Mördarmassage

Hade bokat en tid hos Lotorps massage imorse för att ”fräscha upp benen” inför helgens eskapader. Efter lopp på asfalt två helger i rad så var jag ju faktiskt lite stel i framförallt den vänstra vaden. Googlar man på symptomen så verkar det som ”gubbvad light”, om man nu kan ha det som gumma…

Hursomhelst; Greta som masserade idag visade sig vara lite löpnörd hon också. Skulle springa Lidingöloppet ”som en kul grej” och visste inte ens vilken startgrupp hon skulle vara i, så det verkade faktiskt som det var just en kul grej. Hon knådade loss på mina vader och hittade muskler och fästen framförallt på sidorna av vaden ner mot hälsenan som var väldigt stela och ömma när hon gav sig an dem. Herregudjagtrorjagdör vad oskönt det var! Men därför säkerligen väldigt välbehövligt. Har faktiskt aldrig hittills varit med om att massage gjort så ont. Sköntont brukar det ju göra, men detta var verkligen i ondaste laget, huga!

Låren fick sig också en omgång och det konstaterades att det allt fanns lite slagg i musklerna. Högerbenet var inte alls lika stelt menade Greta, och när jag tänker efter får jag ju hålla med. Det är höger knä och ibland höft och fot som kan krångla, men om jag stretchar/yogar/styrketränar så är det ju faktiskt vänstern som gör mest väsen av sig. Intressant det där. Om jag varit naprapat eller något hade jag säkert rett ut orsak och verkan, men nu är jag ju inte det så jag får nöja mig med att fundera och filosofera.

Och boka in en ny tid för benmangling nästa vecka, för det lär behövas!