Browsing Category

Hållbarhet

Hållbarhet

Hur du tar dig lite längre mot en hållbar garderob

Kläder, och framför allt vår överkonsumtion av kläder, är en av de saker som gör att många av oss orsakar ohållbara klimatavtryck. Därför är det ett område där vi kan göra stor positiv skillnad genom att förändra vårt beteende. Faktiskt genom varje steg vi tar – för man behöver liksom inte gå från storshoppare till trashank för att det ska räknas… Så idag tänkte jag bjuda på ett ganska matigt inlägg om hur du tar dig lite längre mot en hållbar garderob, och vad klimatet OCH du har att vinna på det.

När jag har hållit hållbarhetsworkshops på jobbet brukar vi prata om tre sätt att gynna klimatet: Stop – Less – Different. Du kan alltså sluta göra saker, göra mindre, eller göra annorlunda. Alla saker bidrar! Även om Stop ofta är det som ger allra störst effekt. Men alldeles oavsett – att förändra sin klädkonsumtion och därmed skapa en mer hållbar garderob är positivt på så många sätt!

Guiden här nedan tar dig steg för steg genom anpassningen – så börja där du är. Har du redan klarat av de första stegen, så hoppa över dem och fortsätt läsa där du behöver komma vidare. Om du redan kommit långt på väg kan du kanske istället tipsa någon du känner om att ta del av guiden.

haallbar garderob 1

Hur du tar dig lite längre mot en hållbar garderob

Fokus i den här steg-för-steg-guiden ligger i att kunna göra skillnad oavsett var du befinner dig. För allt gör liksom skillnad! Medvetenhet är nyckeln, och den största förändringen sker i ditt huvud. När du väl har börjat blir de följande stegen inte så svåra, eftersom du kommer att märka de positiva effekterna redan från början.

Det första steget mot en hållbar garderob – inventera och analysera

Bara genom att ta en rejäl titt i garderoben brukar de flesta få sig en tankeställare. Har du ens koll på allt du har där djupt ner i gömmorna? Finns det saker som du inte använt på ett eller till och med flera år? Hur ofta köper du nytt bara för att garderoben är så full att du inte hittar vad du letar efter? Eller för att du tror att du nog behöver ett par till svarta byxor – fast du redan har fem eller fler? 

Man brukar prata om att vi ofta köper saker vi villhöver – till skillnad från behöver. Sådant vi på något plan intalar oss själva att vi behöver, men egentligen inte har något verkligt behov av. För vem behöver egentligen t ex över femtio par skor (som jag hade en period för ett antal år sedan)?? Fundera över vad det är som egentligen triggar att du köper nya kläder, så att du kan coacha dig själv till att kanske köpa lite mindre på nästa shoppingtur, eller till och med avstå helt från att köpa under en period.

Det här steget kan vara en ganska ordentlig ögonöppnare, särskilt för den som är en storshoppare. Då kan det vara bra att hålla i åtanke att syftet ändå är att bli mer hållbar – oavsett var du börjar. Det kan liksom bara bli bättre!

Det andra steget mot en hållbar garderob – skapa plats och rensa

Om du är det minsta som jag, så har du förmodligen långt ifrån brist på kläder och skor. För några år sedan fick jag knappt plats med allt i garderoben om allt (eller t o m det mesta) var tvättat. Galgarna var ständigt slut och det kändes nästan jobbigt bara att öppna och försöka hitta något. Ändå har jag aldrig varit någon storshoppare. Fast samtidigt inte heller varit en sån som rensat så värst mycket. Förrän jag blev gravid första gången och insåg hur få plagg man faktiskt klarar sig på, åtminstone i perioder eller säsonger.

Så när du har kartlagt utgångsläget är nästa steg framförallt att börja använda det du faktiskt har. Men lika viktigt kan det vara att börja skapa plats och rensa så att du får en bättre översikt över vad du har. Jag brukar numera försöka rensa två gånger per år – samtidigt som jag byter säsong i garderoben. Tjocka tröjor och strumpbyxor brukar få flytta ner i källaren på våren. Shorts och sommarklänningar får göra samma på hösten. På det sättet blir det ännu lättare att få mer plats och översikt.

