnelser om det behövs) och känn efter hur kroppen känns. Testa att räta på ryggen, rulla bak och sänk axlarna, och ta ett djupt andetag. Märker du stor skillnad, så är det nog läge att ta ett varv genom punkterna ovan.

Yoga och pranayama (andningsövningar). För mig har yoga en väldigt stressreducerande effekt. Jag vet inte riktigt exakt vad det är, men förmodligen kombinationen av lugn medveten andning, meditation och lyhördhet för kroppens signaler. När jag yogar regelbundet sover jag bättre, vilket också håller stress på en lägre nivå. Testa t ex Ujjayi eller Brahmari i några minuter varje kväll och se om det gör skillnad. Sträva efter att andas med hela bröstkorgen och magen och försök göra utandningen längre än inandningen.

No stress 2

Tankar

Life hacks: Husmorsknep om du är som jag

När veckans tema kom upp i Bloggar om Hälsa var jag tvungen att ta hjälp av Google. Life hacks… Hur definieras det? På svenska nog mer allmänt känt som husmorsknep, eller tips som underlättar vardagen. Håller man sig kvar en stund på utrikiska, och tittar på exempelvis lifehack.org kan man lära sig att ultralöpning förminskar din hjärna med drygt 6%. Ingen god nyhet för en ultralöparwannabe som mig… Samtidigt säger en annan artikel i hälsokategorin att sarkastiska personer tycks vara mer kreativa och intelligenta. Eftersom jag allt har lite sarkastisk humor, skulle jag kanske kunna dra slutsatsen att om den finns kvar efter ett eventuellt framtida ultralopp, så kanske det finns hopp även för intelligensen och kreativiteten??

Googlar man däremot på husmorsknep och håller sig till svenska (den här bloggen är ju trots allt på svenska), så känner jag mig lite mer hemma. Å andra känner jag mig samtidigt rätt präktig när jag funderar lite över vad som skulle vara mina främsta husmorsknep… Till och med ordet i sig låter ju präktigt! Kanske är det helt enkelt sådan jag är, och att mina intressen och fokusområden lyser igenom. Kanske är det inte helt fy skam att vara präktig i dagens samhälle, även om ordet nog har en ganska negativ klang. Jag spinner i allafall vidare på präktigheten och ger er en ganska salig blandning av tränings-, mat-, eko- och friluftstips:

  1. Lunchträning är för mig ett himla bra sätt att få till träning i vardagspusslet. Problemet är bara att jag oftast glömmer något som borde vara med i träningsväskan. Framförallt sådant som återfinns i necessären. Därför har jag en extrauppsättning förnödenheter stående på jobbet. Deo, mascara, duschcreme, hudcreme. Sådant som gör kontorsdagen efter träningen lite angenämare för både mig och kollegorna om jag inte glömmer…

    IMG_7458

    Nödnecessären

  2. Har arseniklarmen om ris skrämt dig, men du är ändå sugen på ris till kycklingen eller falafeln? Koka riset som pasta (med massor av vatten), och häll bort det överflödiga. Då sägs mycket av arseniken försvinna med kokvattnet.
  3. Svårt att pricka kameraknappen i mobilen när du ska ta selfies i farten på en löprunda? Testa appen GorillaCam och se problemet löst för alltid. Det blir dessutom flera fina bilder att välja mellan (om man väljer bildserier)…

    20140602_2

    GorillaCam in action

  4. Ska du ut på kajaktur en varm sommarhelg utan kylmöjligheter och begränsat packutrymme? Frys in exempelvis mjölk, fisk eller andra kylvaror du tänkt ta med, och låt dem fungera som kylelement, samtidigt som maten i sig håller sig bättre på flerdagarsturer.
  5. Trött på tung packning på fjällvandringen? Satsa på ullkläder, så behöver du inte ha med dig så många uppsättningar. De kan svettas in ordentligt i flera dagar utan att man stinker så mycket att man inte törs komma tillbaka till civilisationen.

    Kungsleden 2009 061

    Ensamvandring på Kungsleden med endast 12kg packning, inklusive tält.

