Den här veckans ”annat-pass” (dvs det som inte är löpning, cykling, styrketräning eller yoga och som jag bara gör för att det är kul med omväxling), blev BodyCombat. Kombinationen ensam-hemma-på-en-fredagkväll och lediga-platser-på-Body-Combat inträffar inte så ofta så nu slog jag till och testade. Instruktören Maria varnade för att man kan behöva ge det några gånger innan man blir ”biten” men det gällde nog inte mig… Jösses, vad kul det var! Sambon har hävdat att det nog vore något för mig men jag har inte riktig förstått var han fått det ifrån. Boxas, slåss, sparka liksom. Kan det vara så kul?
Nu vet jag ju. Hur KUL som helst! Framförallt ett pass där man faktiskt blev lite trött efteråt. Och grymt svettig! Det är sällan jag blir på mina ”annat-pass” annars. Var fokuserad som aldrig förr, troligen delvis för att det var ”nytt” och koncentration därför krävdes. Hoppade ordentligt där det skulle hoppas, sparkade med mina långa spiror så långt de nådde och jabbade, krokade och upper-cuttade som jag aldrig kunnat föreställa mig att jag skulle. En fredageftermiddag efter en überstressig vecka på jobbet sitter nog det här extra bra, man får liksom ur sig alla eventuella frustrationer. Är det inte sig själv man är frustrerad på kan man ju alltid föreställa sig att det är nån annan man bankar på där i spegeln…
Japp, kommer definitivt testas fler gånger. Eventuellt försöker jag locka med mig sambon också. När nu träningsvärken försvinner, för den känner jag redan att den kommer bli grym! Vilket är skönt på nåt konstigt vis, för det är inte så jätteofta jag får det.
BodyCombat är det jag saknar allra mest sen jag slutade träna inomhus. Nu har jag ett gymkort igen och jag ska banne boka ett pass när jag är tillbaka från semestern!
Det är som fredagsfest/dans/party samtidigt som man får slå chefen och veckan på käften 🙂