Browsing Category

Friluftsliv

Friluftsliv

Lättillgängligt friluftsliv

Friluftsliv är en rätt stor del av mitt liv numera. Men så har det inte alltid varit. Ett tag tyckte jag att friluftsliv verkade svårt, och nördigt. Men faktum är att det inte alls behöver vara svårt, utan det går att göra sin utevistelse väldigt nära och konkret. Lättillgängligt friluftsliv, helt enkelt.

När man tänker finns det så otroligt mycket att göra ute i naturen. Ofta behöver man inte alls planera långa och komplicerade turer. För många av oss finns friluftslivet väldigt nära inpå, och är något vi kan ägna oss åt i stort sett dagligen.

Dessutom har friluftsliv många hälsofördelar, så även om vi varken äger tält eller vandringsryggsäck, borde vi ägna oss åt friluftsliv. Idag har jag skrivit en artikel hos Bloggar om Hälsa om hur du kan tänka för att få till lite mer lättillgängligt friluftsliv. Friluftsliv på nära håll helt enkelt!

För mig är det min älskade närbelägna skog, som oftast blir föremål för friluftsliv. Inte så ofta ensam som jag kanske skulle vilja, men att ha barnen med sig har stora fördelar det också. De får ett naturligt förhållande till naturen och friluftslivet. Dessutom får de redan från början med sig hälsofördelarna med att vara ute mycket.

Friluftsliv

Friluftsliv

Snö så långt ögat når

I torsdags eftermiddag blev världen vit här. Som i ett trollslag. På bara någon timme hade någon dryg decimeter lappvantar fallit och vintersagan var liksom ett faktum.


Det gjorde typ ont i hjärtat på riktigt att stänga in sig på jobbet igår, även om det var betydligt mindre snö där. Och även om jag var ute på en fin lunchpromenad i trevligt sällskap.


Så när temperaturen igår kväll kröp stadigt nedåt och prognosen visade finfint lördagsväder så fanns det liksom ingen anledning att spendera dagen idag med att fixa ”måsten” inomhus. 

Utan istället fick värmevantar, dunjacka, stjärtlappar, pulkor och barnvagnsmuskler bekänna färg.


Instängdheten på kontoret byttes mot utevistelse i kvadrat. I total närvaro, med lungorna fulla av frisk vinterluft. För en av fördelarna med kyla är ju faktiskt att man inte kan gå omkring och glo på sin AjFån, eftersom varken den eller mina fingrar överlever minusgrader utan skydd!


Det enda som var lite surt var att snön kom så otippat att skidorna fortfarande är ovallade. För det såg rätt härligt ut i spåren på golfbanan när jag gick förbi, även om jag gissar att det inte är läge för finskidorna än…

Men som kompensation tokåkte jag och stortjejen i pulkabacken och det är högst oklart vem av oss som egentligen var mest lycklig och rödkindad när vi kom in igen och mörkret föll.

Nu hoppas vi att de där meteorologerna som spår 8 plus om några dagar hade vaknat helt på fel sida eller fortfarande var dyngraka efter nån julfest va? 

För vinter och snö är ju det bästa som finns!

Friluftsliv

Första advent a la Lite Längre

I år känns slutspurten inför julen på något sätt extra lång. Första advent långt innan november är slut och fjärde advent nästan en hel vecka innan julafton. Här hos oss har julkänslorna inte riktigt infunnit sig än, och det är precis som det ska, tycker jag. Traditionalist som jag är när det gäller storhelger. Att pynta redan i oktober (som vissa av våra grannar gjort) är inget för mig faktiskt. 

Men igår kom i alla fall ljusstakar och lite adventsstjärnor fram, med hjälp av vår fixartjej som älskar att hjälpa till med saker. Hon fick bestämma placering av stjärnor och ljusstakar och var mycket nöjd! 


Förra året hade Katrin en mysig adventsutmaning som jag gillade skarpt och hakade på, eftersom den innehöll utomhusmys. Vi tog bl a med oss varm choklad till ett närliggande fågeltorn, och filurade i friluftsområdet. Jag tipsade också om att äventyr, eller ävenflykter, utomhus, inte behöver vara så avancerade.

I år fortsätter Katrin sin utmaning som en uppmaning, för att det hon uppmuntrar till inte ska kännas som en press: Ta med en termos med valfri varm dryck och spendera tid utomhus. Låter hur mysigt som helst även i år! Fast just termosmomentet är lite svårt här, särskilt i år, med en liten vilde som absolut inte vill sitta still en sekund av sin vakna tid. Därför får vi se om termosen får hänga med ut nån adventssöndag, eller om den får stanna inne tills ute-äventyren är över. 

Utomhustid blir det mycket av här som vanligt. Det är liksom en del av vår vardag, och jag hoppas och önskar att fler inspireras till att naturligt få in utomhustid i livet. Friskluft och natur är nog bland det mest läkande som finns, det har till och med sjukvården insett.