  6. Ser håret lite för flottigt ut för att du ska känna dig bekväm men schampot är helt slut och du har inte investerat i något dyrt torrschampo fullt av kemikalier? Fixa snabbt eget torrschampo av havregryn som du mixar till pulver och gnider in i hårbotten.
  7. Insåg du försent att du tagit på dig vit skjorta när det serveras så god blåbärspaj att man bara inte kan undgå att spilla en klick? Eller har du småbarn som älskar de näringsrika bären som lämnar spår överallt? Droppa lite pressad citron på fläcken och tvätta sedan som vanligt. Fläcken är som bortblåst, mycket effektivt!

    I skogen05

    Goda, men fläckframkallande!

  8. Har du världens smutsigaste fönster men har glömt att köpa fönsterputs (eller inte velat, för att den innehåller så mycket starka kemikalier)? Knyckla ihop två tussar med tidningspapper. Fukta den ena och gnid in fönstrena med den. Eftertorka med den andra tussen. Rent och fint, utan skrapränder dessutom!
  9. Sugen på att baka men redan i förväg irriterad på all klibbig deg som vägrar släppa taget om bunken? Skölj istället med iskallt vatten och degresterna försvinner på ett kick!

    baktankar 11

    Hembakt är godast!

  10. Handlar du ofta storpack av köttfärs och fryser in men blir trött på den stora frysta klumpen när du sedan har bråttom med matlagningen? Frys färsen i påsar och platta ut den som en pannkaka innan du lägger den i frysen. Tinar på ett kick!

Mina tips känns som sagt väldigt präktiga och hemmafru-aktiga. Träningsrelaterade life hacks och andra fyndiga tips skulle jag däremot behöva fler av! Någon som har något skoj på lut?

Tankar

Bloggen och jag

Det bloggnätverk jag är med i börjar så smått anta lite fastare former, och i söndags lanserades vår Facebook-sida, som fått fantastiskt gensvar bara på den korta tid den legat uppe. Riktigt kul att vi nu lite mer officiellt ”finns” och har ett namn – Bloggar om Hälsa. 16 tjejer är vi, med väldigt olika intressen och bakgrund, men det gemensamt att vi alla på olika sätt tycker det är spännande med hälsa. På Facebooksidan finns mer information, och länkar till alla som ingår i nätverket.

Den här veckan har vi valt som tema att ge en lite bättre bild av vilka vi är, förutom det som vi alla redan visar upp via bloggen. Personligen har jag valt att inte vara sådär jätteprivat här på bloggen, av olika anledningar. Dels vill jag inte att personer i min närhet ska känna att de ofrivilligt deltar i vad jag lägger ut, och dels finns det faktiskt delar i mitt liv som jag gärna håller privat, och som jag inte vill att vem som helst ska kunna läsa om. Däremot försöker jag ändå ge min lilla blogg en personlig prägel, så att det ändå ska gå att lära känna vem jag är och få en uppfattning om vad jag är för en figur och vad jag står för. Det här inlägget blir därför på det temat: förhoppningsvis får du som eventuellt läser en lite bättre bild av vem hon den där som ligger bakom Lite Längre egentligen är.

Eftersom jag är en listmänniska av rang har jag lagt upp det som fem små listor med fem punkter i varje, som alla bygger på bilden av mig. Vill du veta ännu mer? Ställ frågor i kommentarsfältet eller kontakta mig utanför bloggen!

Fem ställen på bloggen som ger en fingervisning om vem jag är:

  1. Har du inte redan gjort det, så börja med att läsa sidan Om Lite Längre
  2. Är du fortfarande nyfiken kan du läsa lite Mer om mig
  3. Med lite annan vinkel, och fokus på vad jag ser som mina starka sidor: Ännu mer av mig
  4. Vill du få en beskrivning av mig med sex ord – titta på det här inlägget
  5. Framtidsdrömmar har jag också skrivit om: Sju saker jag vill göra.

Bloggen och jag2

Fem saker som nog inte framgår så tydligt här, och som inte så många vet

  1. Jag är vintermänniska. Det har väl i och för sig framgått här för dem som läst ett tag. Men jag ÄR verkligen det. Finns inget bättre än snö, sol och minusgrader!
  2. Jag är sjukt kvällstrött och väldigt morgonpigg. Därför är det inga problem för mig att kliva upp kl 05 för att vara på jobbet vid 06.15. Kvällsaktiviteter efter kl 21 däremot… Svårt att motivera mig till, och svårt att hålla mig vaken på. Filmkvällar, sen bio och annat händer därför inte så ofta!
  3. Jag är duktig på att sy. Under en period, när klädhandeln ännu inte fattat att det fanns personer som var långa men inte breda, så sydde jag mycket av mina vanliga kläder själv. Jag har även ett antal balklänningar, och en folkdräkt, på sy-meritlistan.
  4. Jag har jobbat fem säsonger som turistguide i Norge. Har haft jättestor nytta av det på många olika sätt, och Norge ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Fick jag möjlighet skulle jag nog gärna bosätta mig där.
  5. Jag har larvigt bra språköra. Sådär så att folk nästan tror att jag driver med dem. Har bl a fått kämpa för att övertyga en buss med norska pensionärer att jag faktiskt är svensk och inte infödd norsk. Blivit utskälld av en österrikisk tant för att hon trodde jag var ohövlig när jag tilltalade henne grammatiskt fel (hon trodde jag var infödd…). Lägger mig till med dialekter på nolltid. På senare år har jag lärt mig kontrollera det lite, men när jag var yngre var det nästan skrattretande ibland.

Bloggen och jag3

Fem motton / ordspråk / citat som jag gillar

  1. Ein kjem ikkje till fjells på ein flat veg – nä, man kommer faktiskt inte upp i fjällen om man följer platta, raka vägar. Man slipper ansträngningen, men missar utsikten, upplevelsen, den fantastiska luften och känslan av att befinna sig på toppen av världen. Man kommer liksom ingen vart om man inte anstränger sig.
  2. Det du känner och upplever just nu kommer att kännas annorlunda om en stund. Särskilt användbart när tillvaron känns jobbig. Användes flitigt när jag födde mitt första barn. Hjälper väldigt bra att härda ut, de gånger man behöver det.
  3. Utomhus är bäst. Ärligen snott av en fellow blogger, och flitigt använt. Frisk luft varje dag gör underverk för hälsan.
  4. Det är ingen idé att oroa sig för sådant man inte kan påverka. Svårt att tillämpa i praktiken, men väldigt nyttigt att tänka på ibland.
  5. Kärlek kommer och går, men choklad varar för evigt – ingen mer förklaring behövs!
Bloggen och jag6

Kylskåpsmagnet helt i min smak!

Fem saker jag aldrig kommer ägna bloggen åt

  1. Bilder på mitt (snart mina) barn. Av två anledningar: Dels för att man (tyvärr) aldrig vet vilka typer som hänger på internet och använder bilder i tvivelaktiga syften, dels för att jag vill låta dem själva bestämma vad i deras liv som hamnat fritt tillgängligt på internet.
  2. Detaljer om mitt jobb och min arbetsgivare. Av samma anledning som ovan. Jag har ingen kontroll över vem som läser och varför. Därför stannar vissa saker offline.
  3. Snabba viktnedgångstips, pulverdieter och annat som för mig inte innebär hälsa. För mig är hälsa Glädje, Balans, Energi.
  4. Utvärdering av senaste matchen i engelska ligan. Bara så ni vet. I min värld är liga-fotboll HELT ointressant. Mästerskap däremot, kan eventuellt fånga visst intresse. Men skulle fortfarande inte hamna här!
  5. Inredningstips. Jag är verkligen dålig på inredning. Skulle önska jag vore bättre på det, och prioriterade det högre. Men nej, det det kommer inte att hända.

