Övrigt

Träningskläder jag minns

Trots att jag skrev häromdagen att jag inte känner mig som en som tränat hela livet, så kommer jag ändå på att jag har en massa minnen av träningskläder av varierande snitt och kvalitet(ibland nästan sådana flashbacks att man får rysningar…). Så den här delen av bloggutmaningen i juni blir helt enkelt en topplista över de tre mest minnesvärda skapelserna:

1. Vita USA-sockor matchat med metallic-glänsande blå cykelbyxor. Det här var nog i gränslandet mellan mellanstadiet och högstadiet, typ. Så det är inte otänkbart att jag matchade det med krusat hår och hårdsprayad lugg, eller så kallade buggskor. Vem kom egentligen på de där strumporna? Och varför hette det cykelbyxor? Mummelbyxor, kallades de av min mammas kompis. ”Man ser hur läpparna rör sig, men man hör inget”.
2. Jazzbyxorna. Svarta och glansiga. Lite för korta eftersom jag är lite för lång för standardlängd. Mitt första försök till egen träningsgarderob, när jag flyttade hemifrån. Aerobics med spegelskräck. 
3. Träningsoverallen i WCT. Svart med neoninslag. Eller turkos med lila inslag (japp, det fanns två). Matchad med vit bomullst-shirt. Standardoutfiten på dansträningarna under en period. Högst opraktiskt men ack så moderiktigt.
Jag undrar just vad jag kommer minnas vid en ny tillbakablick om tjugo år? Framförallt: vad kommer jag träna i då??
0

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply