Jag har rätt svårt att föreställa mig hur livet ser ut om tio år. För tio år sedan hade jag ingen susning om att jag skulle bo i hus, ha barn, chefsjobb och kunna göra en kråka. Eller att jag skulle ha åkt flera Vasalopp, sprungit flera Lidingölopp och vandrat själv i fjällen en hel vecka. Eller att jag skulle lagt en massa andra konstiga erfarenheter i väskan, varit i både Mellanöstern och USA en hel massa gånger, suttit fast i askmoln och startat blogg.
Tankar
Just nu känns det som svårare än magi att kunna få till någon träning alls. Kanske är det så jag får se det – att de där perioderna när allt bara flyter på och jag alltid tycks ha (ta) mig tid för träning faktiskt är magiska på något sätt.
Det här måste ju bara bli en lista, en riktigt klassisk etttillfemlista!
![]() |
Träning är Wow! Foto: M. Eklund |
4. Barnabus. Riktigt barnskratt. Så det kiknas. Jaga och jagas. Klättra och fånga. Kramas och skratta ännu mer. Tittut och kurragömma. Rutschkana och gunga. Linbana och sandkakor. Trehjuling, hästar och lamm.
Träning förändrar mig såklart på många sätt. Fysiskt framförallt. Det är däremot den mentala delen som (tyvärr) märks mest för min omgivning. Särskilt den här våren när förkylningar, influensor, nackspärr och för mycket jobb har avlöst varandra.
Jag ser nästan aldrig på TV numera. Men de få gånger jag faktiskt gör det (oftast på Paddan) så är det sportrelaterat. Observera relaterat.
Ser ni mönstret? Bara SVT. Bara sport kombinerat med underhållning eller bakgrundsdokumentation. Inget riktigt, riktigt TV-sport-nörderi.
Det finns en hel del saker som skulle kunna platsa i ett antal av de ämnen som är kvar i den här bloggutmaningen. Så det gäller att fokusera, prioritera och tänka till, känner jag.
Drömträning, det är för mig något som jag nästan bara kan drömma om. Som känns lite ouppnåeligt och förmodligen inte är så sannolikt att det kommer att hända. Det skulle faktiskt kunna vara många saker. Till exempel en spring-resa till New York Marathon med ett helt gäng skojiga springnördar. Hur stor är sannolikheten att jag:
1) klarar att springa marathon på asfalt inom rimlig framtid
2) lyckas få en startplats i New York Marathon
3) har haft tid att träna så mycket att jag faktiskt kan njuta av både att springa marathon och av att hänga med på de obligatoriska springsightseeingturerna
4) någon gång prioriterar mig själv så högt att jag faktiskt skulle unna mig både resan och träningsutrymmet, utan att ha dåligt samvete för att jag lämnar resten av familjen hemma och gör något bara för mig
5) faktiskt tar mig i kragen för att någon gång kunna nå en sådan dröm
![]() |
New York en annan gång. Långt ifrån marathon. Foto: privat |
Lite relaterat, men med en helt annan inriktning, är något som också skulle kunna klassas som drömträning. Upplevelsebaserad löpning i underbar miljö. Vilken dröm! Inte lika ouppnåeligt som marathon-drömmen, men ändå ganska svårnåbar just nu. Livspussel deluxe gör att det nog inte blir i år i allafall. Men drömma går ju!
Sedan drömmer jag även om andra saker, men tror jag begränsar mig så här. För den här gången!
Detta inlägg är en del av bloggutmaningen #uppochhoppaijuni
Musik är väldigt mycket minnen för mig. Jag har aldrig riktigt haft några superstora idoler (förutom New Kids On The Block en ganska kort period), utan är mer av en allätare av all sorts (i mitt tycke) välgjord musik. Har jag däremot starka minnen knutna till en viss låt så kan jag tycka att den är bra bara därför.
Lemon Tree med Fool’s Garden är t ex våren 1997 för mig. Jag sitter i mitt rum i Enköping och pluggar inför något av de sista proven på gymnasiet och funderar över den där killen på senaste studentfesten. Var han något att ha egentligen? Låttexten kan jag fortfarande utantill, hela.
Smuk som et stjerneskud, eller Fly on the wings of love, som den kanske är mer känd som, kastar mig rakt tillbaka till min första sommar i Geiranger 2000. En regnig men fantastisk sommar i ett mögelskadat hus för hotellpersonalen. Fantastiska vyer och första och enda gången jag blonderade mig!
Hermans Hermits som jag skrev häromdagen, är gymnasiegympa för mig, och Sweet Home Alabama ska helst spelas som en cover av ett bulgariskt dansband i en norsk hotellbar någonstans kring 2000-2004 (även om den också är väldigt mycket bussresa till Tyskland typ tidigt 90-tal).
Hollywood Hills däremot, hänger väldigt mycket ihop med min kärlek till Kalifornien. I en lagom stor hyrbil på I-8 West mot San Diego och sedan vidare mot Los Angeles, efter några dagars jobb i El Centro. Kompletterat med sportshopping på Roadrunner Sports och Sport Chalet på vägen.
Ska jag däremot lista musik jag tycker är bra att bara lyssna på, så blir det svårare. I lurarna (de få gånger jag springer med musik) så finns en salig blandning av tokroliga dansband (Larz Kristerz), hårdrock, Abba, Aretha Franklin, hitlistemusik och annat smått och gott som funkar att springa till. Ska jag bara ha något i bakgrunden (vilket inte händer så ofta numera) så väljer jag gärna Jack Johnsson, Röyksopp, Dave Matthews band eller något jazzigt.
Det sägs ju att man kan analysera folks intelligens och personlighet utifrån musiksmak. Så analysera gärna den här mixen, den som vill!
Alltså, en sommarlista med vad jag vill träna i sommar, den skulle kunna bli precis hur lång som helst. Så kanske får jag vara lite realistisk och bara lista sådant som jag faktiskt tror kan bli av. Som jag ska se till att det blir av:
- Yoga på en klippa, gärna med havsutsikt
- MTB på mjuk, barrdoftande stig
- Längre pass med racern på solvarm landsväg längs vajande sädesfält, med fikastopp på något pittoreskt ställe
- Morgonpass i utegymmet
- Många yogapass på altanen
- Stigtassarjogg med ökande längd
- Backintervaller uppför skidbacke när sommaren börjar bli till höst
- Kjolspring med linne och keps och vinden lagom svalkandes, förmodligen längs kanalen
- Mycket handstående-övande
- Simturer i sjö eller hav
![]() |
En sommarmorgon. Soligt. Lyckligt. Foto: M. Eklund |
Träningskompis… Jag måste faktiskt tänka efter om jag någonsin haft någon riktig träningskompis på regelbunden basis. Jag gillar ju verkligen att träna själv. Få tid för mig själv och liksom försvinna in i min bubbla och bara köra på efter eget huvud. Inte behöva tänka på att anpassa tempo, fart eller tidpunkt efter någon annan utan ta det helt och hållet när och hur det passar mig och mitt liv.
![]() |
|||
Tidig morgonträning i skogen. Med mig själv som träningskompis. Foto: M. Eklund |
Kära gymnasiegympaläraren,
Att vi ofta skulle åka skridskor och ”lära av duktiga Cissi som liksom din dotter är en lovande konståkerska” höjde inte heller motivationen. Att huvudstående och knipövningar behövde göras ofta och var särskilt bra för kvinnor trodde jag inte en sekund på, och särskilt skeptisk var jag till att man behövde ägna gympalektioner till detta. Numera kniper jag varje dag så du kan vara lugn. Huvudstående, däremot, ingår fortfarande inte i min repertoar.