Övrigt

2019 – året som liksom försvann

Det är ETT HELT ÅR sedan jag skrev här sist. Känns som det bara varit en liten liten paus…

Så jag tänker att jag gör någon slags omstart och summerar 2019 – som känns lite som ett år som bara försvann – innan jag förhoppningsvis kanske startar upp den igen nästa decennium, dvs på onsdag. Jag har ju liksom så mycket att skriva om, som jag hoppas att någon vill läsa.

Min intention för 2019 var att vara ännu mera jag – Be MORE You – något jag fortfarande sliter med ibland. Men det går åt rätt håll! Bitvis har jag nog glömt bort den där intentionen, för 2019 har på samma gång varit supertungt och väldigt fint. Gått jättefort och ändå sniglat sig fram. Innehållsrikt men samtidigt långtråkigt av och till. Frustrerande och fantastiskt. Typ lite extra av allt kan man väl säga.

Så nu när jag ska summera tänkte jag göra det under ett antal rubriker vars första bokstäver bildar just intentionen för året – B.E. M.O.R.E. Y.O.U. Det blir såklart långt ifrån heltäckande, utan är mer just en slags summering och omstart. Förhoppningsvis.

Badandet

Ända sedan 20 mars har jag badat utomhus i princip en gång i veckan. Några få veckor har jag missat när det snörvlats lite väl mycket eller när nån sjö eller annat vatten inte funnits tillgängligt. Och faktiskt, just badandet, och framförallt kallbadandet, är en stor del av att vara mer jag. Att skita i vad folk tycker. Göra saker för att JAG vill eller behöver. Ibland har jag till och med badat på väg hem från jobbet, utan att ha haft badkläder med. Det blev kallt när jag hämtade barn sedan, och inte direkt skönt att gå med jeans utan något under… Eller torka sig på en gammal jobb-fleece. Men värt? Alltid! Kallbadandet och vad det betyder kommer gissningsvis få mer plats här framöver. Om jag inte struntar i det för att man bara anses ha hoppat på en trend då.

Endorfinerna

Alltså, det har varit alldeles för lite endorfiner, skratt och trams under 2019. Jag minns knappt när jag tränade på riktigt sist. Förutom den senaste veckans tre längdåkningspass då… En tung höst har gjort att jag prioriterat återhämtning och fokuserat på att överhuvudtaget röra på mig och motionera snarare än att träna hårt. Men som jag har saknat det! 

Å andra sidan tror jag att vilofokuset har gjort gott, för träningssuget är större än någonsin, så endorfinerna är mer än välkomna tillbaka snart snart snart!

Maten

Just nu, och egentligen nog hela året, har mat blivit något av ett grubbleri. Både av hälsoskäl och av hållbarhetsskäl. Även om jag tror att jag i princip tagit mig ur det. Jag har alltid varit en storförbrukare, men har experimenterat lite mer i år och också insett hur mycket jag faktiskt påverkas av vad jag stoppar i mig. Kött får allt mindre plats på veckomenyerna och jag har helt slutat med fläskkött och chark (av både hälso- och hållbarhets- och djurrättsskäl). Det som för några år sedan var en strävan efter EN köttfri dag i veckan är nu snarare en kött-dag i veckan. Jag har många mumsiga veggo-recept på lager och hoppas under nästa år kunna fylla kategorin Veckans Vegetariska med en hel del av dem så att det faktiskt finns 52 recept där – så fler kan välja veggo en dag i veckan enbart genom det man hittar här.

Oron

2019 har känts i magtrakten på många sätt. Sjukvården har bidragit ganska starkt till det genom att hålla mig på halster flera gånger. Det har å andra sidan gjort att jag läst på en hel massa om det som rör mig. Lärt mig massor och börjat känna mig trygg i vad jag vet. Kunnat ifrågasätta läkare och insett att de inte har alla svar. Men oron, den finns där. Ibland som en lätt dimslöja. Ibland som en tung, våt filt. Mest under första delen av året, men den försvinner nog aldrig helt.

