Den här veckans tema i nätverket jag är med i handlar om vad som finns högst upp på våra bucket lists. Den frågan kan säkert vara ganska knivig att besvara, om man inte tänkt till lite. Det handlar ju trots allt om en lista med saker man vill göra innan man dör. Det kan ju vara allt möjligt som hamnar på en sådan lista, och den kan vara olika lång för olika personer. Min är nog egentligen ganska lång, för det finns så otroligt mycket saker jag skulle vilja se, uppleva och göra innan jag dör. En träningsrelaterad bucket list skrev jag redan 2012, och i våras kompletterade jag den med saker som stod på listan just då.
Det som gör veckans tema lite svårare är ju att prioritera bland allt som skulle kunna hamna på listan. Faktiskt värdera vad som står högst upp på listan. Just nu är det väl egentligen inte jättesvårt, eftersom:
”Den friske har tusen önskningar, men den sjuke bara en – att bli frisk”
Så väldigt, väldigt högt upp på min lista står att få se mina barn växa upp. Både Bustrollet vi redan har, och Hoppsan-i-magen. Sjukvården verkar ju faktiskt ganska lugna inför det och verkar inte alls tycka att jag är något särskilt spännande fall, med väldigt stor sannolikhet för överlevnad. Men det är ändå något som numera konstant hänger över mig. Som får mig att prioritera allt annat annorlunda. Som klargör mina prioriteringar på ett helt annat sätt.
Däremot vet jag inte riktigt om det är något som jag trots allt sätter på min bucket list. Det är ju på sätt och viss inget jag själv kan se, göra eller uppleva, utan snarare något jag tvingas hantera.
Något som däremot kommit väldigt högt upp på listan är just de sakerna på listan jag skrev i våras. Det är fortfarande sådant jag skulle prioritera om jag själv fick välja fritt. Och det får jag ju, egentligen. Det handlar bara om prioriteringar, val och framförallt mod. Så om jag ska välja något från den listan som jag sätter allra högst, så blir det nog faktiskt Springa långt i fjällen. För att det symboliserar naturnära upplevelser, frihet, och framförallt en kropp som kommit tillbaka till att vara frisk, stark och pålitlig.
Springa i fjällen med är något som även Maria skriver om, och Camilla drömmer också om träningsrelaterade resor, om än till varmare breddgrader.
Vad skönt att sjukvården är så positiva till din tillfrisknad! När du är frisk sen kan jag varmt rekommendera ngt fjäll lopp, då får du verkligen se, göra och uppleva 🙂
Absolut, det tvivlar jag inte på 🙂 Älskar fjäll, bara en sån sak!
Klart du ska springa i fjällen! Klart du kommer att göra det!
Jag tror det är bra att ha en blandning av saker på den där listan, både sånt som man ganska enkelt kan uppnå och några vildare drömmar. Men samtidigt kan jag inte låta bli att fundera över om inte listan också kan bli ett stressmoment där man hela tiden vil pricka av en punkt till och glömmer att uppleva nuet.
För mig är det mer en dröm-lista. Saker som jag verkligen verkligen skulle vilja se/göra/uppleva. Som jag liksom längtar till för sakens skull, inte för att kunna bocka av dem på en lista. I allafall de saker jag har på listan nu 🙂 Men nuet är ju som du säger lika viktigt!
Wow, stort Grattis till bebisen i magen. Vilken härlig bucketlist du har, både som du beskriver här och som du hade skrivit 2012.
Tack tack 🙂
Klart du kommer springa i fjällen, snart och i massor av år framåt!
🙂 Det hoppas jag också!
Bra lista, bra prioritering och så håller jag förstås helt med ovanstående kommentarer om att du SÅKLART kommer springa i fjällen snart!
Vi hoppas på det 🙂
En kropp som är frisk, stark och pålitlig är värt mycket! Vi försöker träna, men min migrän gör ändå att jag ofta tycker att min kropp inte är just ”pålitlig” tyvärr. Önskar dig ett härligt 2016! Hittade hit via Better bloggers lnklista.
Kul att du hittat hit och lämnat lite avtryck! Hoppas kroppen blir mer pålitlig för dig i år!
Jag hittade också hit via BB. Jag fick omvärdera hela min världsbild när jag fick barn. Vad är viktigt egentligen liksom?
Hoppas att du snart får springa i fjällen, det låter som en härlig plan.
Kul att du hittat hit! Tar nog några år innan jag är kapabel att springa i fjällen, men nån gång händer det 🙂