Ända sedan Öppet spår 2009 har jag haft väldigt köldkänsliga fingrar. Kanske förfrös jag dem (jag var väldigt kall på slutet). Kanske är det Raynauds fenomen, som är väldigt vanligt bland kvinnor. Det blev hur som helst ännu värre efter cellgifterna, även om just den delen förhoppningsvis återhämtar sig så småningom. Just nu vitnar fingrarna ibland bara jag nämner ordet kyla… Även när jag inte ser misstänkta vargspår i området.
Problemen har varit så stora att jag varit riktigt orolig för om jag överhuvudtaget skulle kunna fortsätta utöva min favoritvintersport – längdskidåkningen. För när fingrarna vitnar och känseln helt försvinner är det väldigt svårt att staka. För att inte tala om när känseln sedan återvänder… Det gör riktigt ont! Det är mer än en gång jag stått i omklädningsrummet med tårarna rinnande och velat hugga av fingrarna… Och då är jag ändå rätt smärttålig.
Men nu tror jag faktiskt att jag hittat kombinationen av åtgärder som fungerar för de arma fingrarna. Det ger väldigt goda utsikter för att kunna åka skidor med köldkänsliga fingrar. Även för andra hoppas jag. Det är därför jag tipsar lite här.
Gör förarbetet
Ta hand om dina händer ordentligt och undvik att de blir så där torra och fulla av sprickor som vinterhänder ofta blir. En riktigt bra handkräm är guld värt, och välskötta mjuka händer är inte lika köldkänsliga, åtminstone upplever jag det så.
Planera utevistelsen/skidåkningen så att händerna aldrig blir superkalla
Valla inte utomhus. Planera hur du tar dig till spåret och hur och var du hanterar överdragskläder. Jag behöver t ex åka bil för att ta mig till spåret och har därför börjat köra dit med pjäxorna på för att skona händerna, även om bilkörning i pjäxor inte är min grej egentligen.
Se också till att inte stanna så länge om du åker långt och tar pauser. Varma och svettiga händer som är känsliga blir fort superkalla.
Skaffa ett vantsystem som funkar för dig
Japp, du läste system. För troligen räcker det inte med en variant av vantar för att kunna åka skidor med köldkänsliga fingrar. Med tanke på punkten ovan, så behövs gissningsvis både vantar för när du är kall i början, och när du blivit varm efter någon kilometer. Tidigare hade jag en jättesmidig och bra skidvante från Craft som funkade toppen när jag väl blivit varm, och jag blir väldigt lätt varm när jag åker skidor. Det är ett av mina problem. För blir man lätt svettig, så är det ännu lättare att man blir kall om händerna när man stannar eftersom vantarna då är fuktiga. Nackdelen med Craft-vantarna var att jag fick härda ut de två-tre första kilometrarna utan känsel i fingrarna, tills jag stakat såpass att cirkulationen nått även längst ut i fingertopparna.
Då hade jag ett par Lillsport-vantar som sätts på utanpå stavarna som överdragsvantar när jag stannade och drack eller bara pausade. Men de är inte så smidiga att åka i så jag undvek dem under själva passet. Numera prioriterar jag känsel i fingrarna och använder dem även under åkning…
Men för att skona mina händer och ha nån chans att ha känsel kvar i fingrarna, så behövs det rejäla grejer, nämligen fodervantar med batterivärmning. Värmeslingor längs fingrarna och tre olika värmelägen. Med dessa, i kombination med överdragsvantarna, kan jag reglera såpass bra att känselbortfall och vitnande fingrar blir bara begränsat. Högsta läget åker på när jag kör bilen till spåret (en kall ratt är döden för den som vill åka skidor med köldkänsliga fingrar!), och stannar där tills jag kör igång. Förhoppningsvis är fingrarna med. Därefter justerar jag nivån beroende på passets intensitet, och kan ibland t o m stänga av batterivärmningen. Nackdelen med dem är att batterierna är ganska klumpiga, och förlängningskablarna man får med är för korta för att tillåta sån rörelseradie som längdstakning innebär.
Det är inte världens snyggaste lösning, men den fungerar för mig, för att kunna åka skidor med köldkänsliga fingrar. Förhoppningsvis kan det även fungera för fler! Även om jag nog gärna skulle kunna tipsa produktutvecklare om både en och två grejer som skulle förbättra användarvänligheten ur ett skidåknings- eller allmänt sportperspektiv…
Motionera ordentligt och regelbundet
Bortsett från utrustningen, så är den regelbundna motionen viktigare än man tror för att händerna ska hänga med. När man håller igång och har blodcirkulationen med sig, då är det också mindre risk att fingrarna protesterar. Och skulle de göra det, så är det lättare att få igång dem igen om man håller även resten av kroppen varm och i cirkulation. Jag upplever i alla fall markant skillnad om jag hållit igång och är varm innan jag utsätter händerna för kyla.
Kör fingerakuten
Fungerar trots allt inget av ovanstående så finns även den så kallade fingerakuten att ta till. Som ni kanske sett skidåkare göra i startfållor och liknande. Svinga armarna som väderkvarnsvingar. Tryck axlarna upp och ner som en Charleston-dansare. Knyt nävarna upprepade gånger. Allt detta driver blodet ut i händerna och hjälper till att få igång dem.
Det var mina tips det, har du några bra knep för att få händer och fingrar med på banan vid vintriga aktiviteter?