Rotlösheten

Det här har varit året då jag på riktigt insett att jag inte hittat hem än. Nånstans egentligen. Just därför är att vara mer JAG så viktigt på något vis. För jag tror det kommer leda mig dit jag borde vara på väg. Vart det är vet jag nog inte än. Varken som mamma, yogalärare, chef i industriföretag, eller som människa. Men jag märker att ju mer JAG jag är, desto mer försvinner den där rotlösheten och känslan av att vara malplacerad. Det blir också så himla tydligt i vilka sammanhang det är rätt och kanske mindre rätt, för mig. Var jag kan tillföra något, och hur. Vad jag behöver och hur jag kan ge mig själv det eller få det från andra.

Energierna

Alltså hösten. Den här hösten… Den har gett mig många insikter. Jag som alltid har tyckt att det är trams att gnälla över väder. Har varit helt knockad. Egentligen inte av vädret, utan mer av energinivåerna eller något annat. Jag vet faktiskt inte riktigt hur jag ska förklara det. Men när jag på riktigt vågade erkänna för mig själv att jag faktiskt känner av en väldig massa saker som inte kan förklaras eller syns, då var det också lättare att släppa taget om det. Det går ju liksom ändå inte att påverka. 

Jag som ofta tänkt att flum och sånt är lite tramsigt, trots att jag ända sedan jag var liten kunnat känna på mig saker, och uppfattar energier och signaler starkare än många, har nog fått inse att jag väl i så fall är lite flummig och tramsig…

Yogan

Min livlina. Mitt hem. Där jag på riktigt kan vara mig själv. Två vidareutbildningar, ett antal workshops och en yogafestival har jag gett mig själv. Två terminer av Yoga Flow och en workshop har jag gett en massa fina deltagare. Sommaryoga och morgonyoga och chefsyoga har också fått vara med. Och PT-yogaklasser. Jösses, jag inser ju att det börjar bli en del i bagaget!

På köpet kommer också så mycket fina människor. Både här och på distans. Det är nästan det allra finaste med yogan tycker jag. Att de som sysslar med den ofta har jobbat ganska mycket med sig själva, och därför ofta saknar egocentriciteten man kan möta på många andra ställen.

Omställningen

Den evigt pågående. Som under 2019 kanske inte tagit några superstora språng, mer än i mitt huvud. För jag bilpendlar fortfarande till jobb på annan ort, och det är mitt stora klimatsamvete. Jag jobbar fortfarande kvar där jag jobbat i 15 år, om än i något mindre skala. Jag bor fortfarande kvar på samma ställe. 

Men samtidigt har det hänt massor. Och kommer hända ännu mer framöver. Min konsumtion är till stor del omställd från ny-köp till cirkulärtänk. Veggomaten är standard. Jag håller mig på jorden. Jobbar hemifrån en dag i veckan. Gör såååå mycket mer för min egen hållbarhet. Sover mer. Spenderar tid i naturen. Går lite längre varje dag för att ställa om på riktigt.

Ut på tur

Inom landet, då. För faktiskt, så har jag inte passerat Sveriges vad jag kan minnas. Men det innebär inte att jag bara haft tråkigt. Jag har haft en hel massa fina stunder på olika håll i landet, så jag tänkte att jag avslutar med lite små tillbakablickar från nutid till början av året.

Idre fjäll över julhelgen var ett av de bästa beslut vi tagit. Magiskt vackert, så barnvänligt och så skönt att slippa julhetsen hemma!

Åre i november var ovanligt snöigt. Faktiskt så snöigt att backarna öppnade när jag var där på yogafestival.

Hemmaturerna med kidsen får såklart inte heller glömmas bort.

Idre fjäll sommartid börjar nästan bli en tradition. Inte lika varmt i år, men ändå ruskigt fin semestervecka, som faktiskt förlängdes med en sväng till Grövelsjön också.

Tidiga badmorgnar var min guldkant på sommaren. Miniutflykt i närområdet kan ibland vara det bästa.

Fjälltoppar. Say no more!

Midsommar i Säfsen. En present till mannen, som hela familjen gillade!

Sent sportlov i Vemdalen med tokigt mycket snö, och massor med sol däremellan. Det blir repris 2020. Denna gång med bägge kidsen i skidskola. Egentid för föräldrarna, wohooo!

Hur har ditt 2019 varit? Och hur skulle du summera det?

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.