Bloggen och jag1

Fem saker som det förmodligen kommer att bli mer av här framöver

  1. Återhämtning och träning efter graviditet. På egen hand, eller med PT, det har jag inte bestämt än. Men stark och uthållig ska jag bli igen!
  2. Ny design. Jag behöver det verkligen, för att själv gilla vad jag ser i bloggen. Med barn nr 2 på gång, och annat som tar mycket tid och kraft, har det inte blivit av sedan jag flyttade bloggen till egen domän för ett drygt halvår sedan. Under våren, eller åtminstone under året, hoppas jag dock det ska bli av.
  3. Ekologiskt tänk. Jag har en inläggsserie i huvudet som legat och gottat till sig ganska länge.
  4. Tips på saker jag gillar, och som jag tänker att andra också gärna vill ta del av
  5. Naturupplevelser. För utomhus ÄR faktiskt bäst. Träning görs bäst utomhus och naturen är väldigt energigivande och lugnande. För mig.

Bloggen och jag4

Det blev ganska långt det här… Förhoppningsvis inte bara långtråkigt. Har du kommit ända hit? Lämna då gärna en kommentar och berätta något!

PS. Om du redan nu är nyfiken på några av de andra i nätverket – kolla hos Anna och Emma hur de beskriver sig själva och sitt liv utanför bloggen! DS.

Tankar Träning

Mitt värsta träningsminne

Jag tror jag skrivit det förut, men en av de bästa aspekterna med temaveckorna i bloggnätverket jag är med i, är att jag ibland tvingas gräva djupt i minnesbanken. När veckans tema ”Mitt värsta träningsminne” kom upp tänkte jag först ”Nope, inget för mig. Även om jag varit med om många riktigt jobbiga träningspass, så är det ju inget av dem som är värst. Alla är liksom bra på sitt sätt.”

Sedan tänkte jag att jag kanske skulle se det som en utmaning och började klura lite. Ett och annat pass dök upp i minnet. Några lopp också faktiskt. Särskilt från i början av min skidåkarkarriär. Orsa Grönklitt Ski Marathon 2008 t ex. Med urusel teknik, en katastrofal uppladdning, och skidor som inte var matchade till mina förutsättningar bröt jag loppet efter halva distansen. Med sjukt ömma ljumskar, och en kommentar från tävlingsledaren att om jag inte hade berättat att jag bara åkt ett av de två varven, så hade jag kunnat seeda mig till startled 1 i Vasaloppet…

Eller mitt överlägset tyngsta långpass någonsin. Eller någon av gympalektionerna på gymnasiet, som jag faktiskt kan skratta rätt gott åt numera. Tänk att en gympalärare kan förstöra så mycket rörelseglädje!

Inget av dem känns ändå riktigt som något som skulle förtjäna att få titeln Mitt värsta träningsminne. Så jag har klurat vidare. En hel del faktiskt. Tills jag plötsligt kom på vilket det är, och det var så självklart. Verkligen sådär solklart självklart att jag ryser när jag tänker tillbaks på det. Utan tvekan mitt värsta träningsminne – en hemsk löprunda i skogarna kring Säfsen. Faktiskt det som gör att jag fortfarande ibland drar mig för att springa ensam i skogen. Trots att jag egentligen älskar att springa på stigar, och gillar tystnaden och ensamheten i skogen, så kan jag ibland uppleva att pulsen rusar och jag känner mig iakttagen och förföljd. Förmodligen på grund av de mystiska figurerna i Säfsen… Som kanske var en björn när jag tänker efter, på samma sätt som Ida trodde en gång i somras!

Skogslöpning

En annan skog. Ett annat tillfälle. Betydligt trevligare upplevelse…


Vill du läsa fler hemska träningsminnen? Kolla in t ex Marias upplevelse av den berömda löparmagen, där hon på Midnattsloppet nästan riskerade att bli den kvinnliga Bajsmannen! Eller läs om Annas mardrömsupplevelse av Vätternrundan, som ändå resulterade i en toppentid till slut.

Tankar

Dagens…

…väckarklocka: ringde 05.15. Det är priset för att kunna hämta lill-Trollet relativt tidigt på dagis. Värt!