När jag rensar, så brukar jag dela rensningen det i tre delar: det jag vet att jag använder (som får stanna kvar); det jag är tveksam om (som får läggas undan på prövotid); och det som kan rensas ur direkt. Det utrensade brukar i sin tur delas upp i säljbart (läggs ut på Tradera eller Sellpy) och inte säljbart (lämnas i återvinning eller till bättre behövande). Plaggen som lagts på prövotid får vid nästa rensning genomgå en ytterligare prövning innan de får stanna kvar – eller rensas bort.

I det här steget är det viktigt att också att ha det första stegets slutsatser i åtanke. Detta så att du inte fortsätter köpa på dig en massa saker du villhöver och fyller den nyvunna platsen med sådant som egentligen inte behövs. Och såklart, att du börjar använda det du behöver på ett nytt sätt. Kanske hittar nya kombinationer, eller rensar ut sådant som inte passar med något annat, eller som du inte trivs särskilt bra i. För används det inte, då är det läge att rensa ut senast i nästa halvårsrensning. Vartefter garderoben blir mer genomtänkt och speglar mer av DIG, så borde också rensningarna börja gå lättare och lättare.

Det tredje steget mot en hållbar garderob – vårda det du har

När garderoben väl börjar innehålla det du verkligen behöver och gillar – då är det dags att börja fundera över hur du tar hand om det du har i den. Kanske är det självklart, men för många tror jag faktiskt inte att det är det. Dessa punkter är mina tips som tar dig lite längre mot en hållbar garderob just gällande vård av innehållet:

  • Tvätta mindre: japp, jag menar faktiskt att du ska bli lite mindre besatt av att alltid lukta tvättmedel! För faktum är att tvättande är en av de saker som sliter mest på våra kläder och miljön. Dessutom tar det en hel massa tid från dig personligen att sköta all den tvätt du tvättar i onödan. Hänga, vika, stryka. Ja, du fattar… Om plaggen inte är fläckiga, så går de att använda nån gång till innan de slängs i maskinen. Luktar de lite unket – häng ut dem i friska luften och vädra – doftar ljuvligt!
  • Tvätta skonsammare: Se över vilket tvättmedel du använder. Framförallt – se över om du verkligen behöver använda sköljmedel (som både är allergiframkallande och förstör fibrerna i kläder så att de inte håller lika länge som de skulle kunna). Vill du ändå ha någon slags mjukgörare: använd ättika i sköljmedelsfacket. Den tar även bort dålig lukt från exempelvis träningskläder. Se bara till att ditt tvättmedel inte innehåller blekmedel, eftersom ättika reagerar med det och bildar giftiga gaser. Vill du sedan ha någon doft ändå, så komplettera istället med ren eterisk olja utan syntetiska doftämnen.
  • Laga och ändra småskavanker: om t ex dragkedjan i favoritjackan gått sönder – kolla med tillverkaren om de kan byta ut den åt dig. Om inte, så hör med en duktig sömmerska. Eller laga själv om det inte är en funktionsjacka som kräver specialverktyg. Knappar går också bra att byta. För små eller för stora plagg går att ändra (antingen själv eller genom att anlita någon som kan). Barnkläder kan lagas med lappar (något som kanske inte funkar med kontorskostymen, jag vet). Trasiga fickor kan skarvas till och bli hela. Byxor med hål på knäna kan få nytt liv som shorts. Den trista urtvättade klänningen kan bli en ny favorit med ny färg (t ex genom växtfärgning)

haallbar garderob 2

Det fjärde steget mot en hållbar garderob – låt dina inköp ta tid

När du kommit såhär långt på din väg mot en mer hållbar garderob börjar det bli dags att verkligen ändra dina köpvanor. Det är nu du kommer att kunna göra riktigt stor skillnad. Både för dig själv, din plånbok och för miljön och klimatet. Du kommer nämligen upptäcka att du faktiskt sparar en hel massa tid OCH pengar genom att fokusera på att hitta det du verkligen behöver – istället för att köpa saker som inte passar helt, eller som du tröttnar snabbt på, och som sedan behöver underhållas, vårdas eller återvinnas/säljas.

