Browsing Tag

Norge

Övrigt

Resedrömmar och kanske något tips

Så här när sommaren närmar sig rycker det alltid lite i restarmen. Egentligen älskar jag ju att resa, men numera är det ju ett lite större projekt att ta sig iväg så det blir inte så mycket, eller i allafall inte så långt. Vilket i och för sig inte gör så mycket, för det finns ju massor att upptäcka på nära håll, som man inte alltid tar sig tid till om man ständigt har blicken mot fjärran resmål.

Tidigt i våras hittade jag en lista om resor hos Sara, och nu har jag äntligen gjort min egen lilla version färdig. Håll till godo:

Favoritutflyktsmålet på orten där du bor?

Får nog bli någonstans längs Göta Kanal. I allafall på sommaren. På vintern helt klart Vreta Skicenter. Skidåkning och mat på samma ställe är oslagbart.

Var vill du helst möta sommaren?

Vid kusten i en kajak. Eller längs en norsk fjord kantad av strandnära körsbärsträd.

No stress 1

Tre weekendstäder du gillar – eller tror du skulle gilla?

Göteborg. Har haft många härliga helger där!

Wien. För att jag bott där och vet var guldkornen finns.

Nice. För det blå havet och medelhavsidyllen. För sallad nicoise och croissanter. För fantastisk fransk skoshopping.

Ditt bästa sommarställe i Sverige?

Jämtlands- och Härjedalsfjällen.

Om du fick välja ett ställe i ditt grannland, var skulle du vilja åka då?

Det går nog inte att välja bara ett (jag är ju obotligt Norge-frälst…) Fast om jag måste så blir det nog Lofoten.

Finns det något resmål du blivit nyfiken på från att ha läst en bok, tidningsreportage, blogginlägg – eller sett film?

Massor! Vancouver. Toscana. Franska alperna. Island. Boston. För att nämna några.

Om du fick 20 000 kronor och en veckas ledig tid – var skulle du åka?

San Diego tror jag. Resan och uppehället betalar jag själv. Pengarna shoppar jag träningskläder, vanliga kläder och skor för. Samt äter fantastisk veggomat.

 

Var finns paradisstranden?

Är inte jättemycket för att pressa på en strand. Får nog faktiskt säga i Norge.

Var skulle du helst åka med din bästa vän?

På spa. Nära eller långt bort kvittar. Yasuragi låter härligt. Men kan lika gärna vara badhotellet i Tranås eller en eftermiddag på p.a.u.s.

…och var vill du åka med din partner?

Bruksvallarna. Eller kanske något mysigt fjällhotell.

Var skulle du helst vilja äventyra?

Kanada. Eller svenska fjällen.

Av de ställen du varit på, i Sverige eller utomland, var skulle du helst vilja åka tillbaka?

Nya Zeeland. Så himla härligt land med underbar mentalitet!

Vilka resor, nästgårds eller långt bort, har du inplanerade?

Inte många. Ett besök på jobbet kanske, haha… Eller kanske kortare turer. Västervik pratas det en del om. Kanske även en tur till Nynäs naturreservat.


Dina topp tre drömresor i Sverige som du ännu inte upplevt?

Ensamvandring i de obefolkade delarna av Jämtlandsfjällen. Kajakpaddling i Fjällbacka. En weekend på Österlen.

Dina topp tre drömresmål i världen som du ännu inte upplevt?

Alltså, det här med att välja… Får nog säga Route 66, London (nope, aldrig varit där, även om jag passerat i närheten ett antal gånger…) och Banff med omnejd.

Dessutom finns det ju en hel drös resmål jag skulle kunna tipsa om. Det berikar verkligen ens världsbild att se andra delar av världen, och gärna tordas ge sig utanför de mest turisttäta områdena. I år är det t ex 14 år sedan jag åkte Transmongolska järnvägen, ryggsäcksturistade i Kina, Sydostasien och spenderade tre månader på Nya Zeeland. Det är tio år sedan jag reste runt ensam på Kuba och sju år sedan jag genom jobbet var första gången i Iran.

 

Kuba043

Kuba103

Har du några resetips jag inte får missa?

Friluftsliv

Där ingen skulle tro att någon kunde bo

Det är inte ofta jag tittar på TV numera. Det finns inte så mycket bland alla dokusåpor och matlagningsprogram som väcker mitt intresse, eller så går programmen för sent på kvällen, monsterkvällstrött som jag är. En serie jag ändå gärna följer när möjligheten ges är den norska serien Der ingen skulle tru at nokon kunne bu. Den slår liksom an något i mitt fjord-och-fjäll-väsen.

Serien har gått länge och det som för tillfället sänds är tillbakablickar från när serien började för över tio år sedan, vilket är kul att se, eftersom jag (efter några somrar i landet i väst) personligen känner till en del av de människor serien handlar om. Den som ligger bakom serien ärOddgeir Bruaset, som även gjort ett antal väldigt vackra böcker om den del av Norge som har en speciell plats i mitt hjärta. Han har också gjort två böcker som är baserade på den här TV-serien, som bygger på välgjorda dokumentärer av människor som av olika anledningar valt att bo ”där ingen annan skulle kunna tänka sig att bo”, oftast på en otillgänglig fjällhylla med fantastisk utsikt över en fjord eller något liknande. Sceneriet i serien (och böckerna) är helt fantastiskt, och om man frågar mig, så borde serien egentligen heta ”Där alla skulle vilja bo men inte många vågar”.

Foto: privat

Det är liksom det det går ut på. Att våga leva ett liv långt från storstadshets och normer, men som förmodligen (ofta) är mer meningsfyllt, rogivande och hälsosamt än måste-måste-måste-karriär-normer-pengarlivet som man nog lätt riskerar att snurra in sig i när man bor i en betongdjungel. Även om jag jämförelsevis bor ganska nära naturen och ännu inte dragits in i den där värsta måste-svängen.

Foto: M. Eklund
Jag vet inte riktigt vad det är i det hela som lockar mig mest, men varje gång jag ser på programmet så drömmer jag mig bort. Till stilla sommarmorgnar på en fjällhylla. Till riktigt
ansträngande vandringar. Till paddlingsturer på en spegelblank fjord. Till mångkulturella möten med turister från världens alla hörn. Till daglig användning av de språk jag talar. Till rømmegrøt och spekemat. Till en annan livssyn som inte riktigt går att förklara i skrift (det norska livet är verkligen olikt vårt på många sätt, fast det är så nära). Till snö fast det är mitt i sommaren.
Foto: M. Eklund
Lite grann är det nog också modet hos de som flyttat ”dit ingen annan vill”. De har vågat gå sin egen väg helt och hållet. Vågat fylla sina liv med det som ger just dem mening och
livskvalitet. Oavsett om de därmed följer normen eller inte. Ja, faktiskt är det nog det som sätter igång drömmandet mest hos mig. Att våga ta det steget. Helt följa sitt eget spår och leva sitt eget liv. Jag vet att jag sagt det flera gånger förut, men nån gång ska jag ta steget. Måste bara våga ta klivet ut i det okända först.
Foto: privat
Foto: privat