…godaste: Lindt Lime Intense. En ruta räcker, mmm…

…pendlarväg: slaskig, slirig och väldigt moddig på morgonen. Isig, spårig och ännu slirigare på eftermiddagen. Ingen som bemödar sig att ploga på några dygn här inte.

…friskluft: 25 minuter lunchpromenad i pingvintempo.

Vy från friskluftsdosen


…konstigaste träning: MammaGravid-övningarna för vecka 34-36. Stå upp, aktivera bäckenbotten, aktivera inre magmuskler lätt. Håll i 20 sek x3. Att detta marknadsförs som ”mångsidig träning för en frisk graviditet” är verkligen konstigt, eller snarare komiskt. Den enda övning som ens liknade träning var Musslan.

…lunchrumsdiskussion: handlade om träning. Jätteintressant att lyssna på. Otroligt varierande åsikter och inställningar, som alla kom till tals.

…upptäckt: Andrum. Sunt, varierande innehåll som faktiskt lockar även mig som inte riktigt vill se mig själv som cancerpatient, men som faktiskt ändå har behov av att bli sedd och omhändertagen av sjukvården åtminstone på någon mikroskopisk nivå. Ja, någon gång ska jag skriva om det bedrövliga bemötande jag fått under den här resan. Men inte förrän de faktiskt fått chans att återkoppla utanför offentligheten.

…mest välbehövliga: de hemgjorda köttbullarna till middag. Goda, gjorda på svenskt nötkött. Innehåller järn. Det behöver jag.

…mest begränsande faktor: Sammandragningar. Av allt och inget. De tvingar mig att sänka tempot rejält vissa stunder. Får väl inse att jag är en rultande pingvin för tillfället.

Ytterligare vy från friskluften


…lästips: Helenas stoltaste ögonblick. Jag har en snarlik upplevelse, som året efter följdes av en helt annan upplevelse. Den får ni läsa om på torsdag.

Prylar Träning

Kompressionsstrumpor

Jag tycker att kompressionsstrumpor är superskönt. Under och efter långpass använder jag dem flitigt (även om långpassen just nu lyser väldigt mycket med sin frånvaro…). Det finns däremot inga perioder jag använder dem så flitigt som när jag är höggravid. Så himla skönt att ha lite tryck på svullna fötter och vader, och framförallt skönt att svullnaden faktiskt blir mindre om jag har riktigt bra kompressionsstrumpor på mig under dagen. Även om jag inte varit jättesvullen än. I alla fall inte när jag varit ledig och rört på mig relativt mycket under dagen. 

Fram tills nyligen var Gococo mina solklara favoriter när det gäller kompressionsstrumpor. Men nu har jag hittat ett alternativ som kvalar in på topplistan, åtminstone såhär i bister vintertid. Det är det amerikanska märket Sockwell, som gör kompressionsstrumpor (eller egentligen kanske mer stödstrumpor…) som även kan användas t ex på kontoret, eftersom de har lite mer diskret färgsättning än GoCoCo (även om jag just på träningsrelaterade saker verkligen gillar färg!). 

För en dryg månad sedan fick jag chansen att testa Sockwells strumpor via Sportsmart, som säljer dem i Sverige. Utskicket kom ganska lägligt eftersom det var ungefär då jag började känna behovet av att stötta mina graviditetsbelastade ben, åtminstone av och till. Så de har använts (och därmed testats) ganska flitigt, även om användningen begränsats något av att de är gjorda av merinoull och därmed inte fått hänga med det vanliga tvättmaskinstvättandet utan fått vänta på ulltvätt (som inte körs lika ofta)innan de hamnat i strumplådan igen.

Just materialet är nog det som kanske skulle begränsa mitt användande av dem under andra årstider, eftersom de är väldigt varma (åtminstone för mig som pga graviditeten är varm av mig ändå). Även nu på kalla vinterdagar kan de nästan fungera som långkalsonger av sig själva, om man ser till värmeförmågan.

Annars är de väldigt sköna och sitter åt och trycker till väldigt bra. För mig som är längre än genomsnittet passar de också väldigt bra på vaderna. Går högt upp och slutar inte halvvägs ner på vaden som vissa märken av kompressionsstrumpor gör. De kasar inte heller ner efter att ha suttit på ett tag, som jag upplevt exempelvis med mina andra ullkompressionsstrumpor från Smartwool. 