Det är verkligen en mental omställning att låta saker ta tid. Vi är så vana vid att kunna gå in i närmaste webshop eller butik och köpa det vi fått en impuls om att vi behöver. Därför kan det krävas en hel del viljestyrka och tålamod att vänja sig av med det. Men när det väl är gjort så betalar det sig. Särskild om du väljer att satsa på plagg av god kvalitet och tidlösa modeller. De håller rent bokstavligt längre, tål slitage och tvätt bättre och har oftast även bättre reparationsgarantier från tillverkaren. Så fastän de kanske är dyrare i inköpspris, betalar det sig i längden eftersom du inte behöver köpa nytt lika ofta. 

Det femte steget mot en hållbar garderob – köp second hand

Det här steget kan för många vara en stor utmaning, medan det för andra är ett välkänt nöje. För dig som kanske fortfarande tycker att second hand känns lite sunkigt, eller som något som är bara för dem som inte har råd med nytt, så kanske det tar ett tag att vänja sig. Men det är trots allt det allra bästa både för din plånbok, för klimatet, och därmed i förlängningen för dig och för kommande generationer.

Även här gäller tipsen från steg fyra – satsa på kvalitet. Vi har t ex köpt begagnade skalkläder till barnen. Trots att de kläderna redan är använda till flera barn, ser de i princip nya ut. Till en bråkdel av nypriset, och med jämförelsevis obefintligt klimatavtryck. Barnen gillar det och tycker det är mysigt när de får vara med i ”spänningen” i Tradera-auktioner, och välja själva i det allt större begagnat-utbudet.

haallbar garderob 4

Begagnad märkesjacka, luvtröja på den stora. Ärvt galonställ på den lilla.

Till mig själv har det varit svårare att köpa begagnat, särskilt när det gäller byxor, eftersom jag är så lång. Men i kombination med att låta det ta tid, så har jag faktiskt lyckats hitta t o m jeans. Det säger inte lite när det gäller mig! Jag hade is i magen länge trots att behovet började bli akut då mitt enda par kontorsjeans började falla i bitar. Men strax innan jul hittade jag äntligen ett par sköna, välsittande jeans på Tradera, för 200kr. Mycket nöjd och hoppas de håller länge!

haallbar garderob 5

Har du kommit så här långt så har du verkligen tagit dig lite längre mot en hållbar garderob. Förmodligen har du gett dig själv både ekonomiskt och tidsmässigt utrymme till att prioritera andra saker, samtidigt som du gjort en stor insats för klimatet. Känns fint i maggropen va?

Om du har några frågor eller vill ha mer specifika tips, så lämna gärna en kommentar!

 

Hållbarhet

Hållbarhet 360°: helhetsperspektiv på hållbarhet

De senaste åren har jag passerat många epitet med prefixet klimat: klimatängslig, klimatnörd, klimataktivist, klimatfrustrerad och klimatengagerad. Faktiskt också klimathoppfull av och till. Det är en fråga som tänder en stark eld i mig, och som jag faktiskt har jämförelsevis stor kunskap om. Men även hållbarhet i stort ligger mig varmt om hjärtat, och för mig är det så självklart att alla sorters hållbarhet hänger ihop. På individ-, organisations-, samhälls- och klimatnivå. Så idag tänkte jag förklara lite mer hur jag tänker när jag tar ett helhetsperspektiv på hållbarhet.

