Första advent a la Lite Längre

I år känns slutspurten inför julen på något sätt extra lång. Första advent långt innan november är slut och fjärde advent nästan en hel vecka innan julafton. Här hos oss har julkänslorna inte riktigt infunnit sig än, och det är precis som det ska, tycker jag. Traditionalist som jag är när det gäller storhelger. Att pynta redan i oktober (som vissa av våra grannar gjort) är inget för mig faktiskt. 

Men igår kom i alla fall ljusstakar och lite adventsstjärnor fram, med hjälp av vår fixartjej som älskar att hjälpa till med saker. Hon fick bestämma placering av stjärnor och ljusstakar och var mycket nöjd! 

Förra året hade Katrin en mysig adventsutmaning som jag gillade skarpt och hakade på, eftersom den innehöll utomhusmys. Vi tog bl a med oss varm choklad till ett närliggande fågeltorn, och filurade i friluftsområdet. Jag tipsade också om att äventyr, eller ävenflykter, utomhus, inte behöver vara så avancerade.

I år fortsätter Katrin sin utmaning som en uppmaning, för att det hon uppmuntrar till inte ska kännas som en press: Ta med en termos med valfri varm dryck och spendera tid utomhus. Låter hur mysigt som helst även i år! Fast just termosmomentet är lite svårt här, särskilt i år, med en liten vilde som absolut inte vill sitta still en sekund av sin vakna tid. Därför får vi se om termosen får hänga med ut nån adventssöndag, eller om den får stanna inne tills ute-äventyren är över. 

Utomhustid blir det mycket av här som vanligt. Det är liksom en del av vår vardag, och jag hoppas och önskar att fler inspireras till att naturligt få in utomhustid i livet. Friskluft och natur är nog bland det mest läkande som finns, det har till och med sjukvården insett.

Min utomhustid såhär på första advent blev:

En timmes promenad längs Motala ström och genom äppelträdgårdarna vid Cloetta i en fantastisk soluppgång, för att den vilda bebisen skulle sova lite innan fotografering av de små. Hon bestämde sig för en väldigt liten tupplur…

En dryg halvtimmes utomhusbus i närliggande skog och lekpark med stor-Trollet innan vi gick in och bakade pepparkakskladdkaka med lingongrädde till adventsfikat.

En till promenad, den här gången i solnedgången, och i nästan full storm, för att bebis skulle slumra lite till.

Totalt nästan tre timmar utevistelse i rörelse. Utan att egentligen anstränga mig för att få till det. De dagar vi anstränger oss blir utevistelserna betydligt längre, och såklart ännu mer uppfriskande.

Varför jag inte har några bilder på de fina promenaderna och utebuset? För att mina fingrar nog skulle trilla av om jag försökte fotografera i storm. De tål inte kyla längre, och värmevantarna (årets bästa köp!) var på laddning…

Ha en mysig, lugn advent nu, med mycket utevistelser och termosar med varmt i!