För att sammanfatta, så har Sockwells strumpor flugit upp som en skön vinterfavorit när det gäller kompression, även om GoCoCo fortfarande behåller förstaplatsen för sommarsäsongens kompression, och mer högintensiv träningsrelaterad användning.

Tankar

Ett trots allt händelserikt 2015

På sätt och vis känns det som att 2015 bara försvunnit iväg. Samtidigt som det trots allt varit ett väldigt händelserikt år, både på bra och dåliga vis. För att sammanfatta, avsluta och gå vidare, så använder jag mig därför av samma lista som förra året. Tycker den var ganska heltäckande och visar både bra och dåligt.

Gjorde du något 2015 som du aldrig gjort förut? 
Ganska mycket. Var på Blogger Boot Camp för första gången. Sprang mitt första riktiga terränglopp. Blev gravid med mitt andra barn. Hade ett tag tre tjänster samtidigt på jobbet (inte att rekommendera!). Semestrade på västkusten i slutet av augusti. Lärde mig ett antal armbalanser (men kom inte riktigt i mål med mitt handstående innan bebismagen tog mitt fokus).

En av mina favoriter - kråkan

En av mina favoriter – kråkan

Genomdrev du någon stor förändring?
Inte sådär direkt. Mer att livet i sig bjöd på stora förändringar, både bra och dåliga.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Nä, inte vad jag kan komma på. Men det är några på gång ungefär samtidigt som vår tvåa.

Vilket datum från år 2015 kommer du alltid att minnas?
Alltså, det finns ju vissa datum som jag alltid kommer minnas även om jag inte vill. Typ 6 oktober, när jag blixtopererades under lokalbedövning (narkos är inte aktuellt som gravid). Men så finns det ju trevligare datum att välja att minnas. Framförallt sådana som spenderats med familjen. Fast det är nog inget som riktigt etsat sig fast lika mycket.

Dog någon som stod dig nära?
Nej, tack och lov!

Vilka länder besökte du?
Var en sväng i Tyskland i januari. Det är nog allt.

Bästa köpet?
Svårt. Det mesta som köps är till dottern. Men kanske min braiga klänning från Pranavida style, som går att variera i oändlighet, även som gravid.

Gjorde någonting dig riktigt glad?
Ja, många, på många olika sätt. Min lilla familj gör mig glad varje dag. När jag blev sjuk blev jag varm i hjärtat av stöd från flera oväntade håll. Även i år har sociala medier överträffat mina förväntningar.

Saknar du något under år 2015 som du vill ha år 2016?
Upprepar mig tyvärr från förra året: Sinnesfrid. Kontinuerlig nattsömn. Tid att träffa vänner och vänner som har tid att träffas. Lägger till: Hälsa utan orosmoln.

Vad önskar du att du gjort mer?
Samma som förra året, och nu har det börjat kännas ännu viktigare: Fångat dagen. Upplevt livet. Fokuserat på det positiva.

Vad önskar du att du gjort mindre?
Jobbat utan att få någon uppskattning eller erkännande för det.

Favoritprogram på TV?
Har i princip inte tittat på TV. Men Monsen på Villovägar var bra. Samt dokumentären om norska skiddamerna.

Bästa boken du läste i år?
Alltså, jag vill verkligen börja läsa böcker igen! Ge mig tips!

Största musikaliska upptäckten?
Är nog rätt dålig på nya upptäckter här. Ännu sämre på att minnas dem…

Vad var din största framgång på jobbet 2015?
Att ha etablerat processer som inte fanns tidigare. Att ha fått bra vitsord från dem jag värdesätter vad de tycker. Däremot att ha jonglerat tre tjänster, graviditet och cancerkaos utan support, utan att ha smällt in i väggen får nog mer ses som ett lyckokast som jag inte rekommenderar någon att prova, än som en framgång….