Min utomhustid såhär på första advent blev:

En timmes promenad längs Motala ström och genom äppelträdgårdarna vid Cloetta i en fantastisk soluppgång, för att den vilda bebisen skulle sova lite innan fotografering av de små. Hon bestämde sig för en väldigt liten tupplur…

En dryg halvtimmes utomhusbus i närliggande skog och lekpark med stor-Trollet innan vi gick in och bakade pepparkakskladdkaka med lingongrädde till adventsfikat.


En till promenad, den här gången i solnedgången, och i nästan full storm, för att bebis skulle slumra lite till.

Totalt nästan tre timmar utevistelse i rörelse. Utan att egentligen anstränga mig för att få till det. De dagar vi anstränger oss blir utevistelserna betydligt längre, och såklart ännu mer uppfriskande.

Varför jag inte har några bilder på de fina promenaderna och utebuset? För att mina fingrar nog skulle trilla av om jag försökte fotografera i storm. De tål inte kyla längre, och värmevantarna (årets bästa köp!) var på laddning…

Ha en mysig, lugn advent nu, med mycket utevistelser och termosar med varmt i!

Friluftsliv

Jämtlandsinspiration

Så här på hösten, då längtar jag extra mycket till fjällen. Till krispig och kall luft, färgsprakande fjällsidor och frostpremiär. Till myggfria friluftsdagar och sovsäcksmysiga nätter. God mat och mycket motion och rörelse däremellan.

Men just nu får det förbli just längtan. För även om mitt fjällhjärta klappar för Jämtland, och mina rötter finns i både Jämtland och Härjedalen, så är det faktiskt alldeles för många år sedan jag var där. Närmare bestämt fyra… Tyvärr finns det inte utrymme i tillvaron just nu för resor upp till längtans land. Men drömma kan man ju fortfarande, och då är det ju tur att det finns en hel hög härliga bloggar och instagram-konton att inspireras av och drömma och längta vidare med. Flera av dem har jag upptäckt på senare tid, så kanske är det ett tecken på att jag ändå trots allt borde göra något konkret av den där Jämtlandslängtan…

Katrins äventyr har en härlig förmåga att hitta äventyren i vardagen och ta tillfällen till friluftsliv även kortare stunder, inte bara längre äventyr. Hon skriver kloka, tänkvärda inlägg och får det att vattnas i munnen med sina lyxiga friluftsmiddagar skapade på känsla. Katrin har även en fantastisk instagram, som strösslas med härliga, ofta väldigt rogivande fjällbilder.

Helena Enqvist hittade jag genom Bloggar om Hälsa, och hon är ett riktigt kraftpaket som cyklar och skidar mer på en vecka än jag nånsin gjort på en månad tror jag! Hon skriver levande och inspirerande om bl a träning och friluftsliv, och sprang t ex nyligen en kvartsmaraton i ett magiskt frostigt fjällandskap. Hon har även berättat om vad som inspirerar henne, och gett mig lite nya tips om kvällsunderhållning. Även Helena har en instagram som gör slättråttor med hjärtat i fjällen gröna av avund.

Daniel Rydén har en reseblogg som ofta tar en långt utanför Jämtland, men som även ibland visar upp Östersund från sin bästa sida. Han skriver underhållande och ibland sådär ironiskt och sarkastiskt att man inte kan göra annat än gilla det skarpt.

En som ofta visar upp en för mig helt magiskt tilltalande kombo är Therese på Yoga Stories. Yoga och fjäll i ett, det kan ju faktiskt nästan inte bli bättre. För typ en månad sedan arrangerade hon en yogahelg i Åre som hette Höstglöd. Bara namnet liksom! Ruggigt sugen på det nästa år!

Ska jag summera vad som får mig att längta till fjällen i allmänhet, och Jämtland i synnerhet, så är den här filmen nog den som beskriver det allra bäst – for der får eg fred og blir roleg:

Förra gången Bloggar om hälsa skrev om inspiration berättade jag om min allra största inspirationskälla – barnen! En som också inspireras av sina barn är Ida, som även har ett helt gäng andra källor också!

Friluftsliv

Tankar på en (skogs)torsdag

Det här med skog alltså. Eller natur överlag. Bra grej för allt möjligt. Stressreducerande. Uppfriskande. Läkande på något vis.


Blir lite ledsen när delar av min skog är avspärrad och strösslats med varningsskyltar om skogsmaskiner. Men vänder snart på tanken och njuter ännu mer av delarna som verkar få vara kvar.


Färger. Nu börjar de komma, de där mustiga höstfärgerna. Rött, gult, orange. Gissar att det kommer vara sådär riktigt sprakande när jag börjar jobba om en dryg vecka. 

Både längtar dit och inte. I våras lovade jag mig själv mycket skog som rehab. Men jag har försummat den. Inte alltid frivilligt. Men oftast i allafall medvetet.

Igår morse låg dimman tät. Termometern visade 6 grader. Idag lite varmare. Men nu är det fritt fram för alla härliga ylletröjor. De passar fint när man tar sig tid att sitta på en sten i skogen.


Åtminstone en liten stund… Skog på recept. Som rehab. Det skulle jag vilja ha!

Friluftsliv

En oväntad tur i skogen

Min favoritskog runt knuten har tyvärr inte fått alltför många besök de senaste månaderna. Det blir liksom inte av att man tar sig tid att gå dit, eftersom det oftast är någon som ska sova eller äta snart.