Jag har tidigare berört det litegrann på min Instagram (psst, klicka på bilderna så kommer du till respektive inlägg!), men det kommer liksom inte helt fram i några korta Instagram-inlägg. Grundtanken är att alla perspektiv har något att vinna på hållbarhet och mitt resonemang tar avstamp i min bakgrund som såväl yogalärare som ekonom, chef och ledare, och hållbarhetsinspiratör. Kanske är det den kombinationen som gör att jag kan ta ett helhetsperspektiv på hållbarhet. Jag är ändå trots det förvånad att inte fler dragit samma parallell och insett att det faktiskt bara finns fördelar med att tänka helhet kring hållbarhet.

helhetsperspektiv-paa-haallbarhet 1

För mig är hållbarhet så mycket mer än miljö- och klimatfrågor. Allt hänger liksom ihop. Det du gör för din egen hälsa och personliga hållbarhet är oftast också bra för samhället, och för klimatet. Och omvänt: det du gör för klimatet och miljön är oftast också bra för din egen hälsa, hållbarhet, och faktiskt också ekonomi.

Samma logik går att applicera på företag och organisationer. Väljer man att satsa på hållbara medarbetare så innebär det i förlängningen inte bara fördelar för individen (i form av t ex bättre hälsa och balans i livet) och företaget (i form av t ex bättre effektivitet och lönsamhet och nöjdare medarbetare) utan för samhället i stort, t ex i form av minskade sjukskrivnings- och vårdkostnader. Förmodligen ger det även klimatvinster tack vare att en hälsosam och nöjd medarbetare ofta har större utrymme för att prioritera egna hållbara val. Samt att företaget har ökade möjlighet att tack vare idéer och innovationer från de hållbara medarbetarna bli mer klimatsmart.

Hållbarhet 360°: helhetsperspektiv på hållbarhet

Jag kallar det här tänket för hållbarhet 360°, just för att belysa att det som är hållbart ur ett perspektiv nästan alltid är det ur alla andra perspektiv också. Dessutom oftast även positivt ut en ekonomisk synvinkel. Ett helhetsperspektiv på hållbarhet helt enkelt!

helhetsperspektiv-paa-haallbarhet 2

Oavsett i vilken ände man börjar så ger det positiva ringar på vattnet på de andra perspektiven. Ett exempel som jag ofta brukar ta, och som jag berört lite ovanför är detta:

Vi måste sluta överkonsumera och bara köpa det vi VERKLIGEN behöver. Vi behöver bli bättre på att laga, låna, återanvända och köpa begagnat. I mina ögon är detta positivt på i princip alla sätt: när vi konsumerar mindre får vi mer pengar över. Då kan vi välja att jobba mindre, och får mer tid till annat. Jag jobbar t ex inte heltid och väljer att lägga mer tid på relationer, träning, att vara utomhus, laga mat från grunden, vidareutbilda mig och återhämta mig. Dessutom innebär det för mig 20% mindre bilpendling till jobbet, också en bra hållbarhetsgrej.

Om fler gjorde så, skulle stressrelaterade sjukdomar minska och samhället skulle få minskade kostnader för bl a sjukvård och sjukskrivningar, något som är ett stort problem idag. Planeten skulle förstås jubla. Säkert skulle en del företag dock gå omkull; de som enbart har ohållbar masskonsumtion som affärsidé. Men det kanske inte är dåligt å andra sidan… För även dessa behöver ju ställa om, och företagare är ofta rätt kreativa och skulle förmodligen hitta mer hållbara affärsidéer. Det blir liksom win-win 360° oavsett hur man vänder och vrider på det.

helhetsperspektiv-paa-haallbarhet 3

Ett annat exempel är att vi behöver äta betydligt mindre kött för att klara klimatkrisen, och generellt äta mer närodlat. Kanske t o m odla själva. Börjar vi göra det, så blir även det positivt både för planeten OCH individen. Mer grönt och mindre kött är bra för hälsan (nej, jag säger inte att någon måste bli vegan!). Odlar vi dessutom en del själva så sparar vi både pengar, transporter och miljö. Vi får också en bättre förståelse för vad som krävs för att odla fram exempelvis mat och blir därigenom förhoppningsvis mer eftertänksamma gällande vad för typ av mat vi äter. Att odla är också något som är fördelaktigt för hälsan ur perspektivet att det ger oss både utomhustid och rörelse. För många är det en form av återhämtning att göra något praktiskt, eftersom de flesta av oss lever alldeles för mycket uppe i våra huvuden.