Största framgång på det privata planet?
Att ha hållit näsan över ytan under den här hösten är faktiskt mer än vad jag trodde jag skulle klara.

Största misstaget?
För mycket jobbande i förhållande till hälsoläget.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Både och egentligen. För samtidigt som jag varit mer ledsen har jag också uppskattat fler glädjeämnen. Mer känslor generellt.

Vad spenderade du mest pengar på?
Bil, barn, sjukvård.

Något du önskade dig och fick?
Kan nog inte komma på något.

Något du önskade dig och inte fick?
Tillräckligt med sömn. En vit jul.

Vad gjorde du på din födelsedag 2015?
Var ledsen. Det var då breven från landstinget började dimpa ner i brevlådan.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Mindre cancer. Mindre vab. Mer sömn. Mer glädje. Mer pepp och mindre ömkan och sjukdomshistorier. 2015 går tyvärr inte (heller) till historien som något toppenår.

Vad fick dig att må bra?
Samma vinnande koncept som förra året: Min familj. Träning. Att vara utomhus. God mat. Yoga. Meditation.

Vem saknade du?
De jag trodde skulle finnas där om något hände.

De bästa nya människorna du träffade?
Får nog säga min nya chef.

Mest stolt över?
Att jag inte brutit ihop totalt under den tunga hösten.

Högsta önskan just nu?
En frisk bebis och lite mera sömn.

Vad tänker du göra annorlunda nästa år?
Det mesta. Fokus kommer vara annorlunda. Tillvaron också. Träningen och umgänget likaså. 2016 kommer innebära stora förändringar, förhoppningsvis i slutändan till det bättre!

Med det önskar jag ett riktigt gott nytt år och en härlig start på 2016!

img_9052.jpeg

Mot nya upptäckter

Övrigt

För hälsan mot cancer

Den här julen kommer bli lite speciell av flera anledningar. Sista julen som enbarnsmamma. Förhoppningsvis den sista som cancersjuk (känner mig fortfarande inte bekväm med att skriva det, jag känner mig ju inte sjuk!). Det känns lite bakvänt att tänka på julklappar. Varje gång någon frågar mig vad jag önskar mig så tänker jag att det finns inget materiellt jag önskar mig just nu. Jag önskar mig egentligen bara två saker: Att barnet jag bär ska födas friskt och fullvuxet. Och att jag själv ska bli frisk. Ändå finns det de som gärna vill ge något ändå.

Så jag har startat en insamling hos Cancerfonden. För att låta fler få möjligheten att bli friska i framtiden. Som någon slags tack på förhand för att det verkar finnas goda möjligheter för just min cancerart att botas. I julgivmildhetens anda på något vis.

Insamlingen har en liten twist också. För att skapa lite kreativitet, främja hälsa och inte bara ha en ”vanlig” insamling, så kallar jag insamlingen För hälsa mot cancer. För att uppmuntra till att ta hand om sig. Komma ihåg att det är viktigt, även när man kämpar mot jobbiga, konstiga saker. Så insamlingen bjuder på möjlighet till egna utmaningar till förmån för cancerforskningen. Så här skriver jag i insamlingen:

För varje gång du gör något för din egen hälsa – skänk en slant till insamlingen! Kanske 1kr per sprungen kilometer under en månad. Eller 10 kr per armhävning under en dag. Eller 5kr per minut meditation under en vecka. Bara du själv sätter gränsen för kreativitet och hur mycket du vill ge. Själv tänker jag mig att jag skänker 10kr per dag då jag ägnar minst 15 minuter åt något kroppsligt (träning, yoga, meditation, avslappning) som främjar min hälsa, fram tills jag är färdigbehandlad eller insamlingsmålet är nått, vilket som nu kommer först.

Så om du har något klurigt på lut får du gärna bidra till insamlingen. Eller annars med såklart, det är inget krav att utmana sig själv för att skänka en slant till forskningen!

