Mycket småskavanker är det för tillfället. De flesta tror jag beror på förlorad styrka och till viss del eftersatt rörlighet.
Många av dem har nog oxå sitt ursprung i den förmodat skeva höften. Som justerades av kiropraktor-Hans i Halmstad men låste sig igen i början av graviditeten och sedan dess gått ojusterad. Borde nog justera det…
Senast i raden av skavanker är hälont vid långa promenader. Misstänkt likt början på hälsporre om jag får diagnosticera mig själv med hjälp av Google. Så nu har jag ytterligare lite rehab/prehabövningar att komma ihåg, för hälsporre vill man ju verkligen inte ha! Denna gång gäller tåhävningar och tåstående. Hittills har jag kört 100 tåhävningar om dagen i tre dagar, varvat med 100sek tåstående (för att sträcka ut under foten) var fjärde dag. Verkar funka. Blir i allafall inte värre och jag kan fortsätta gå hyfsat långa sträckor. Så jag åtminstone kan få komma ut och se lite sånt här:
Det svåra i kråksången: Att hålla räkningen på tåhävningarna i mitt amningsdimmiga tillstånd. Jag menar, när man går från skötbordet utan att ha satt på en blöja, ställer in tomma mjölkpaket och mackburkar i kylen och slänger disken i soporna, hur ska man då kunna förvänta sig att jag ska kunna räkna?
Så om vi säger så här: de där tårna blir iallafall hävda minst 100 gånger om dan. Better safe than sorry!
Hihi! Man kan aldrig göra för många tåhävningar (kanske)! Jag minns den där "förvirrade" tiden när allt möjligt dök upp på de mest oväntade ställen. Som nappflaskan jag "diskade" i tvättmaskinen…
Bra att du anlagt moteld mot ev hälsporrar – de vill man inte ha!
Ja, det är mycket man hittar (eller inte hittar…) på konstiga ställen 🙂