Som Ingmarie så klokt skrev i kommentar häromdagen så bör man se till att göra många dagar till favoritdagar – man vet aldrig när det är för sent! Litegrann handlar det nog också om att uppskatta det lilla, det enkla, och se skönheten i vardagen, eller i det liv man valt att leva.
Idag var en ganska typisk söndag faktiskt, och jag gillar dem. Tror jag skrivit om det förut också. Sittandes på rumpan ska de inte spenderas, även om jag gärna pustar lite mer än vanligt just nu. Men gärna i köket, gärna med fingrarna i en surdegsdeg av något slag. Sportlimpa ur Martin Johanssons bok Surdegsbröd blev det idag. På det vanlig mat såklart, och ovanpå det en vanlig hederlig sockerkaka! Det stod på önskelistan hos sambon och det var ju faktiskt inte igår jag varken bakade eller åt en bit sådan, så varför inte?
Lägg till det en hel massa friskluft, så mycket man orkar, så blir det ännu bättre. Powerpromenad i nya rosa (?) Houdini-mössan som gick riktigt skönt långt ner över öronen. En massa härlig nysnö. Bort mot golfbanan och spana på skidspåren, som var överfulla med söndagsskidande entusiaster, och kunde konstatera att spåren var väldigt välpreparerade, nysnön till trots. Väldigt inbjudande. Varför är det alltid det man inte får som lockar mest?
Som glasyren på kakan lite hemmastyrketräning för rygg, axlar, armar och förstås min arma hamstring. Följt av skön, ännu välbehövligare stretch och en lugn kväll i soffan. Inte illa…
Låter som en härlig söndag! Och Ingmarie och du har verkligen rätt i att man verkligen bör göra många dagar till favoritdagar!
Gäller att se tjusningen i alla dagar 🙂
Inte illa alls!
Tror faktiskt att fredagar är mina favvodagar, när helgen ligger framför mig helt oplanerad och närmast oändlig.
Ja, jag håller nog med. Allra helst fredag eftermiddag när man liksom "tar helg".