Tankar

När hälsovärderingarna sätts på prov

Jag har sedan ganska länge tillbaka varit trygg i mina egna hälsoval. Känt att de bidragit till att jag faktiskt varit en ganska (eller egentligen väldigt) frisk människa. Jag har valt medvetet och, tycker jag själv, balanserat:

  1. Tillräckligt med sömn – jätteviktigt. Såklart varierar det vad som är maxutbudet, men detta är något jag verkligen prioriterat
  2. Medvetna kostval. Fokus på att veta vad jag äter. Hellre råvaror än fabrikstillverkat. Ekologiskt när det går. Gynna lokala producenter. Hemlagat från grunden framför korv till morgon, middag, kväll. Såklart med undantag. Men hellre tre hembakade kakor som jag vet vad de innehåller än en kemikaliestinn industriversion.
  3. Träning. Som gör mig glad och får mig att känna mig stark. Älskar när kroppen svarar och jag får känna mig stark och uthållig!
  4. Yoga och meditation. Mitt sätt att stressa ner och koppla av. Jätteviktigt för balansen. Jätteviktigt för att lära sig vara närvarande och verkligen uppleva de små guldkornen. I alla fall för mig.

Så när jag nu har tvingats inse att jag faktiskt inte är så frisk som jag trodde, fick jag någon slags hälsokris ett tag. Tvivlade på mina val. Eftersom de ”ändå inte gjort någon nytta”. Var ganska bitter och ifrågasatte en hel massa saker. Särskilt när omgivningen, förhoppningsvis i välmening, kom med diverse rekommendationer och varningar. I kombination med uttalanden om att 80% av all cancer är självförvållad genom livsstilsrelaterade orsaker. Hur väl det nu stämmer…

Jag lade skulden på mig själv. Att jag inte gjort mer. Att jag uppenbarligen valt fel. Eftersom jag satt där med en rutten diagnos på halsen. Tvivlade på allt jag trott på som hade med min hälsa att göra.

Tills en klok person sade till mig: Men det hade ju kunnat vara värre. Vem vet hur prognosen sett ut om du inte hade brytt dig alls om din hälsa.

Det gjorde att jag lyckades vända mig själv på rätt köl igen. För det hade ju faktiskt kunnat vara mycket värre. Min diagnos verkar ju vara såpass ospännande att sjukvården inte ens vill behandla mig förrän tidigast fram mot vårkanten, som det ser ut nu. Det hade kunnat vara så väldigt mycket värre. Titta bara i en tidning de senaste dagarna. Det senaste exemplet på när den här sjukdomen sätter klorna i någon på riktigt. Linda Haglund den här gången. Vars man också dog i cancer i början av månaden. Så sorgligt.

Ser man det så, så har jag ju ändå haft tur. Eller påverkat min tur i rätt riktning med hjälp av att ta hand om mig, om man väljer att se det så. Om det nu är sant att de flesta cancerfall är självförvållade, vilket säkert också kan ifrågastättas (och den typen jag har verkar kunna kopplas till virusinfektioner, inte mycket man kan göra där kanske…).

Jag kan inte göra något åt vilka kemikalier, gifter eller annat jag har utsatts för under min uppväxt, eller vilka jag utsätts för enbart genom att gå utanför dörren eller in på kontoret. Men jag kan påverka vad jag stoppar i min kropp som vuxen, och på min kropp och i min egen omgivning och hemmiljö. Jag kan ge mig själv chansen att återhämta mig och bygga min kropp så stark och uthållig det går. Så att den orkar även sådana här saker. Och kommer stärkt ut på andra sidan, förhoppningsvis.

Jag kan fortsätta göra medvetna val. För att hjälpa kroppen att självläka det som går. Undvika att mitt försvagade immunförsvar suger åt sig onödigt med infektioner. Hjälpa läkning på traven och rusta kroppen för en inte helt enkel behandling. Underlätta återhämtningen efteråt. Inte belasta i onödan, utan berika.

Genom den insikten är jag återigen trygg i att mina val faktiskt är de rätta för mig. Eftersom jag ändå känner att de har gjort nytta, och gör det kontinuerligt. Samtidigt som jag såklart gärna vill lära mig ännu mer. För att kunna välja ännu mer medvetet även i framtiden. Både när det gäller att välja till och välja bort.