Övrigt

Isbjörn

Alltså den här fuktiga värmen. Visst är det skönt på sätt och vis att vintern släppt sitt ovanligt långa och hårda grepp. Visst är det fint med all grönska, backarna fulla av vitsippor och gullvivor. Lite sol på näsan skadar nog inte heller. Men klibbvärmen?? Räcker det inte med sol och hög, klar vårluft?

Känner mig snudd på kokt varje morgon när jag vaknar (nåja, idag var det bättre) trots ihärdiga vädrings- och nerkylningsförsök innan läggdags. Flämtar så fort jag rör på mig (jaja, jag vet att jag kanske gör det ändå just nu, men hade gjort det även annars) och svetten kryper fram nästan bara av att sitta still.

Många bekanta sprang Göteborgsvarvet i lördags. I stort sett alla på betydligt sämre tid än vad som är normalt för dem. På grund av den klibbiga värmen. Kan bara föreställa mig hur jag skulle ha tacklat det. Eller, jag vet ju att min kropp inte klarar det särskilt bra. Undrar ibland om jag är ovanligt vätskekänslig och därför blir till en flämtande klump i värme och fukt. Eller om jag har ovanligt lätt för att svettas och därför blir lättare uttorkad och därmed hängig. Eller om jag helt enkelt egentligen är en isbjörn i en människokropp och borde flytta till kallare breddgrader där jag också kan hitta lite snö året om (jaja, jag vet att det kanske inte är helt enligt normen att tänka på skidåkning när vintern precis försvunnit…).

0

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply