Browsing Tag

ICA-klassikern

Träning

Den där ICA-klassikern

Alltså, utan att jag riktigt insett det själv, så har jag helt och hållet missat ett delmoment i ICA-klassikern. En riktigt fet DNS helt enkelt. Dessutom på den del som jag tyckte var absolut enklast i den riktiga Klassikern: simningen.

Ska jag vara helt ärlig så har jag glömt bort den. Förmodligen för att den liksom inte passar in i min vardag för tillfället. För egentligen tycker jag ju det är skönt att simma. Jag älskar att paddla kajak och brukade vara rätt grym i roddmaskinen också. Men det var innan barnen. Nu är det sällan det egenutrymmet finns. Eller i allafall sällan det prioriteras. Eftersom det kräver avtal med övriga familjen, och mer planering än att bara snöra på sig ett par löparskor eller göra lite armhävningar i förbifarten.

Fast just simning har jag nästan varit i närheten av. Stor-trollet har gått på minisim i höst så vi har lekt och plaskat i simhallen flera gånger. Dock lämnar jag henne inte åt sitt öde för att själv nöta längder vid de tillfällena…

Fast ibland är lek- och plask och hopp- och skutt med energisk tre-åring nästan mer ansträngande än lite meditativt bröstsim. Rörelse som rörelse, liksom. Något ICA-klassiker-Vansbrosim blir det ju däremot inte av plaskandet, eller av allt annat jag gör i vardagen. För även om syftet med den är att få folk att röra sig, så måste vi ju ändå hålla oss till reglerna. Åtminstone liiite…


För även om det är ganska blött i skogen ibland, så kan det nog ändå inte räknas som simning…

Inför nästa moment, Lidingöloppet, så får jag nog däremot snarare omvänt problem, och riskerar att bli färdig väldigt fort. Eftersom jag går så mycket, och promenadkilometrar också räknas. Så där funderar jag på att sätta upp lite hårdare regler för mig själv. Mer om det i ett annat inlägg!

Tävling

Ica-klassikerns Vätternrunda: DNF

Nu är tiden ute på riktigt. Trots dispens blir det mitt andra DNF nånsin (det första var Vasaloppet 2008 när jag blev tagen av repet i Risberg).

Kanske inte så förvånande med tanke på omständigheterna.Eller egentligen med tanke på praktikaliteterna. För faktiskt så hade det rent fysiskt inte varit något problem att genomföra. Det är tiden som saknats. Extra egentid. För cykling är ju inte helt enkelt att genomföra med spädis på släp.

Eftersom jag inte ställt några krav och satsat på det, så känns det heller inte så frustrerande att ha dragit på sig ett DNF. Frågan är nog mer hur jag ska göra med resterande delar. Om jag ens ska starta, eftersom totalklassikern är bortom räddning för den här gången.

Det vore kul att se om jag kan få till den prioriteringen av mig själv. Simningen är ju så kort så det krävs ju inte direkt så många tillfällen. Löpningen är inga som helst problem, eftersom jag går oc småspringer mest hela dagarna. Till vintern och skidåkningen borde nog tillvaron ha ordnat upp sig så pass att det också ska kunna ordnas. Förutsatt att jag håller mig frisk såklart.

Jaja, får se hur det blir. Om inte annat så är det en morot att få in annan rörelse i vardagen än bara traskande med vagn, bärande av barn och sen kvällsyoga…

Träning

Min nya träningskompis

Det går inte direkt supersnabbt framåt med min Ica-klassiker, pga de senaste månadernas prövningar. Men det går i alla fall sakta åt rätt håll, och tills sista tävlingsdagen är kommen finns fortfarande en (mikroskopisk) chans att jag tar mig i mål på en Vätternrunda. 

Om jag gör det, så är det nog mycket tack vare ett av sambons senaste shoppingförslag…


En skönhet med SPD-pedaler, som numera omöjliggör spontanyoga i det överblivna rummet vi kallar träningsrum, men som mest används för att dumpa tvätt och viktiga saker i… Numera kan jag  istället trampa loss benen där på kvällarna, och låtsas att det är racern eller MTBn jag faktiskt fixat till för säsongen, och fantisera om lite mer natursköna omgivningar.

Korta snuttar för att rensa huvudet har det blivit hittills. Förhoppningsvis blir de längre vartefter orken återvänder.

En hjälp att få kilometrar i benen och in på Ica-klassiker-kontot. Smidigt, men ändå inte lika härligt som riktigt utomhustramp…