Jag brukar säga att jag tränar för att orka. Men just nu är det faktiskt så att jag inte alltid orkar träna för att orka. Moment 22 kan man säga… Intensiva dagar med en liten som ofta inte sover så mycket på dagarna (men dock på nätterna) gör att det ofta inte ges tillfälle förrän framåt åtta-tiden på kvällen. Och våldsamt kvällstrött som jag är så finns det inte alltid så mycket kräm i kroppen då.
Men samtidigt vet jag ju att jag orkar mer om jag bara orkar ta mig samman och träna iallafall lite. Så därför har det på sistone blivit en del styrkepass som bara består av det viktigaste just nu. Armhävningar och skulderövning för att klara amning och bärande av bebis. En eller två coreövningar per gång för att undvika ryggont och ladda för skidåkning. Och hamstringsrehab. Avslutas med bröstmuskelstretch/rörlighet.
Kompletterat med timvis av dagliga promenader i ur och skur. Oavsett ork…
2 Comments
Ingmarie
24 november, 2013 at 16:55Var sak har sin tid. Bättre göra lite och ofta än sällan och mycket. 🙂
blue_malin
25 november, 2013 at 10:36Ja, det är nog så 🙂