Eller, 5.12 km om man ska vara noggrann. Det är allt jag sprungit den här veckan. Det är resultatet av den planerade lunchlöpningen i fredags, och mer än så har det alltså inte blivit. Så någon upptrappning att tala om kan jag nog inte säga att det blev den här veckan.
Simningen blev av. Zumban inte. Lunchlöpningen prickade jag alltså också av. Liksom styrketräningen. Långpasset idag blev ytterligare en tur med stavarna. I skogen. Förvisso skönt, men inte så där långpass-skönt så man liksom kan leva på det resten av dagen. Förvisso soligt i skogen och skönt att få luft, men jag vill springa! Flyga fram (nåja…) på stigar i höstsol med vinden i håret. Gärna i en timme eller mer. Men det går trögt med det just nu.
Samtidigt är jag glad för att jag ändå kan träna i princip allt annat. Inget som sätter stopp för det. Förutom möjligen jag själv då.
Igår satt jag och följde en hel del i bekantskapskretsen som sprang 30km på Lidingö. Längtade dit, men ändå inte. För jag VET hur jobbigt det skulle ha varit i år. Och nästa gång (ja, jag kommer göra det igen!) vill jag känna att jag verkligen, verkligen förberett mig och kan göra mig själv rättvisa. Det kan man ju inte när man bara springer 5km på en vecka. Så är det bara.