Browsing Tag

mindfulness

Övrigt

Temposänkning i ekorrhjulet

Jag visste att jag nog levde på marginalen redan som föräldraledig. Jag visste också att det skulle bli värre när jag dessutom började jobba. Men jag var ändå inte särskilt beredd på släggan från ingenstans i onsdags. 

Den där släggan som gjorde att det svartnade för ögonen varje gång jag reste mig upp. Som gav mig metallsmak i munnen och gjorde att tårarna brände bakom ögonen i stort sett hela dagen. Som slängde lamslående trötthet över mig, gjorde minsta ansträngning till ett oöverstigligt maratonlopp men samtidigt höll mig sömnlös på natten med tusentals snurrande tankar.


Så det är en väldans tur för mig att det är långhelg. För nu drar jag i handbromsen igen och sänker tempot. Jag VET ju vad som behövs och saknas. För det är ju inte första gången jag är och nosar på väggen. Tyvärr. Men det här är nog det närmaste jag varit en fullständig krasch. Tyvärr. 

Så här på tredje dagen börjar jag faktiskt kvickna till igen. Efter att ha rymt till skogs. Yogat. Andats. Varit en tråkig mamma som inte lekt lika intensivt. Ätit ordentligt och rört mig i slow motion.


Och bara varit med dem som både betyder mest och ibland tar alla mina krafter. Kastat stenar och plumsat i vattnet. Kollat på hästar och traktorer. Och förundrats över hur otroligt blå Roxen är i slutet av maj.


Trots att det nånstans i bakhuvudet tickar en prestationsdjävul som säger att jag borde jobba. Jag har ju en heltidstjänst att lösa på halvtid. Så jag ligger efter. Men jag måste skärpa mig nu. För även om näsan tillfälligt är tillbaka över vattenytan så finns det inga stora reserver för att klara fullt ös medvetslös någon längre period just nu.

En tuff vecka väntar nu. Så därför är fortsatt temposänkning beordrad hela helgen. Av den enda coach jag har. Mig själv.

Övrigt

Tankar under ett äppelträd

När jag har fått kortare stunder av egentid den senaste veckan, så har jag fokuserat på att stänga av. Lagt mig i Savasana på min yogamatta med en kudde under knäna. Blundat och andats långa djupa andetag och försökt slappna av och lugna hjärnan.

Med fokus på försökt. För det har inte gått så värst bra. Samtidigt som jag tror det är väldigt nyttigt att upptäcka och bli medveten om (på ett väldigt tydligt sätt) att det inte går så bra. Att inse att det man behöver är just att slappna av, koppla bort och låta tankarna tänkas klart. Så att surret i hundraåttio sakta saktar ner, så att hjärnan löper lite mindre risk att bli kokt eller i värsta fall vidbränd.

Jag brukar älska Savasana. Lugnet som sakta sprider sig och liksom sköljer stressrester ur kroppen. I början av veckan ville jag mest därifrån. Fixa saker. Inte glömma saker. Passa på att göra. Googla sånt jag glömt. Fila på att-göra-listan. Men jag låg kvar.

Idag är det lördag och det går bättre. Jag lade mig på gräsmattan under äppelträdet. Kände vinden i håret (det lilla som är kvar). Hörde grannen slamra med hemmafix. En annan granne påbörja grillfest. Öppnade ögonen och tittade på förbiilande moln.

Ser ni vad jag såg?

Såg upp i trädkronan och tänkte att det blir nog ett bra äppelår, det här. Utan att försvinna iväg alltför mycket i vad som skulle kunna göras med alla äpplen.



Slöt ögonen igen. Andades. Lät hjärnan få  pausa lite till. Kände lugnet sakta sprida sig i kroppen.



Tills min timer ringde och det var dags att laga mat…

Träning

Att prova något nytt

Just nu testar jag nya grejer varje dag, ibland inte så frivilligt. Det här att vara tvåbarnsmamma har sina utmaningar, särskilt när det ska kombineras med lite ytterligare press och stress på grund av den oavklarade cancerbehandlingen.

Men den senaste veckans härdsmältor här hemma är liksom inte så spännande eller givande att skriva om här, trots att det är veckans tema hos Bloggar om Hälsa att testa något nytt. Den nya versionen av vardagskaos får helt enkelt stanna på skrivblad där ingen läser, som terapi enbart för mig själv.

Jag skulle kanske kunna skriva om det där luriga soya-baserade yoghurtsubstitutet jag testade häromdagen för att hitta energitäta mellanmålsalternativ som inte är mjölkbaserat (eftersom jag är rätt känslig mot laktos). Men nä, den var långt ifrån god, så den är inget jag rekommenderar. Kanske snarare varnar för då…

Inte att rekommendera…

En som däremot är en hejare på att testa nytt är Bureborn, som ska testa något nytt varje vecka i år. Hittills har det blivit test av allt möjligt, från Flexpass till digital detox och P1. Lästips!

Idétorkan var länge ganska total inför detta ämne, och jag vet inte riktigt varför jag hoppade på. Men så slog det mig i torsdags, med tanke på ovan nämnda härdsmälta, vad jag behövde som mest: Ta och testa den där mindfulness-appen som jag förmodligen är typ sist i landet med att testa.

Det var verkligen mumma. Till och med de kortaste guidade meditationerna gjorde att axlarna klättrade ner ett antal trappsteg och en helt annan rymd spred sig i kroppen (känslan när spänningar man inte ens märkt bara släpper, för att man börjar andas ordentligt igen och vara i nuet).


Nu har jag ställt in påminnelser så att jag ska ta mig de här ministrarna mer regelbundet. För tydligen behöver jag påminnas. Föresatsen jag hade för ett tag sedan har inte fungerat så bra…

Vill du läsa mer på temat ”BoH testar”? Kolla hos Anna som testat att springa utan gadgets.