#lördagslyx

Idag var det dags för en joggingtur igen. En liten stund för sig själv sådär på lördagmorgonen är verkligen #lördagslyx för mig! Idag var det nog lite lyxigare än vanligt faktiskt, för världen var sådär fantastiskt vintervacker.

Jogg-mässigt så ökar jag sakta men säkert. Kom upp i 20 joggminuter i dagens pass och kände mig som vanligt mycket piggare efteråt än innan jag kom iväg. Jag kände också en del andra saker, eftersom löpning (nåja, jogging…) är så brutalt avslöjande på något sätt. Avslöjar diverse skavanker och svagheter. Idag kände t ex att jag behöver ta mig i kragen när det gäller mina inre magmuskler. Eller snarare behöver jag bli mindre bekväm. De övningar jag regelbundet kör är nog inte tillräckligt utmanande längre utan det är dags att gå vidare för att bli starkare. Så att jag kan ha en bra hållning hela joggingturen. Inte riskera att säcka ihop på mitten så att säga.

Som tur var så märkte jag det rätt väl och det var inte värre än att jag utan problem kunde sträcka upp mig resten av passet, men jag vill liksom att det ska gå av sig själv utan att jag behöver tänka på det så mycket. Att musklerna ska vara såpass starka att de inte hinner bli så trötta att de säckar ihop om jag inte tänker på dem. Träning, träning, träning… 

Bortsett från det så var passet faktiskt nästan meditativt idag. Stundtals stigtassande, helt ensam (ja, förutom hästarna som gnäggade när jag lufsade förbi), i friskluft, på landet, med svag vintersol på näsan.