Bloggens betydelse och dubbelt firande

Den här veckan skriver Bloggar om Hälsa om vad bloggen har betytt för framför allt vår träning. Som vanligt kan ni hitta andra infallsvinklar på veckans tema hos de andra tjejerna i BoH, exempelvis skriver Helena om hur bloggen inte direkt påverkat hennes träning men gett henne massor av annat.  Ida berättar å andra sidan om hur bloggen faktiskt betytt typ allt för träningen.

För mig ligger nog verkligheten någonstans däremellan kan man kanske säga. När jag började blogga var det för att peppa mig själv inför genomförandet av En Svensk Klassiker. Den bloggen är nedlagd, men arkivet finns kvar. När jag startade den här bloggen var det av ren skrivklåda. Jag saknade att kunna skriva av mig på ett mer interaktivt sätt än att bara skriva (tränings)dagbok.

I huvudsak skrev jag också om träning, och under en period framförallt om löpning. Men mitt eget bloggande har aldrig påverkat min träning så mycket. Jag har inte tränat för att blogga och inte heller skrivit om allt jag tränat. Däremot är det himla kul att ha bloggen som arkiv och kunna se sin egen utveckling och läsa texter som även ganska långt efteråt faktiskt är tänkvärda för mig själv. Mentalt har bloggen däremot betytt väldigt mycket, särskilt det senaste året, vilket jag också gästbloggade om hos Anna på beautifullife.se för ett tag sedan.

Något som däremot påverkat min träning massor är bloggläsande. För när jag själv började skriva började jag också läsa andra bloggar. Lära känna folk på distans, och få massor av träningsinspiration. Hittat lopp och upptåg jag nog aldrig hade hittat annars. Faktiskt kan jag ärligt säga att utan bloggläsande, och interagerande, så är det en hel hög träningsrelaterade saker jag aldrig hade gjort. Jag hade jag inte åkt på löparläger och fått en helt annan syn på min löpning. Jag hade heller aldrig åkt på event som Blogger Boot Camp eller BBC Mamma. Eller vågat mig på att nästan försöka springa ultra.

Om det inte vore för bloggen och därmed bloggläsandet, så hade jag heller inte hittat fantastiskt kompetenta människor som bl a hjälpte mig tillrätta med problem som jag trodde vad i stort sett olösliga, och där lösningen gjorde att jag kunde hitta energi och glädje i träningen igen.

Hade det inte varit för bloggens existens så hade jag heller inte hittat det som för ett år sedan blev till Bloggar om Hälsa, och det härliga gäng som nätverket består av. För idag finns det dubbel anledning att fira: BoH firar ettårsjubileum, och jag firar min födelsedag! Hurra för oss!