Övrigt

Blogger Boot Camp 2015 – min upplevelse

Jag vet inte riktigt hur jag ska börja det här inlägget. Eller hur jag ska lägga fram det. Det finns så mycket jag vill ha med, men samtidigt vill jag inte att det ska bli långrandigt. För det ska ju spegla dagen! Och den var ju allt annat än långrandig!
Alla deltagare. Foto: traningsevent.se

Kanske blir det så svårt för att det överträffade alla förväntningar jag hade. Även om jag inte riktigt vet vad jag hade för förväntningar. Jag var ju inte ens säker på i fredags kväll om jag skulle åka eller inte. Veckan hade varit lite upp och ner. Jag skulle behöva gå upp så väldans tidigt för att hinna i tid. Kände mig seg, så hur skulle jag orka? Men jag packade en väldans massa träningskläder, smådrällde lite hemma, funderade mer på hur jag skulle orka och så ställde jag väckarklockan. 04.10. Då hände något i huvudet. Det här blir ju ungefär som ett Vasalopp. Upp innan tuppen och så på fötter en hel dag. Ja, men är det ju! Som ett Vasalopp! Det klarar jag ju, det orkar jag, och det är kul! Stooor skillnad mentalt!

Min fina namnskylt, som jag faktiskt vann pris för! Foto: M. Eklund

Pirr i magen, soluppgång över E4-an och frukost på Nyköpingsbro (medhavd). Glad att jag valde ta BBC-bussen från hotellet och inte köra inne i innerstadsröran. Mysigt och härligt mottagande och direkt pladder med bl a en annan Malin. Sedan drog dagen igång med ett brak och spelas i mitt huvud upp som ett enda härligt sammelsurium av glädje, skratt, musik, krispig solig utomhusluft från klarblå himmel, bubblande med okända, ett evigt ätande, en allt tröttare kropp och timmar som bara försvann för att det var så ROLIGT!

Mitt i flashdancandet. Foto: M. Eklund

Det känns som att jag dansade (bort) hela dagen. Både för att de två passen med dans (först med energiknippet Oscar Jöback, sedan med proffsiga Annika Sjöö) är de som sitter starkast kvar i minnet, men också för att det är dem kroppen känner av. Hur är det möjligt att få sådan träningsvärk i musklerna i fotlederna?? Precis som Johanna skriver, så är känslan även hos mig efter de passen att jag bara MÅSTE börja dansa fram i tillvaron lite mer. Ah, börjar le för mig själv bara av tanken på skuttandet i stora salen och alla supersnygga moves vi gjorde (eller trodde vi gjorde…). Det rycker i de ömma fötterna och jag vill dansa mer, mer, MER! 

Efter en knapp timmes jive-ande. Foto: funktionär

Oscar Jöback in action. Foto: traningsevent.se
Foto: traningsevent.se

Jive explosion med Annika var som en flashback till Lindyhop-tiden, även om jive är en betydligt rappare och kvickare. Men movesen är ganska lika, vilket kan vara både bra och dåligt för en ”gammal dansräv” som jag. Lätt att falla in i invanda mönster, vilket syns på bilderna. Mer lindy än jive över den hållningen…

Jive explosion. Foto: traningsevent.se

Det jag tar med mig från danspassen är en sprittande, sprudlande, glad och lycklig känsla i hela kroppen! Och det roligaste var att det kändes om att alla som var på de passen fick den känslan och verkligen släppte loss. Ingen som liksom var sådär svensk och höll igen för att inte sticka ut. Kanske är det det som är så karakteriserande för BBC, att alla verkar känna sig hemma och kan vara sig själva!
Men så gjorde jag ju faktiskt mer än bara dansade. Dagen började utomhus (perfekt val för mig, eftersom det då fortfarande var kallt och krispigt ute, jag som gillar vinter!). Isbrytande pass där vi fick brottas och kramas med varandra, kräla på frusen gräsmatta (hej, gigantiska blåmärken på knänas insidor och utsida lår!), bära varandra på ryggen uppför en lång backe och stå på händer mot varandra. Nånstans här tror jag att jag tappade ett örhänge, och också tappade all nervositet över att inte orka tillräckligt. Jag menar, jag bar en vuxen man uppför en backe! Jag orkade det! Fräckt… Passet var väldigt kul och man fick bli ordentligt skitig, det gillar jag!
Ett pass som däremot inte lämnade något större avtryck hos mig var Barre Move. En slags blandning av balans, rörlighet och styrka mha pinne och balettinspirerade rörelser. Kanske var det för att jag stod långt bak och inte riktigt såg alla rörelser (men det var å andra sidan tur, för då störde jag ingen annan när jag stapplade hit och dit). Eller för att yoginin i mig är van att göra vissa av rörelserna långsammare. Eller för att jag helt enkelt har ganska dålig balans och därför hade svårt att hänga med. Det verkade som de flesta andra gillade passet. Det var i alla fall rätt skönt med ett lugnare pass som alternativ strax innan lunch.

Rörlighet med en pinne. Foto: M. Eklund

Över lag tycker jag att jag gjort rätt kloka val av pass också, eftersom jag lagt in en föreläsning med Uppochhoppa-Sofy herself på eftermiddagen, och sedan avslutade med yinyoga för Sofie Ringsten. Fortfarande ganska varm i kroppen efter förmiddagen fascinerades jag av hur annorlunda yogan blir med mjuka, varma, medgörliga muskler och leder jämfört med hur det kan kännas exempelvis en tidig, kylig decembermorgon. Jätteskön avslutning på dagen och känslan i bussen på väg tillbaka till hotellet kan nog bara beskrivas som HELNÖJD. Och glad. Över passen, men framförallt över att få träffa så många av dem jag bekantat mig med via bloggar på riktigt. Anna t ex. Pernille också, som jag träffade första gången på löparlägret i Halmstad. Och Elin och Helen. Och Elmina. Och… Kommer nog spana på lite nya bloggar framöver också!

Sitter fortfarande här med en känsla av att inte kunna få fram rätt känsla av dagen. Men det kanske är så att det inte riktigt går att förmedla, utan att det måste upplevas. Så det kanske är det som får bli slutpoängen till er som läser och inte har testat: Åk på Blogger Boot Camp om du får chansen, det är en upplevelse man kan leva på länge! Och till er som var där, både er jag kramades och babblades med, alla ni andra som gjorde dagen till en glad, peppig, härlig dag, och såklart Sofia och Mela på Träningsevent, tack för ett minne för livet!

Min namnskyltsvinst. Foto: M. Eklund

0

You Might Also Like

3 Comments

  • Reply
    JoHo
    18 mars, 2015 at 21:07

    <3 Vilken HÄRLIG läsning!! Det ÄR så roligt med BBC. Rolig. Jobbigt. Skrattigt. Härligt att du känner samma 😀 😀

    • Reply
      blue_malin
      28 mars, 2015 at 17:37

      Tack! Kul att känslan gick fram 🙂

  • Reply
    Ett trots allt händelserikt 2015 | Lite Längre
    31 december, 2015 at 19:38

    […] du något 2015 som du aldrig gjort förut?  Ganska mycket. Var på Blogger Boot Camp för första gången. Sprang mitt första riktiga terränglopp. Blev gravid med mitt andra barn. Hade ett tag tre […]

  • Leave a Reply