Det var det idag också. Men jag gjorde en chansning, som var riktigt lyckosam. När stor-Trollet och pappan skulle på promenad i dungen bestämde jag mig för att ta bebis i Ergobabyn och följa med, i hopp om att hon skulle hålla sig vaken lite längre innan sin sista vagnstupplur, och därmed göra kvällen lite lättare. För hon sover ju bara i vagnen… Eller hur det nu var…

Hon har i och för sig visat tendenser till att somna i bärselen tidigare, men alltid kommit på sig själv och lyckats hålla sig vaken. Fram till idag!

För halvvägs in i skogen kapitulerade hon och tvärsomnade. För att låta henne sova så fortsatte jag in i grönskan när de andra vände hemåt. Vilket innebar en hel halvtimme till skogs för mig själv (nåja, med sovande bebis på magen…). Riktig jackpot på en varm dag då skuggan bland träden var precis vad jag behövde.

skog1skog2skog3
Mumma för en stressad själ. Inte lika mumma för ryggen. Men så värt det ändå, trots svettfläckar på magen! Frågan är ju bara om man kan lyckas göra om det, för det var ju rätt mysigt!

Friluftsliv

Sommarhöst

Vissa här hemma hos oss längtar efter att få sätta på sig mössa på dagarna, och har blivit lovade att man får det när det blir höst… Så eftersom det är höst nu men fortfarande inte mössväder kom den självklara kommentaren att ”då är det väl sommarhöst nu”.

Så klockrent på något vis och jag har kommit fram till att jag gillar sommarhöst. Det blir inte så varmt som under högsommaren. Morgnarna är härligt krispiga. Solen lyser från klarblå himmel men blir aldrig sådär stekande stark. Alla insekter har börjat somna. Sommarhoest2Sommarhoest3

Och nästan härligast av allt: man kan fortfarande kvällsyoga utomhus utan att tänderna skallrar och fingrarna tappar känseln!

Uteyoga

Friluftsliv

Skogspromenad i september

Så är det ny månad igen och kalendermässigt en av mina favoritårstider. Vädermässigt känns det däremot fortfarande som sommar även om gula löv syns här och var, och vindarna ibland övar inför höststormarna.

Som vanligt promeneras det en del här. Och funderas. Faktiskt osäker på om det är promenerandet eller funderandet som dominerar… Ofta görs det samtidigt och det är många saker som far runt i mitt lilla huvud. Eller egentligen är det nog bara en sak, fast ur många olika vinklar.

Idag drog vi hur som helst till skogs igen. Det är liksom minst störningsmoment där, som kan riskera att väcka världens (på dagtid) mest lättväckta bebis.

Trots miljarder inte alltid så upplyftande tankar, så lyckas jag ändå se en hel del i skogen. Sånt som inte var där när jag gick där sist för någon dag sedan.



Jag och vagnen, och stigarna, var oss däremot ganska sig lika. 


Vi ses nog snart igen, kära skog!

Friluftsliv

En tur till Torpön

Vissa ställen har jag inte så höga förväntningar på. Mer än att de ska vara typiska turistfällor med skyhöga priser och alldeles för mycket folk. Torpöns färjeläge är ett sådant ställe.

Men idag blev jag positivt överraskad. Riktigt positivt överraskad. Torpön med sin lilla vajerfärja, fina natur och helt ok restaurang var mycket mysigare än jag trodde.


Fast jag kan fortfarande tänka mig att det är en turistfälla i högsäsong. För turister i sig är ju inte alltid de mest angenäma att umgås med, särskilt inte när de kommer i större grupper…


Så länge vi höll oss på behörigt avstånd och nära naturen var det riktigt mysigt, trots regnskurar modell större.

Efter lite välbehövligt kaffe och två kulor mumsig glass (hjortron och rabarber/ingefära), bestämde sig även solen för att besöka Torpön och ön, som är den största i sjön Sommen, blev ännu finare. Lagom till vi bestämde oss för att åka hemåt igen, utan större missöden den här gången (förutom en getingstucken sambo)…

Friluftsliv

Pånyttfunna lövtunnlar

Fördelen med långa och ganska långsamma promenader är att man hinner se så mycket. Det blir lite som att upptäcka saker på nytt. 

Stigar där jag tidigare bara sprungit är nu perfekt guppiga för en skön sovstund i vagn. Nu måste jag parera stenar och rötter på ett annat sätt än om det bara är mina fötter som ska färdas på stigen.


Det känns som att stigarna förändrats sedan jag tassade där sist. Kanske har de det, det var ju rätt länge sedan jag sprang…

Men jag minns inte riktigt dessa lummiga lövtunnlar. 


Mysigt var det i allafall, och bra skydd för augustidagen som tittade fram. Dessutom upptäckte jag nya spännande sidospår som jag definitivt inte sett när löparbenen var i farten.


En bakifrånselfie avslöjade dessutom att det faktiskt är befogat att ta en tur till frisören i veckan som kommer. Börjar ju bli långhårig… Eller nåt…