Jag börjar få ett grymt sug efter att träna sådär riktigt ordentligt nu. Liksom springa intervaller. Eller långpass eller backar. Bara att försöka lura hjärnan alltså, så att man tror att man får något som i allafall liknar det man är ute efter. Crosstrainerintervaller blev det. Efter en rejäl uppvärmning på cykeln körde jag sedan 20-40 intervaller på crosstrainern (20s snabbt/intensivt (nåja…) och 40s lugnt).
Kändes betydligt mer som träning och man hinner faktiskt få upp flåset en del på ett antal 20 sekundersintervaller, åtminstone med en liten krabat i magen. Man hinner också bli ordentligt varm, t o m svettig. Så lurendrejeriet funkade ganska bra faktiskt och det värsta träningssuget var hyfsat stillat efteråt.
Nöjt stretchande funderade jag på varför det verkar bli vanligare och vanligare att köra crosstrainern baklänges? Säkerligen bra för andra muskler än om man kör framåt, men det känns ju bara så bakvänt. Någon som har en teori?
Gör de "fel"? Baklängeskörarna.En del har helt enkelt koodinationsförmågan och tror de gör "rätt".
Jag brukar variera mest för att fötterna domnar och för att aktivera andra muskler. Men i slutändan tror jag inte det spelar så jättestor roll. Dock tycker jag det är lättare ansträngningsmässigt att köra "baklänges".
Kan ju vara så faktiskt. Jag tänkte mer att det var något finurligt som jag missat och inte alls förstått vitsen med 🙂 Har också konstaterat att det känns lättare rent ansträningsmässigt, därför förstod jag ännu mindre 🙂