Jag tog en titt på inlägget jag skrev i början av mars för att se vad jag lovat mig själv och vad jag hållit. Måste erkänna att jag nästan helt glömt bort MammaMage-appen. Och de där pullupsen mot vardagsrumsbordet… Inte ägnat dem en tanke!
Det jag däremot lagt ner ganska mycket tid på är det där handståendet. Jag har en app med dagliga övningar som bygger upp mot att kunna pressa sig upp till handstående. Det är jag långt ifrån, men jag har blivit mycket starkare i skulderpartiet. Även om jag senaste veckan känt att axlar och skuldror behövt vila, och också har låtit dem göra det. Vila är ju minst lika viktigt!
Idag var jag på lunchpass för första gången på länge och märkte att styrkan var betydligt större än sist jag var där (förmodligen nån gång i februari, med tanke på att vi kört vab-mars). Men där jag märkte det mest var faktiskt nu ikväll när jag gjorde ett kundaliniyogapass som avslutades med nedåtgående hund. Inga vobblande axlar! Överhuvudtaget inte! Det finns liksom muskelstyrka där nu som stabiliserar axlar och skuldror. Häftigt!
Vad gäller utmaningar framöver så är det ju tydligt att jag kanske inte ska trycka in en hel massa olika samtidigt, det borde jag ju insett redan från början! Så jag nöjer mig nog med bakläxa på MammaMage-frekvens och fortsätter mitt upp-och-ner-strävande i april tror jag.
Sedan kommer jag ju göra en massa annat än då, men det är mest där jag behöver kontinuitet tror jag. Löparskorna har luftat sig flera gånger i mars faktiskt. Senaste gången dessutom med framgång (dvs inget knä-ont under tiden eller efteråt), så det finns hopp för lite okomplicerad utomhusträning också! Kanske kan jag tacka handståendet även för det?? Starkare bål, ni vet…
Heja för framsteg. Roligt att se att det händer saker.
Tack! Man borde nog bli bättre på att lägga märke till de där små förbättringarna också. Närvaro, liksom.