Mia utmanade igår till att beskriva mindre fördelaktiga sidor hos sig själv, eftersom bloggvärlden ofta är rätt tillrättalagd (och det har redan kommit spinoffs hos en hel del andra). Oftast outar man ju bara de positiva sidorna av sig själv. Resten kan man ju lika gärna behålla för sig själv liksom. Men utan denna rest blir det ingen helhet; ingen komplett människa bakom. För ingen är ju bara så himla positiv, peppig, konsekvent, viljestark eller vidsynt som man kanske framställer sig som ibland. Det sägs vara trendigt 2015 att avslöja sig själv lite mer, och faktiskt skulle jag kunna skriva under på ganska många av punkterna som nämns i både Mias och Saras inlägg. Men kanske är mitt fokus ändå lite annorlunda. Det här är de fem saker jag först tanker på om jag ska visa lite mer av mig (oavsett om det är trendigt att outa dem eller ej…):
1. Jag nedvärderar mig själv.Jag tycker att alla andra är så mycket mer intressanta och kompetenta än jag, och tror att alla andra tycker att jag är tråkig. Jag har svårt att ta åt mig äran för saker jag åstadkommit, eller stå på mig. ”Det var väl inget” är något jag ofta kläcker ur mig, och jag tycker verkligen att det är inget, för inte har väl jag bidragit med något? Eller ja, ibland inser jag att jo, det har jag nog. Kanske ska jag börja komma ihåg det nån gång. Så att inte andra tar åt sig äran istället. Och vem vet, kanske är jag inte så tråkig som jag tror, i alla fall inte i rätt umgänge.
2. Jag har svårt att säga nej och säga ifrån. Svårt för att göra ingenting, även när jag borde. Får dåligt samvete. Tar på mig andras problem och gör dem till mina. Är väl nån sån där prestationsprinsessa, vilket äter upp mig ibland. Dras gärna med i satsningar och ”borde si” och ”borde så”, även om jag vet att det enda som kommer hända är att jag känner mig ännu mer stressad.
3. Jag har svårt att unna mig själv saker. Tycker alltid att det finns någon annan som förtjänar det bättre, och varför skulle väl jag. Gör att jag inte unnar mig saker för att jag inte vill ställa till besvär för andra. Inte ska väl jag träna nu, då måste ju sambon laga mat/ta hand om Liten/städa/natta. Typ. Gör att jag ibland blir bitter, men jag har ju bara mig själv att skylla.
4. Jag ältar och grubblar på saker som för andra är småsaker men som genom att jag ältar och grubblar till slut blir stora bekymmer för mig. Jag borde istället bara ta upp det / lösa det / strunta i det. Gå vidare helt enkelt och fokusera på mer kreativa funderingar och framåtriktade, inspirerande saker. Ibland lyckas jag väldigt bra med det. Ibland inte alls.
5. Jag är en fegis. I vissa avseenden. Framförallt när det gäller sådant som hänger ihop med punkt 1. I andra avseenden är jag hur våghalsig eller modig som helst. Konstig det där. Kanske får fundera vidare på det där. Bara det inte blir en ny punkt 4…
Det var hur som helst på grund av punkt 4 som jag skapade #glädjebalansenergi. För att kanske råda lite bot på punkt 1-3. Om jag bara kommer över punkt 5 litegrann…
Sån är jag! Hur är du?
 |
| En fegis tar selfies så att ingen ser… |
Tänkte skriva "vad roligt att läsa" men det kändes ju felformulerat. Så jag skriver istället TACK för att jag får läsa mer om dig. Och din lista känner jag igen mig i nästan alla punkter. Vi får jobba på det där. 😉
Skrev just en lite roligare lista 🙂 Och visst får vi jobba på det, kan ju bara bli bättre 🙂
Insiktsfullt tycker jag. Som tycker att några av de andra "baksido-listorna " nästan vänds till positiva egenskaper 🙂
Tack tack, så tycker jag också. Men man drar sig nog för att dra fram de riktiga liken ur garderoben kanske 🙂