Kan vi inte odla själva så kan vi i alla fall köpa av lokala producenter. På så sätt kan vi både reducera utsläpp från transporter och gynna lokala företag ekonomiskt så att de kan överleva och fortsätta leverera hållbar mat. Kanske även arbetstillfällen.

Det här är bara två exempel på hur man kan ta ett helhetsperspektiv på hållbarhet. Jag skulle kunna ge massor av exempel. För jag tror att vi helt behöver ändra tankesätt för att kunna vända klimatskutan. Vi behöver lära oss att tänka annorlunda jämfört med hur vi gör idag, släppa gamla ingrodda sanningar. Inse att det liksom för det allra mesta innebär något positivt att ställa om och inte vara rädda för förändring.

Så jag måste erkänna att jag inte riktigt förstår hur det kan vara så stort motstånd mot att förändra och anpassa sig till en mer hållbar livsstil. Som om det skulle vara något negativt som behöver motarbetas och ibland rentav mötas med aggressivitet. Jag ser det bara tvärtom, precis som nedanstående bild visar.

Vad skulle egentligen kunna vara negativt med att få en hållbarare värld att leva i?

Hållbarhet

Fem tips för ett lite grönare 2019

Så här när 2018 håller på att trilla över i 2019 tänkte jag att det är dags att väcka liv i den här slumrande bloggen igen. På något vis känner jag på mig att 2019 kommer handla mycket om miljö och klimat, så jag tänkte att det passar bra att börja bloggvaknandet med att bjuda på fem tips för ett lite grönare 2019.

Självklart finns mycket annat man kan göra också, men det här är fem relativt enkla tips som nog de flesta kan använda sig av för att minska sitt klimatavtryck och reducera kemikalie- och plastanvändningen.

1. Flygfritt 2019. En av de saker som nog har störst effekt för just klimatet, men som många faktiskt inte kan tänka sig. För mig är det en no-brainer – jag har inte flugit privat på flera år – men för många är det svårt att föreställa sig att inte få åka en vecka till värmen då och då.

Det är det som är en av de bästa sakerna med Flygfritt 2019: du behöver inte avstå från att resa, du får bara inte göra det med flyg. Med tåg kan man dock ta sig till både varma och exotiska platser, och får dessutom se en massa på vägen dit också! Jag kan t ex av egen erfarenhet berätta att det går att ta sig landvägen hela vägen till Turkiet utan större ansträngning!

2. Kemikalie- och plastbanta badrumsskåpet. Det kanske kan verka krångligt, men om man tar det steg för steg så kan du både minska kemikalieanvändning, reducera mängden plastflaskor och därmed också spara utrymme i badrumsskåpet. Börja t ex använda ekologisk schampotvål istället för flytande schampo. Du sparar plast, slipper bära hem onödigt vatten och din hårbotten kommer jubla när den väl vant sig. Det kommer även plånboken eftersom schampotvål är väldigt drygt.

Ett annat tips är att byta ut din vanliga deo mot en naturlig utan massa skadliga kemikalier. En krämdeo i fin liten glasburk funkar toppen, och täpper inte till porerna i armhålorna. Det tar ett tag innan kroppen vänjer sig, men det är sååå värt det!

3. Ha alltid med dig din egen take-away-mugg i väskan. När kaffesuget smyger sig på behöver du inte ta en engångsmugg utan kan be dem hälla upp i din egen, som dessutom håller värmen betydligt bättre. Är du ett kaffemonster som jag, så kan du spara mycket plast och engångssopor på detta. Jag har tappat räkningen lite nu i slutet av året, men har sparat minst 55 engångsmuggar sedan 1 april när jag började räkna.

4. Handla mat i medhavda påsar. Både kassar, och mindre påsar för det du kan köpa i lösvikt.

I början undrade kassörskan i närbutiken vad jag var för en kuf och vad jag hade i påsarna, men nu gillar de verkligen att man gör det, och butiken har också flergångspåsar man kan köpa.

Här kan man spara ganska mycket. På det jag räknat under året så har jag sparat ca 60 fruktplastpåsar och minst 100 plastkassar, och då har jag inte räknat påsar från exvis Apotek eller klädbutiker, för där har jag i princip slutat ta påsar och lägger sakerna direkt i väskan istället.

5. Konsumera mindre och/eller smartare. Sluta t ex att köpa nya böcker. De allra flesta böcker går utmärkt att låna på bibliotek, eller om man absolut vill behålla någon – köp begagnat! Tänk lite mer enligt konsumtionshierarkin, och spara inte bara miljön utan också massor med pengar!

Funderar du mycket kring miljö, klimat och hållbarhet? Har du några fina tips att dela med dig av?

Hållbarhet

Efter earth hour – det vi gör varje dag 

I lördags var det #earthhour. En timme om året när vi klappar oss för bröstet och tänker på klimatet. Såklart jättebra att det uppmärksammas! Men en timme räcker inte så långt för vår stackars planet. Ofta får Earth hour dessutom liksom lite fel fokus tycker jag, eller blir kanske snarare kontraproduktivt.

Kommuner som deltar uppmanar till att tända ljus, och delar ut gratisgrejer som tagit massor av resurser att producera, och som kanske inte ens används. Helt emot hela syftet med earth hour. För faktum är att levande ljus, särskilt om det är paraffinljus, faktiskt kan vara värre för klimatet än el, beroende på vilken el.

Just resursslöseriet behöver verkligen komma i fokus, eftersom den s k Overshoot Day (den dag varje år då vi förbrukat årets resurser) oftast inträffar tidigt i augusti. Dvs vi lever över våra tillgångar en tredjedel av året. Det låter ju lite hemskt och deppigt. Men… även om ingen kan göra allt så kan alla göra något! Därför bjuder jag idag på några enkla tips på hur man kan leva lite mer resurssnålt varje dag.

Vistas i naturen

Hur hjälper det?! Jag tänker så här: genom att uppleva naturen så som den fortfarande finns, så blir vi mer intresserade av att ta vara på den för framtiden. Så, bli en friluftsare vettja!


Ät medvetet

Här finns massor att göra, många bäckar små!

  • Ät upp maten, för det första.
  • Ät rester även om det inte är gott alltid. Därigenom sparas massor av resurser, både i livsmedelsproduktion och sophantering.
  • Ät grönsaker efter säsong. Inte heller så kul alltid, men hur kul är det att t ex bidra till vattenbrist?
  • Laga maten själv, av råvaror. Då vet du vad du äter och får dessutom i dig mindre konstiga tillsatser. Win både för sig och klimatet!

För att bara nämna något…

Investera istället för att konsumera

Köp saker av bra kvalitet. Som kan användas länge. Av märken som har eko-tänk. Vi har fått kommentarer att vi köper för dyra kläder till våra barn. Men exempelvis Gneis-overallen som slitits dagligen i en hel säsong ser inte ens använd ut och kommer kunna användas av lillasyster också, och säkerligen någon mer. Istället för att vi skulle ha behövt köpa nytt till bägge och kanske även byta under säsong. Både dyrare och mer resurskrävande i längden.

Tänk också på att köpa sådant som modemässigt håller mer än en säsong. Klassiker liksom. Som håller färg och form. Så slipper du falla för reafynd som bara håller nån tvätt och inte tål att visa sig i nästa år. Jag har en del tröjor som när jag tänker efter är typ 15 år gamla! Utan att se skabbiga ut. Då är de inte så dyra även om de kostade en slant i inköpspris…

Prioritera din sömn

Kan låta jätteknasigt kanske, men det här är en riktig win-win. Stäng av mobilen, och gå och lägg dig tidigt. Somnar man redan kring 22-tiden så blir kroppens återhämtning som bäst. Bra för hälsan alltså! Förutom att man förbrukar mindre energi genom att släcka lamporna, stänga av TV’n och slå av datorn…

Det finns så klart många fler tips, bl a på sidan för Overshoot Day som jag länkade ovan. Lite mer kommer också här inom en snar framtid!